- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
329-330

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekströmer, Karl Johan, läkare, ämbetsman - Ektasi - Ekthlipsis - Ektropion - Ektypografi - Ektypon - Ektörne - Ekumenisk - 1. Ekwall, Emma Amalia, genremålarinna - 2. Ekwall, Knut Alfred, tecknare, genremålare, den föregåendes broder - Ekvecklaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ordnare af landets medicinalangelägenheter. Hans
kända duglighet som organisatör föranledde
konung Oskar I att vid bildandet af sin
s. k. reform-ministèr (1848) tänka på E. som chef för
Ecklesiastikdepartementet. Enligt en gängse uppgift
var det ärkebiskop K. F. af Wingård, som afböjde
planen. E. författade åtskilliga tidskriftsuppsatser,
årsberättelser och betänkanden samt utgaf 1818–19
"Medicinsk tidning". 1871 lät Vetenskaps-akademien
prägla en minnespenning öfver honom.

Ektasi (af Grek. ektasis, utvidgning), patol. anat.,
en sjuklig utvidgning af håligheter inom kroppen,
vare sig att dessa utgöras af rör eller äro på annat
sätt formade. Sålunda betecknar kapillar-ektasi en
utvidgning af de finaste blodkärlen, kapillarkärlen,
alveolar-ektasi en utvidgning af de små blåsor,
alveoler, hvaraf lungorna hufvudsakligen bestå,
bronkial-ektasi en utvidgning af luftrören,
bronkierna, i lungorna, gallgångs-ektasi en
utvidgning af de kanaler, som afföra gallan, o. s. v.
A. -y.

Ekthlipsis, Grek. (af ekthlibein, utstöta), gramm.,
utstötning af en eller flere bokstafven Jfr
Elision.

Ektropion, Grek. (af ektrepein, bortvända), med.,
utåtvändning af den fria ögonlocksranden eller af
hela ögonlocket. Orsakerna till denna åkomma äro
antingen en betydande ansvällning af ögonlockens
insida, bindehinnan, eller förlamning af den nerv,
som förestår ögonlockets tillslutningsmuskel, eller
ock ärr i ansigtet, synnerligen efter brännsår,
hvilka genom sin stramning draga ögonlocken
utåt. I de mindre graderna kan denna åkomma vara
tämligen omärklig, ehuru tårflöde likväl alltid är
för handen. Är den betydlig, så är den ej endast
i hög grad vanställande, utan kan äfven blifva
ganska farlig för ögat, som derigenom mister sitt
naturliga skydd. Behandlingen består deri att
man borttager svullnaden i bindehinnan, om denna
är orsaken, hvilket kan ske utan operation. I de
svårare fallen fordras ej sällan ganska sammansatta
kirurgiska åtgärder, s. k. plastiska operationer.
Rsr.

Ektypografi (af Grek. ektypon och grafein, skrifva,
rista), upphöjd metall-etsning (uppfunnen 1804 af
Dembour); upphöjdt tryck för blinda. (Se Relieftryck.)

Ektypon, Grek. (plur. ektypa l. ektyper; af ektypun,
göra aftryck, om upphöjdt arbete), konstarbete,
i trä eller sten, med upphöjda figurer.

Ektörne (Fornnord. Eikkþyrnir), Nord. mytol., "den
ektornige", som har starka knotiga horn, benämning på
en hjort, hvilken, jämte geten Hedrun, står i Valhall
och afbiter Leraðs grenar.

Ekumenisk (Grek. oikumenikos, af oikein, bebo),
vidkommande hela den bebodda verlden (oikumene),
allmännelig, t. ex. ekumeniskt möte (concilium
oecumenicum
), allmänt kyrkomöte. Jfr Koncilium och
Kyrkomöte.

1. Ekwall, Emma Amalia, genremålarinna, föddes i
Jönköpings län d. 18 Jan. 1838, var 1865–1870 elev
vid Akademien för de fria konsterna, erhöll 1871 den
kongliga medaljen och uppehöll sig derefter en längre
tid i München och Leipzig. Offentligt framträdde hon
första gången på akademiens utställning 1868

och sedermera har hon utfört en hel mängd
täcka och behagliga genrebilder, i allmänhet
behandlande ämnen ur hemmets och barnens verld,
stundom ej utan en älskvärd komik. En lutspelerska
(1880), med hvilket arbete hon beträdde en annan
riktning, inköptes af konstföreningen i Stockholm.
Upk.

2. Ekwall, Knut Alfred, tecknare, genremålare,
den föregåendes broder, föddes i Jönköpings län
d. 3 April 1843, var 1860–67 elev vid Akademien för
de fria konsterna och flyttade 1869 till utlandet,
der han sedermera uppehållit sig: till en början i
München, senare i Leipzig och slutligen i Berlin. I
akademiens utställning deltog E. första gången 1866
med en behandling af ett akademiskt prisämne samt
ett genrestycke, och under de närmast följande åren
framträdde han, dels som tecknare i Ny illustrerad
tidning och dels som målare, med åtskilliga små
bilder ur verkligheten (svensk natur och svenskt
folklif), de flesta med en komisk anstrykning. Under
den tidigare delen af sin vistelse i Tyskland,
långt in på 1870-talet, var han i egenskap af
tecknare verksam för tyska tidningar och tidskrifter
("Illustrirte zeitung", "Ueber land und meer" och
"Gartenlaube"). Som tecknare utmärker han sig genom
en betydande kompositionstalang, en ej vanlig förmåga
af karakteristik, stor fyndighet samt – när ämnet
dertill gifvit anledning – en godmodig och stundom
älskvärd komik. Flere af hans arbeten i denna riktning
torde kunna räknas till de mera framstående i sitt
slag, äfven hvad bredden och säkerheten i utförandet
vidkommer. Några oljemålningar, som under denna tid
hemsändes till Sverige: Tio minuters uppehåll,
Snöhinder
och Däckspassagerare i storm, bära i hög
grad vittne om den vane tecknarens förmåga, men lida
af svagheter ur färgens och det egentliga målandets
synpunkt. Sedermera har E., under ledning af Ludvig
Knaus i Berlin, på allvar återgått till måleriet
och framträdt med åtskilliga varmt kända och fint
utförda genrebilder, bl. a. Det gamla paret och Moder
med sitt barn före badet,
af hvilka den sistnämnda
1878 inköptes för Nationalmuseum. 1879 kallades
E. till agré af Akademien för de fria konsterna.
Upk.

Ekvecklaren, Tortrix viridana, zool., en
till nattfjärilarnas familj (Nocturna) och
vecklareslägtet (Tortrix) hörande insekt, som
har gröna framvingar, med hvita framkanter, och
gråbruna bakvingar samt en längd af omkr. 15 mm. (5
lin.), med en vingbredd af ungefär 28 mm. (9,5
lin.). Denna insekt förekommer ganska allmänt i
mellersta och södra delarna af Sverige. Larverna,
hvilka äro smutsigt gulgröna, med hårbevuxna, små,
svarta vårtfläckar och svart hufvud, lefva nästan
uteslutande på ekar. De visa sig i Maj eller Juni,
allt efter årstidens beskaffenhet, och gnaga sig
till en början in uti knopparna, för att komma åt de
späda bladämnena. Sedan bladen börjat utveckla sig,
rulla larverna dem tillsammans. De flesta larverna
vistas i hoprullade blad icke allenast under
hela sin tillväxt, utan äfven sedan de undergått
förpuppning. Åtskilliga ibland dem sänka sig dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:16 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free