Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjellström, Per - Fjelstrup, Sören August - Fjenneslevlille - Fjerde hufvudtiteln - Fjerdeparter - Fjerdepartsräfsten - Fjerde ståndet - Fjerdhundra - Fjerdhundraland l. Fjerdhundra - Fjerding (Fjerdung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Nya testamentet (Adde testament, 1755). F. dog
i Lycksele d. 30 Juni 1764.
Fjelstrup, Sören August, dansk jordbrukare,
etatsråd, föddes 1773. Efter några års juridiska
studier vid universitetet måste han 1796 antaga en
informatorsplats på Jylland, hvarigenom hans lif
fick en ny riktning. 1803 blef han näml. förvaltare
på ett landtgods och 1809 köpte han Sindinggård
i Ringkjöbings amt, der han tillbragte de femtio
senare åren af sin lefnad. Död d. 5 Sept. 1859. –
F:s minnesvärda lifsgerning är hans outtröttliga
verksamhet för de jutska hedarnas kultur samt för
trädplantering och goda gräsarters spridning. Också
genom literära arbeten verkade han på ett fruktbärande
sätt för det danska jordbruket. Han utgaf tvänne
större arbeten, Veiledning til et godt jordbrug
for den danske bondestand (1820–21) och Forsög
til en håndbog for den danske landman, indeholdende
koens, fårets og svinets hensigtsmässige behandling
og pleie (1826), samt författade dessutom en mängd
mindre uppsatser i "Tidsskrift for landökonomi" och
"Ugeskrift for landmänd". För främjandet af den för
Jyllands vesttrakter så vigtiga trädplanteringen
verkade han äfven genom donationer. F. deltog i den
jutska ständerförsamlingen såsom kungl. deputerad,
1836–40, och såsom folkvald, 1842–46, efter hvilken
tid han drog sig tillbaka från politiken.
Fjenneslevlille (det äldre namnet på
Kirke-Fjenneslev), by på Själland, Sorö amt, Alsteds
härad. Der bodde Knut Lavards fosterfader, Skjalm
Hvide, och efter honom hans son Asger Ryg; der var
det jämväl som Asgers hustru Inga omkr. 1128 födde
tvillingparet Esbern Snare och Absalon. Jfr Absalon.
Fjerde hufvudtiteln omfattar i riksstatens
utgiftsafdelning anslag, som utgå för
Landtförsvarsdepartementets behof. Se Hufvudtitel.
Fjerdeparter kallas delarna eller aktierna i Falu
grufva och i Stora kopparbergs bergslag. Se Falu
grufva. Th. N-m.
Fjerdepartsräfsten, den reduktion af till adeln
förlänta kronogods, som företogs på grund af 1655
års riksdagsbeslut. Denna reduktion, som sträcktes
tillbaka till Gustaf II Adolfs död, omfattade alla
s. k. "omistliga" gods, men endast fjerdedelen af de
öfriga och fick af sistnämnda omständighet sitt namn.
Fjerde ståndet, en i senare tid, först i Tyskland,
uppkommen politisk term, som nyttjas för att beteckna
den stora klass af menniskor, som måste använda sin
tid och sina krafter uteslutande på ett dagligt arbete
och på förvärfvande af lifsuppehälle, i motsats
till det s. k. tredje ståndet, representanterna
för kapitalet och en tryggad ekonomisk tillvaro. Det
fjerde ståndets styrka ligger, säger Bluntschli, i den
stora massan af städernas småborgare (handtverkare,
småhandlande, smärre industriidkare) och arbetare samt
af bönderna på landet, och det bör noga skiljas från
proletariatet, hvilket väl hufvudsakligen rekryteras
ur fjerde ståndet, men äfven ur samhällets öfriga
klasser. Det fjerde ståndet bildar, genom sin
ofantliga massa, basen i det moderna samhället,
och staten hemtar derifrån hufvudsakligen sin
finansiella och militära styrka. Medvetandet derom
måste drifva det till anspråk på delaktighet
i det politiska lifvet och statens styrelse,
ett deltagande, som, i motsats till åtskilliga
statsrättslärares betänkligheter, icke behöfver gå ut
på den demokratiska republikens upprättande. Fjerde
ståndet vänder sig i sin kamp mindre mot monarkien
än mot tredje ståndet, hvars lyckligare sociala och
ekonomiska samt, efter adels- och presteståndens fall,
förherskande politiska ställning väcker dess afund
eller leda. Frankrikes nyare historia lemnar derpå
ett öfvertygande bevis: det var med böndernas,
småborgarnas och arbetarnas hjelp, som Napoleon III
upptimrade sin kejsaretron. Han lockade dem med skenet
af allmän rösträtt, det är sant. 1848 års republik
hade lofvat dem detsamma, men, till följd af deras
politiska okunnighet och oförmåga, skänkt landet en
representation – för tredje ståndet. – Uttrycket
fjerde ståndet i ofvan anförda mening är icke
tillämpligt på svenska förhållanden. Under den tid
ståndsrepresentationen fanns, egde Sverige redan ett
politiskt myndigt fjerde stånd, bondeståndet, och det
gamla borgareståndet representerade en annan del af
kontinentens "fjerde stånd". Den nya riksdagsordningen
(1866) gjorde visserligen slut på ståndsförfattningen,
men gaf de samhällslager, som dessa två stånd
omfattade, fortfarande ett stort politiskt inflytande.
J. Th. W.
Fjerdhundra. 1. Norra F., kontrakt i Upsala
stift. 9,286 innev. (1880). Det omfattar pastoraten
Öster-Våla, Nora, Harbo och Huddunge. – 2. Södra F.,
kontrakt i Upsala stift. 15,006 innev. (1880). Det
omfattar följande pastorat: Norrby, Simtuna med
Altuna, Hvittinge, Fröshult med Hernevi, Tärna,
Torstuna samt Vester-Löfsta med Enåker.
Fjerdhundraland l. Fjerdhundra (Gammalsv.
Fiædrundaland) var ett af de tre gamla folkland,
som i äldre tider tillsammans bildade Upland (de
bägge öfriga voro Attundaland och Tiundaland) och
fick antagligen sitt namn deraf att det ursprungligen
omfattade fyra hundare (härad). Det utgjorde den
vestligaste delen af landskapet och bestod i början
af 1300-talet af fem hundaren: Trögdh, Aashundare,
Laghund, Thorsakers hundare och Simbohundare. Någon
särskild lagman för F. i äldre tider omtalas icke;
efter 1296 bildade det jämte de bägge öfriga
folklanden Uplands lagsaga. Området motsvaras nu
af Trögds, Åsunda och Lagunda härad, sammanlagdt
982,4 qvkm. med 19,940 innev. (1880), i Upsala län,
samt Torstuna och Simtuna härad, sammanlagdt 1,028
qvkm. med 17,399 innev. (1880), i Vestmanlands
län. Namnet Fjerdhundra förekommer ännu såsom en
geografisk beteckning och inom den ecklesiastika
förvaltningen, nämligen i Södra och Norra Fjerdhundra
kontrakt, hvilka af det forna F. omfatta endast
Simtuna och Torstuna härad, men derjämte en del,
Våla härad, af det forna Tiundaland. J. Th. W.
Fjerding (äldre form: Fjerdung), fjerdedel. – 1. Kärl,
mätande fjerdedelen af en tunna för våta varor och
stundom för lakegods (31,4 l.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
