Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fleury de Chaboulon, Edouard - Fleury sur Loire - Flexibel - Flexion - Flexorer - Flibustier l. fribustier - Flicksländor eller Jungfrusländor - Fliedner, Theodor - Flimmer-epitel - Flimmerhår - Flinck (Flink), Govaert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
du retour et du règne de Napoléon en 1815 (1820).
Fleury sur Loire [flöri syr låar], berömdt
benediktinkloster i stiftet Orléans i Frankrike,
stiftadt 623. Derigenom att S:t Benedikts ben från
Monte Casino flyttades till detta kloster, erhöll det
ett så stort anseende, att påfven Leo VII kallade
det Caput omnium coenobiorum ("det förnämsta bland
alla kloster"). Berättelserna om der skedda underverk
fyllde fyra digra band. S:t Odo grundade der en berömd
skola. De många betydande manuskript, som förvarades
i detta kloster, gingo förlorade vid dess plundring
af hugenotterna 1562.
Flexibel (Lat. flexibilis, af flectere, böja),
böjlig. Flexibilitet, förmåga af böjning, böjlighet.
Flexion (Lat. flexio, af flectere, böja), böjning. Se
Böjning 3.
Flexorer, anat. Se Böjmuskler.
Flibustier l. fribustier [-bystié],
Fr. (antagligen förvridning af Holl. vrybuiter, af
vry, fri, och boot, byte), fribytare. Flibustiererna
voro djerfva och mäktiga sjöröfvare, som hade sitt
tillhåll i Vestindien från midten af 17:de till början
af 18:de årh. Den blomstrande handel, för hvilken
de spanska kolonierna i Amerika voro säte, lockade
till dessa trakter en mängd äfventyrare, som sökte
rikta sig genom smyghandel och sjöröfveri och som,
till följd af spaniorernas öfvermod och sträfvan
att från denna handel utestänga alla främmande folk,
tolererades, om ej understöddes, af engelsmän,
fransmän och holländare. Sedan dessa äfventyrare
förjagats från Saint Christoph och Santa Cruz, togo
de sin tillflykt till den lilla ön Tortuga och lefde
till en början af buffeljagt på den närbelägna ön
San Domingo. (Såsom buffeljägare kallades de också
boucaniers. Se Boucanier). Ett härnadståg, som
spaniorerna företogo mot Tortuga (der de, under det
flibustiererna voro frånvarande på jagt, nedgjorde
qvinnor, barn och sjuke), uppväckte en brinnande
hämdkänsla hos de djerfve sjömännen samt dref dem
till deras gamla yrke, sjöröfveriet, och till ett
förbittradt krig mot spaniorerna. Förstärkta med andra
äfventyrare, bildade de en verklig röfvarekoloni,
sammanhållen af den strängaste disciplin. Efter
att till en början hufvudsakligen hafva uppbringat
spaniorernas rikt lastade handelsskepp angrepo
de sedermera deras krigsfartyg och slutade med
att bemäktiga sig och plundra flere af deras
kolonier. Bland deras märkligaste anförare må nämnas
Lolonois, som 1666 hemsökte Maracaibo, och Morgan,
hvilken 1670 intog och brandskattade Porto Bello
och Chagres samt derefter tågade mot Panama, som
brändes och plundrades. Såväl på östra som på vestra
kusterna af Amerika voro flibustiererna en skräck för
spaniorerna, och deras oförvägna tapperhet gjorde
deras bistånd eftersökt af de i dessa farvatten
krigförande makterna. 1697 voro de förenade med
den franska eskader, som under Pointis eröfrade
Cartagena, hvilken stad de utplundrade. På återvägen
anföllo de och förstörde en engelsk och en holländsk
flotta. Sedan de europeiska sjömakterna börjat
undandraga dem sitt beskydd, och sedan spaniorernas
välde i de amerikanska farvattnen brutits,
upphörde flibustierväsendet i början af 18:de
århundradet. Många af dessa sjöröfvare återgingo
till de fredliga yrkena, bland andra William
Dampier, som blef en ryktbar upptäcktsfarare.
O. E. G. N.
Flicksländor eller Jungfrusländor. Se Agrion och
Sländor.
Fliedner [flid-] Theodor, tysk prest och filantrop,
f. i Nassau 1800, blef 1822 pastor för den evangeliska
församlingen i Kaiserswerth, nära Düsseldorff. Denna
församling bestod hufvudsakligen af fattiga
fabriksarbetarefamiljer och hotades t. o. m. af
upplösning genom en kort efter F:s ankomst till
Kaiserswerth inträffad handelskris. F. insamlade
emellertid under en resa i Tyskland, Holland och
England (1822–24) så rika bidrag, att församlingens
tillvaro betryggades. Under denna resa hade hans
blick alltmera riktats på den djupa andliga och
materiella nöden inom det moderna samhället, och de
yttringar af kristlig kärleksverksamhet till denna
nöds afhjelpande – uppfostringsanstalter, barnhem,
sjukhus m. m. –, hvilka han i England lärt känna, hade
på honom gjort ett mäktigt intryck. Han beslöt derför
att framkalla en dylik verksamhet i Tyskland. 1826
stiftades, hufvudsakligen genom hans medverkan, den
första fångvårdsföreningen i Tyskland, som regeringen
tog under sitt beskydd, och 1833 upprättade han på
sitt pastorsboställe det första hemmet i Tyskland för
frigifna qvinliga fångar. Men hvad som förnämligast
gjort hans namn kändt och som blef hans egentliga
lifsuppgift var återupplifvandet af det fornkristna
diakonissämbetet. Den 30 Maj 1836 stiftade han den
rhen-westfaliska diakonissföreningen, och d. 13
Okt. öppnade han den första diakonissanstalten, i
Kaiserswerth, med hvilken snart en stor mängd andra
anstalter för uppfostran, sjukvård m. m. förenades
(se Diakonissa). Äfven till Nord-Amerika och
Orienten utsträckte han sin verksamhet. F. dog d. 4
Okt. 1864. Hans skrifter äro till största delen af
asketiskt och pedagogiskt innehåll.
Flimmer-epitet, histol., ett slags epitel (se d. o.),
som hos menniskan och de högre djuren bekläder
vissa kroppshålor och gångar (t. ex. luftrören)
och hos de lägre djuren ofta förekommer äfven å den
yttre hudytan. Det utgöres af celler, hvilka å sin
fria yta äro försedda med stundom blott en enda,
oftast ett större antal fina, hårlika bildningar,
som under individens lif och ofta ännu några timmar
eller mera efter individens död äro i liflig,
oafbruten rörelse. Genom denna sätta flimmerhåren
antingen (såsom hos infusorierna) cellen (djuret)
sjelf i rörelse, eller ock (såsom hos de högre
djuren) fortskaffa de i kroppens hålor och gångar
hvarjehanda ämnen och partiklar (slem, damkorn m. m.).
G. R.
Flimmerhår. Se Cilier.
Flinck (Flink), Govaert, holländsk porträtt-och
historiemålare, född 1615 i Kleve, död 1660 i
Amsterdam, var en af Rembrandts bättre lärjungar. Han
hade föga fantasi, men utmärkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
