Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flintglas - Flintporslin - Flintredskap - Flintrännan - Flira - Flis - Flisby - Flisen-elf - Fliseryd - Flishult - Flistad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flintglas, tekn., ett mycket blyhaltigt, starkt
ljusbrytande glas, som hufvudsakligen nyttjas
till fabrikation af linser o. d. för optiska
instrument. (Vanligen äro flintglaslinserna
kombinerade med lämpligen afpassade linser
af mindre starkt ljusbrytande s. k. kronglas,
Eng. crown-glass, för att derigenom åstadkomma
akromatism, se d. o.) Till följd af denna flintglasets
användning måste detsamma vara så tätt, homogent,
fritt från bläsor och strimmor samt så föga färgadt
som möjligt. Också är dess framställning förenad
med mycket stora svårigheter, särskildt till följd
af den stora blyoxidhalten, som dock är nödvändig
för att gifva glaset den behöfliga brytningsförmågan
och tätheten. Blyoxiden är nämligen på samma gång
lättsmält och tung samt sträfvar derför vid glasets
smältning att sjunka till bottnen, hvarigenom
glasmassan erhåller olikartad sammansättning i
sina olika lager. Genom ofta förnyad omröring samt
omvexlande, upprepade afkylningar och upphettningar
af den smälta glasmassan söker man undvika
detta. Flintglasets egentliga vigt varierar mellan 3,4
och 4,0, dess ljusbrytnings-koefficient mellan 1,61
och 1,78. Den kemiska sammansättningen vexlar äfven
betydligt. Såsom exempel på densamma kan anföras en
analys (af Dumas utförd på flintglas från Guinands
fabrik), hvilken gaf: 42,5 proc. kiselsyra, 43,5
proc. blyoxid, 11,7 proc. kali, 1,8 proc. lerjord,
0,5 proc. kalk samt spår af arsenik. De råämnen,
som användas vid framställningen af flintglas (och
hvilka alltid måste på förhand renas med största
omsorg), äro kiselsand, pottaska och mönja, hvartill
i vissa fall kommer blynitrat. På senare tider
har föreslagits dels att i flintglaset ersätta bly
med vismut, dels att i st. f. pottaska använda det
kolsyrade saltet af metallen thallium. Thallium-glas
har visat sig vara lättsmält och homogent samt
ega betydligt högre eg. vigt (4,2 ända till 5,6)
och brytningsförmåga (1,96) än vanligt flintglas.
S. J-n.
Flintporslin. Se Fajans.
Flintredskap. Se Stenåldern.
Flintrännan, ett mellan skånska kusten och danska
ön Saltholmen i Öresund beläget farvatten. De
hufvudsakligaste grunden omkring denna farled äro:
Björn med ett djup af 2 m., Nordflint med bränningar,
Gustaf af Klint 3,8 m., Sjollen 2,3 m., Kalkgrundet
2,7 m., Sydflint med stenar öfver vattnet, Oskars
grund 5,6 m. samt Trindelen med. ett djup af 2,7
m. Dessa grund äro alla utprickade. Vid Kalkgrundet
och Oskarsgrundet äro fyrskepp utlagda. En engelsk
mil öster om Sjollen är utlagdt ett fartyg,
som lemnar och afhemtar lots. Sedan ofvannämnda
seglingsmärken utlades, har Flintrännan blifvit mycket
trafikerad. Den är icke endast beqväm för ångbåtar,
som vid flere tillfällen välja denna väg i stället
för den smalare och grundare, af fartyg uppfyllda
Drogden, utan den erbjuder äfven för seglande fartyg
flere fördelar under vissa förhållanden. Djupet
i segelrännan är minst 7 m., måhända 8 m. Mellan
grunden Björn och Nordflint å ena sidan samt Gustaf af
Klint och Sjollen å den andra finnes äfven en farled,
som dock kan användas endast under dagen. – 1873 utgjorde
lotsningsrättigheten i Drogden och Flintrännan föremål
för diplomatiska förhandlingar mellan svenska och
danska regeringarna. Pressen behandlade denna fråga
med största liflighet, en mängd artiklar skrefvos
på både svenska och danska, och debatten erhöll
småningom det betecknande namnet "lotskriget". Genom
en i Köpenhamn d. 14 Aug. 1873 utfärdad "Deklaration
angående svenska och danska undersåter tillkommande
rätt till lotsning i Öresund" afgjordes denna
tvistefråga på ett sätt, som inhemtas af följande
utdrag ur Art. I. "I de delar af Öresund, som på ena
sidan begränsas af danskt och på den andra sidan
af svenskt land, skall lotsningen med lika rätt
tillkomma hvardera staten
– – – Hvarest båda stränderna tillhöra samma
land, tillkommer lotsningsrätten uteslutande
det landet, och ega det landets myndigheter
att derom fastställa närmare bestämmelser." På
grund af denna artikel ega danska lotsar rätt
att lotsa genom Flintrännan, hvaremot svenska
lotsar ej få lotsa genom Drogden. – Bestämmelsen
trädde i gällande kraft d. 21 Aug. 1873.
J. H-g.
Flira. Se Faren.
Flis, bergsv. 1. F. l. Flisa, ett större eller mindre,
tjockare eller tunnare, platt bergartsstycke,
uppkommet genom bergartens klyfning eller
sönderslagning. Man säger, att en sten är "slagen
på flis", då den blifvit tudelad eller klufven så,
att lagrings- eller skiffringsytorna framkommit,
under det man säger, att den är "slagen på borst", då
stenens brottyta tvärt afskär nämnda ytor. – 2. En vid
de skånska kolgrufvorna antagen benämning på en med
svart kolhaltig skiffer ymnigt uppblandad sämre sort
stenkol med hög askhalt. Den förekommer vanligen i
särskilda lager, tillsammans med de renare och bättre
slagen stenkol, och nyttjas som brännmaterial. Flis
kallas också "tertia stenkol" eller "stenkol n:o 3".
E. E.
Flisby, socken i Jönköpings län, Södra
Vedbo härad. Arealen 17,217 har. 1,900
innev. (1880). F. utgör med Solberga ett regalt
pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift, Södra Vedbo
kontrakt.
Flisen-elf, ett af Glommens betydligaste tillflöden,
kommer från Osen-sjön i Österdalen och förenar sig med
Glommen i Solör, Hedemarkens amt. Längd omkr. 165 km.
Y. N.
Fliseryd, socken i Kalmar län, Handbörds
härad. Arealen 26,708,5 har. 3,438
innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Kalmar stift, Handbörds kontrakt.
Flishult, egendom i Näsby socken, Östra
härad, Jönköpings län, vid Flögen l. Näsbysjön. 3 1/2
mtl med Kalkaby. F. är en urgammal sätesgård. Under
medeltiden, då gården kallades Flidishult, egdes den
af slägten Båt i flere led.
Flistad. 1. Socken i Östergötlands län, Gullbergs
och Bobergs härad. Arealen 1,691 har. hvaraf 937
har i Gullbergs och 754 har i Bobergs härad. 770
innev. (1880). Annex till Ljung, Linköpings stift,
Gullbergs och Bobergs kontrakt. – 2. Socken i
Skaraborgs län, Vadsbo härad. Arealen 1,600 har. 513
innev. (1880).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
