Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flistad - Flitpengar - Flitsch - Flius - Fljótsdalur - Fljótshlíð - Flo - Floby - Flock (botanik) - Flock (litteratur) - Flock och farnöte - Flocon, Ferdinand - Flod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
F. utgör tillsammans med Götlunda ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Skara stift, Södra Vadsbo
kontrakt.
Flitpengar, en inkomst, som utom den fasta lönen förr
tillkom skådespelarna vid de kungliga teatrarna i
Stockholm. De beräknades för hvarje sujet efter det
antal akter, i hvilka han l. hon uppträdt. Enligt
regeln belöpte sig denna inkomst till 1 kr. pr akt för
dem, som hade ettåriga kontrakt, och till 2 kr. för
dem, som hade tvååriga sådana.
Flitsch (Ital. Plez, Slov. Bovec), köping
i österrikiska grefskapet Görz och Gradisca,
vid Isonzo. Omkr. 1,800 innev. I närheten ligger
bergsslottet La chiusa di Plez (T. Flitscher klause)
vid passet af samma namn. Passet har blifvit ryktbart
genom det tappra sätt, på hvilket österrikarna
försvarade detsamma mot fransmännen 1809.
Flius (Lat. Phlius), en liten forngrekisk,
sjelfständig stad i nordöstra delen af Peloponnesos,
hufvudort i det lilla landskapet Fliasia. F. stod
under Greklands ständiga inbördes strider vanligen på
Spartas sida och slöt sig sedermera till Achaeiska
förbundet. Fornlemningar af staden och dess
akropolis finnas i närheten af byn Hagios Georgios.
A. M. A.
Fljótsdalur, vidsträckt och fruktbar dalgång i
östra delen af Island. Den genomflytes af elfven
Lagarfljót, som under en stor del af sitt
lopp vidgar sig till en insjö af samma namn.
C. R.
Fljótshliðt, fruktbar sluttning på södra sidan af
fjällen Þrihyrningur och Tindfjallajökull, i södra
delen af Island, begränsas i söder af elfvarna
Markarfljót och Þverár. Der ligga de historiskt
märkvärdiga gårdarna Storolfshvóll, Breiðibólstaðir
och Hliðarendi. C. R.
Flo, socken i Skaraborgs län, Åse härad. Arealen
5,940,7 har. 1,684 innev. (1880). Jämte Ås och Sal
utgör F. ett regalt pastorat af 2:dra kl., Skara
stift, Väne kontrakt.
Floby, socken i Skaraborgs lan, Vilske härad. Arealen
2,741,8 har. 1,221 innev. (1880). Jämte Göteve,
Trevattna och Hellestad utgör F. ett regalt pastorat
af 2:dra kl., Skara stift, Vilska kontrakt. I
F. prestgård föddes J. H. Kellgren d. 1 Dec. 1751.
Flock, bot. Se Inflorescens.
Flock, Isl. flokkr, kallades i fornnordiska
literaturen en kortare äredikt, som saknade omqväde,
eller s. k. stef, och derigenom skilde sig från
dråpan. Versmålet var vanligen dróttkvæðr háttr. Man
egnade en flock åt höfdingar, jarlar o. s. v., men
ej gerna åt konungar eller andra, som man ville
synnerligen hedra, emedan flocken ansågs mindre
ärofull än dråpan. Th. W.
Flock och farnöte. Se Farnöte.
Flocon [flåkång], Ferdinand, fransk politiker
och publicist, f. 1800, utgaf 1824 en bittert
skrifven broschyr mot jesuiterna och hade efter
1830 anställning i redaktionen af "Constitutionnel"
samt sedan i "Tribune", hvarunder han ifrigt deltog
i den republikanska agitationen, och öfvertog 1845
ledningen af den radikala tidningen "Réforme". 1848
var han med i gatustriderna i Paris och blef d. 24
Febr. s. å.
sekreterare i den provisoriska regeringen samt
handelsminister, hvilken befattning han innehade till
Juni s. å. 1849–51 utgaf han en tidning i Kolmar och
förvisades efter prins Napoleons statskupp (1851)
från Frankrike. Död 1866.
Flod. 1. Fys. Se Ebb och Flod. – 2. En jämförelsevis
betydlig vattenmassa, som, innesluten inom en på
jordytan befintlig naturlig, rännformig fördjupning,
med större eller mindre hastighet förflyttar sig
(rinner) från högre belägna till lägre trakter och
slutligen utfaller i hafvet eller i någon större
insjö. Liksom strömmar och åar uppkomma genom
förening eller sammanflöde af källsprång och bäckar,
så äro floderna (elfvarna) bildade genom förening
af strömmar och andra större vattendrag. Det är
således hufvudsakligen storleken (bredden, djupet,
vattenrikedomen m. m.), som utgör skilnaden mellan
bäckar, åar, strömmar och floder. I allmänhet hafva
floderna sitt ursprung i ett märkligare källsprång,
ett träsk, en sjö eller en smältande glacier
långt uppe bland bergen i högtrakterna. Detta
ursprung, af hvilketdera slaget det än må vara,
kallas flodens källa. Den i början anspråkslösa
fjällbäcken eller elfven ökas genom tillflöden från
sidorna (bifloder) tämligen hastigt i vattenrikedom
och antager ganska snart dimensionen af en flod. –
Riktningen eller utsträckningen af en flod kallas
flodens lopp, fördjupningen, i hvilken den flyter,
och hvilken den oftast sjelf urhålkat, benämnes
flodens bädd eller kanal, och de vanligen sluttande
stränderna eller sidorna kallas flodbankar eller
flodbräddar. Nedersta delen af en flod, der den
utrinner i något större vatten, kallas mynning eller
utlopp. Ofta består utloppet af flere grenar. Der
marken och strandbottnen vid utloppet äro låga
och jämna, uppstå ej sällan deltabildningar. (Se
Delta.) – Uttrycken uppför och utför en flod hafva
afseende på det naturliga förhållandet att floderna
flyta från högre till lägre nivåer. – En flods högra
bank eller sida är den, som ligger till höger, dess
venstra den, som ligger till venster, då man färdas
utför floden. Hela det landområde, från hvilket en
flod med sina bifloder och andra mindre tillflöden
uppsamlar och afleder vattnet, kallas flodens bassäng
eller bäcken (i stort sedt bildar nämligen detta
område, i förhållande till angränsande trakter, en
mer eller mindre flack eller dalformig insänkning af
marken), eller flodområde eller vattenområde. Flere
flodbassänger sammanlöpa och förena sig uti den större
ytfördjupningen af någon insjö eller instängdt haf och
bilda på detta sätt en större bassäng. Så talar man
t. ex. om Dalelfvens flodområde, Themsens bassäng,
Mälarebassängen eller Mälarebäckenet, Östersjöns och
Medelhafvets bassänger o. s. v. – Sammanfattningen af
alla de större och mindre vattendrag och sjöar, som
förena sig till en flod, eller som utrinna i en insjö
eller ett haf, benämnes flodens, sjöns eller hafvets
flodsystem. Det finnes således flodsystem af betydligt
olika storlek, eller af olika ordningar, af hvilka ett
antal underordnade tillsammans bilda ett öfverordnadt
system. De flesta flodsystems vatten utfaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
