Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen / 1483-1484 (1881) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Florez Estrada, Don Alvaro - Florez, Don Juan José - Floriacenser - Florian, Jean Pierre Claris de - Floribus - Florida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

generalprokurator i provinsen Asturien. Han uppträdde
först som politisk skriftställare mot Napoleon,
spelade sedermera en stor rol inom politiken,
valdes till deputerad och senator för lifstiden
och utvecklade städse en glödande patriotism och
ett outtröttligt nit för sitt lands väl. I skriften
Representation á Fernando VII en el año 1818, haciéndo
lever todos sus estravios, hvilken öfversattes
på nästan alla europeiska språk, försvarade han
spanska folkets rättigheter mot Ferdinand VII. Under
reaktionen 1820 redigerade han det i Cadiz utkommande
oppositionsbladet "El tribuno del pueblo". 1823 måste
han utvandra till Frankrike, der han under titeln
Elementos de economia politica (1841) utgaf ett
sammandrag af sitt berömda arbete Curso de economia
politica (5:te uppl. 1843). Död 1853.

Florez, Don Juan José. Se Flores.

Floriacenser, italiensk munkorden, stiftades af
cisterciensabboten Joakim i Flore i Kalabrien och
stadfästes 1196 af påfven Celestinus III. Ehuru denna
orden, med anledning af stiftarens ryktbara Evangelium
aeternum (se d. o.), anklagades för svåra kätterier,
omfattade den efter hans död (1202) ett antal af 34
kloster, men förföll sedermera. Somliga af bröderna
anslöto sig 1505 till cistercienserna, andra till
dominikanerna. Floriacensernas drägt bestod af groft,
hvitt kläde. Joakim stiftade äfven en nunneorden,
floriacensinnorna, hvilken delade samma öden som
munkorden.

Florian [flåriang], Jean Pierre Claris de, fransk
författare, född d. 6 Mars 1755, blef 1768 page hos
hertigen af Penthièvre, var sedan militär, inträdde
derefter å nyo i hertigens af Penthièvre tjenst,
som kammarjunkare, samt lefde ömsom i Paris och
ömsom på nämnde hertigs gods. Såsom adelsman blef
han häktad vid revolutionens utbrott, men återfick
snart friheten. Död d. 13 Sept. 1794 i Sceaux. 1788
blef F. medlem af Franska akademien. Han började
sin skriftställarebana med att efterbilda den
spanska herderomanen (Cervantes’ "Galatea"), utgaf
derefter ett original-arbete i samma stil, Estelle
(1788), skref sedan komedier, noveller, romaner och
fabler samt utgaf slutligen en öfversättning af "Don
Quijote". Hans Fables (1792; "Fabler", öfvers. af
J. M. Stjernstolpe, 1824–25), hvilka skrefvos på
hertigens af Penthièvre begäran, stå icke mycket efter
Lafontaines, som utgjorde deras förebilder. Komedierna
Les deux billets ("Billetten och lottsedeln",
1785), Le bon ménage ("Det lyckliga hushållet",
s. å.), Les deux jumeaux de Bergame ("Tvillingarne
från B.", s. å.), Le bon père, La bonne mère ("Den
goda modren", 1790), Le bon fils, Myrtil et Chloe,
Jeannot et Colin ("Jeannot och Colin", 1796), L’enfant
d’Arlequin perdu et retrouvé och Arlequin maître de
maison utmärka sig genom osökt qvickhet och barnslig
glädtighet. Hans episka dikter Numa Pompilius (1785;
öfvers. på svenska 1795), som påminner för mycket om
Fénelons "Télémaque", och Guillaume Tell, som skrefs
i fängelset, ega mindre värde. F:s Oeuvres complètes
utgåfvos bl. a. af Renouard 1820, och hans Oeuvres
inédites af Pixérécourt 1825.

Floribus (af Lat. flos, blomma), ett nu förtiden
ytterst sällsynt slags dryckeskärl, som enligt
S. Ödmann ("Hågkomster från hembygden och skolan")
bestod af en två alnar lång glastub, i änden försedd
med en eller flere tomma kulor (fig. 1). Det påfylldes
ur stånkor med



tillhjelp af en lång pipa, och den påtömda drycken
upptogs af kulan, som rymde ej fullt ett halft
stop. Att dricka ur ett sådant kärl fordrade sin
egen konst. – J. G. Carlén omnämner, i en not till
sin Bellmans-upplaga, tvänne andra slags floribus:
det ena med upptill utvikta kanter (fig. 2), det andra
med fot och af samma form som vanliga champagneglas,
men tre till fyra gånger större (fig. 3).

Florida, den sydligaste staten i nord-amerikanska
unionen, består af en stor halfö mellan Atlantiska
hafvet och Mejicanska viken jämte en kuststräcka längs
nämnda vik samt gränsar i n. och v. till Georgia
och Alabama. Arealen 153,498 qvkm. Omkr. 250,000
innev. (1880). Landet är flackt, ingenstädes högre än
100 m. öfver hafvet. Söder om 28:de breddgraden består
det nästan af ett enda stort kärr ("everglade"). Norr
derom, ända till Georgias gräns, sträcker sig en
nästan vågrät slätt, i hvilken vattendelaren mellan
de åt ö. och v. flytande floderna höjer sig endast 50
m. öfver hafvet. Denna statens norra del består till
största delen af skog, i hvilken små sjöar, träsk,
låga savanner och s. k. hummocks (oaslika fruktbara
sträckor) ligga spridda. En egendomlig företeelse
är det plötsliga försvinnandet och framträdandet
af floder, hvilket beror på det vidsträckta lager
af porös kalksten, i hvilket floden försvinner för
att först långt derifrån åter framträda. Af samma
orsak bero äfven de ofta förekommande jordfallen
("sinks"). F. är rikt på floder. I Atlantiska hafvet
utmynna S:t Mary’s river, som utgör gräns mot Georgia,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>