Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Florilegium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydligt i storlek, dels måste de krigförande hålla
starka eskadrar i kolonierna. Uti den minnesvärda
sjöbataljen d. 1 Juni 1794 hade engelsmännen
25 linieskepp och 13 fregatter, fransmännen 29
linieskepp och 8 fregatter, och vid Trafalgar (1805)
lågo 27 engelska skepp i linie mot 33 fientliga. Den
största sjöstyrka, som i senare tider varit samlad
under en chef, var den, hvarmed amiral Duperré 1830
företog expeditionen till Algeriet. Hon utgjordes af
35 linieskepp och fregatter, 40 korvetter och briggar
samt 7 ångfartyg och uppgick, med transportfartyg
m. m., till 675 fartyg. I bataljen vid Lissa (1866),
det enda tillfälle, då större pansarflottor varit
engagerade, hade österrikarna i elden 7 pansarfartyg,
med 88 kanoner och 2,884 man, samt 16 träfartyg,
italienarna 9 pansarfartyg, med 103 kanoner och
4,000 man; deras 12 träfartyg deltogo föga i
striden. – 4. En större samling handelsfartyg,
fiskarefartyg o. d., som segla tillsammans. Till
skydd mot sjöröfvare, kapare och fientliga kryssare
har det, i synnerhet förr, då hafvet var mindre
säkert att befara, varit vanligt att handelsfartyg
seglat i flottor, oftast under konvoj (se d. o.) af
örlogsfartyg. Vissa nationers fiskarefartyg, såsom
de holländska på nordsjöbankarna, pläga äfven
bilda flottor. Öfver en dylik fiskareflotta föres
ett slags befäl af den utsedde chefen (amiralen).
O. E. G. N.
Flottans konstruktionskår hade till hufvudsakligt
åliggande att uppgöra ritningar och förslag rörande
sjökrigsmaterielen samt att öfvervaka arbetena å
kronovarfven. – Vid flottorna fanns ifrån äldre tider
en byggnadsstat, bestående af öfverskeppsbyggmästare,
skeppsbyggmästare och underskeppsbyggmästare. Genom
k. br. d. 23 Nov. 1793 organiserades denna stat på
militärfot och erhöll militära grader och rang. Genom
k. br. d. 4 Maj 1798 förordnades sedermera,
att konstruktionsstaten vid bägge flottorna (jfr
Flotta) skulle sammanslås och ställas under befäl
af tjenstgörande generaladjutanten för flottorna,
och kårens numerär bestämdes till 1 öfverstelöjtnant,
1 major, 4 kaptener, 4 löjtnanter och 4 konstruktörer
(från 1816 kallade underlöjtnanter). Vid flottornas
sammanslagning bestämdes genom k. br. den 2 Nov. 1824,
att kåren skulle bestå af 1 öfverste och sekundchef,
1 kapten, 4 premierlöjtnanter, 8 sekundlöjtnanter,
3 underkonstruktörer och 3 elever. Genom k. br. d. 22
Febr. 1841 bestämdes vidare, att nyssnämnda personals
titlar skulle förändras på det sätt att de fyra
premierlöjtnanterna skulle kallas kapten-löjtnanter
samt de fyra äldsta sekund-löjtnanterna
premier-löjtnanter. – Konstruktionskåren egde under
förenämnda organisation bestånd till år 1868. Till
följd af riksdagsbeslut 1867, samt ett med anledning
deraf den 17 Dec. s. å. utfärdadt k. br., bildades
af en del af de dåvarande konstruktions-officerarna
och maskinist-officerarna en ny civil stat
under namn af K. Marin-ingeniör-staten. Den
återstående delen af konstruktions-officerarna och
maskinist-officerarna, hvilken ej blef öfverflyttad
till Marin-ingeniör-staten, sattes på indragningsstat.
J. G. B.
Flottans mekaniska kår. En särskild byggnadsstat
var inrättad för nya dockbyggnaden i Karlskrona;
men när dockbyggnadsarbetet inställdes, förordnades
genom k. br. d. 28 Juni 1814, att denna byggnadsstat
skulle sammanslås med Flottans mekaniska kår. I
sammanhang med den 1815 beslutade löneregleringen
stadgades sedan genom k. br. d. 20 Aug. 1816, att
nämnda byggnadsstat framdeles, liksom dittills,
skulle utgöra en särskild, men till tjenstgöring
vid flottornas stationer förbunden kår, under namn
af Flottornas mekaniska stat, under chefskap af
generaladjutanten för flottorna. Flottans mekaniska
kår, liksom dess konstruktionskår, undergick 1824
en reglering. Ytterligare blefvo för de på stat
stående officerarna af denna kår löneregleringar
genomförda såväl 1854 som 1858. Det för denna
kår senast utfärdade reglementet är af d. 25
Okt. 1855. Ännu i början af 1870-talet funnos vid
Flottans mekaniska kår officerare dels på stat och
dels öfver stat. Till den förstnämnda klassen hörde de
officerare, som tjenstgjorde vid flottans stationer,
och som derför åtnjöto lön på flottans stat. Denna
klass af mekaniska kårens officerare har emellertid
nu, efter marin-ingeniör-statens organisation, helt
och hållet försvunnit, ty de på marin-ingeniör-statens
aflöningsstat uppförda byggmästarna utföra numera
alla sådana byggnadsarbeten å flottans stationer,
hvilka fordom utfördes derstädes af mekaniska
kårens på stat befintliga officerare. För alla
de mekaniska kårens officerare, som ännu finnas
öfver stat, är deremot benämningen af officer vid
Flottans mekaniska kår blott en titel, som alldeles
icke står i något beroende af den verksamhet, som
dessa officerare utöfva, enär denna verksamhet
är af sådan beskaffenhet, att den motsvarar
officerarnas vid väg- och vattenbyggnadskåren eller
civilingeniörers och således ej har det ringaste
med flottans tjenst att skaffa, hvilket man dock i
anseende till titelns lydelse kunde vara frestad
antaga. – Väl har ännu på senaste tid befordran
bland kårens officerare öfver stat inträffat;
men utnämning till officer vid ifrågavarande
kår har emellertid icke egt rum sedan 1855.
J. G. B.
Flottbeck, by i preussiska prov. Schleswig-Holstein,
nära Elbe, 5 km. v. om Altona. Bekant för sina
stora handelsträdgårdar, med storartade växthus och
trädskolor, som upptaga öfver 40 har.
Flotte, sjöv., den enklaste och sannolikt äldsta
typen för farkoster. De gamla folken sammanfogade
sina flottar af grenar och trästammar, af
lerkärl täckta med lätta bräder (Egypten),
af uppblåsta lädersäckar (Indien), af bamburör
(Kina) eller af pumpor (Afrika). Hos några få
vilda folk har flotten ej ännu blifvit undanträngd
af andra farkoster. Hos civiliserade folkslag
förekommer flotten i form af timmerflotte,
arbetsflotte o. d. Vid skeppsbrott nödgas dock
stundom sjöfarande att af rundhult och plankor
förfärdiga en flotte, för att åt denna primitiva
farkost längre eller kortare tid anförtro sina lif.
O. E. G. N.
Flott-fena. Se Fena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
