- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
1535-1536

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fogarassy ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medeltidssagor återfinnes denna, ehuru stundom i ganska
afvikande varianter, inom både Öster- och
Vesterlandets sagoliteratur. Den svenska folkboken
"En mycket eftertänksam historia om Blå fogel"
etc. (enligt P. O. Bäckström en öfversättning från den
franska sagan "L’oison bleu" af m:me d’Aulnoy, död
1705, hvilken sannolikt bearbetat henne efter någon
i Frankrike gängse folksaga) utkom 1794–1843 i minst
elfva, mestadels lika lydande upplagor samt förekommer
dessutom i "Läse- och lärobok för ungdom" (1830) och
bland "Folksagor för gamla och unga" (1842). Sagan
har dessutom på svenska gjorts till föremål för
tvänne dramatiska bearbetningar, den ena på vers af
Atterbom, den andra på prosa af A. Lindeberg (båda
dessa bearbetningar bära titeln "Fogel blå"). Jfr
P. O. Bäckström, "Svenska folkböcker" (1845–48),
bd 2, s. 74 o. f.
A. F.

Fogelbär. Se Prunus.

Fogelfors, kapellförsamling i Kalmar län, Handbörds
härad. 11 1/8 fm. mtl. F. utgör, på grund af
k. förordn. d. 5 Nov. 1880, en kapellförsamling under
Högsby, Kalmar stift, Handbörds kontrakt.

Fogelfri (T. vogelfrei), ett från tyskan lånadt
uttryck, motsv. det Fornn. vargr i veum ("varg i
tempel"), för att beteckna en person, som brutit
samhällets frid och derför förverkat all rätt
till skydd samt hvilken det stod en hvar fritt att
fälla, såsom, man ostraffadt dödade fogeln under
himmelen. Jfr Fridlös.

Fogelhund. Se Hund.

Fogeljagt. Se Jagt.

Fogel-lim, tekn., erhålles genom försigtig kokning
af linolja öfver sakta eld och under ständig
omröring. Kokningen måste underhållas, tills oljan
öfvergått till ett nästan geléartadt, segt och mycket
klibbigt ämne, som envist fästhänger vid föremål,
hvilka komma i beröring med detsamma. Fogel-lim
har sitt namn deraf att det användes vid fångst
af småfoglar. Fångsten sker på det sätt att limmet
strykes å smala, 25 à 30 cm. långa pinnar, hvilka
fästas helt löst å en bur, som innesluter en lockfogel
(grönsiska, steglits o. s. v.), hvars lockning narrar
beslägtade foglar att slå ned på någon af burens
limpinnar, hvarvid fötter och vingar fastna. Det
kan ock lyckas att med en limpinne, fäst på en lång,
smal stång, komma mindre rädda småfoglar nära och få
dem fast vid "limstången". O. T. S.

Fogelperspektiv. Se Perspektiv.

Fogelqvalster (Dermanyssus), zool., ett slägte,
hörande till ordningen qvalster (Acari) ibland
spindeldjuren (Arachnoidea). Dithörande djur lefva
såsom snyltgäster på foglar och löpa raskt omkring
på sina värdar. Af en art, D. avium, äro icke sällan
våra burfoglar på ett besvärande sätt hemsökta. Låter
man nämligen en dylik fogel, som har utseende af att
vara besvärad af ohyra, få några ihåliga vassrör till
pinnar i buren, så skall man snart i dem finna en
mängd små röda qvalster. Dessa djur hålla sig gerna
dolda om dagen, liksom vägglössen, men framkrypa under
natten för att mätta sig med fogelns blod. Denna
art anträffas äfven i dufslag o. d. ställen.
J. G. T.

Fogelspindlar, Mygale, zool., ett slägte hörande
till de egentliga spindlarnas ordning (Araneae)
ibland spindeldjuren (Arachnoidea). Sitt namn hafva
de erhållit derför att de sägas stundom angripa och
förtära smärre foglar. Detta torde dock mera sällan
inträffa. De lefva i hål på murar, under stenar, uti
gångar i jorden o. s. v. Den vanliga fogelspindeln,
M. avicularia, hvilken har sitt hem i Brasilien,
mäter inemot 6 cm. i längd och är till färgen svart,
eller brunaktig. De grofva, ej synnerligen långa benen
äro, liksom den öfriga kroppen, starkt brunludna.
J. G. T.

Fogeltofta, socken i Kristianstads län, Albo
härad. Arealen 3,168 har. 1,116 innev. (1880). Annex
till Löfvestad, Lunds stift, Färs kontrakt.

Fogeltunga, sjöart., ett tunt kopparbleck med vidfäst
stång, hvilket förr begagnades till kulans uttagande
ur slätborrade kanoner. O. E. G. N.

Fogelvik. 1. Socken i Värmlands län, Nordmarks
härad. Arealen 10,145 har. 1,221 innev. (1880). Annex
till Holmedal, Karlstads stift, Nordmarks kontrakt. –
2. Socken i Värmlands län, Väse härad. Arealen 9,374
har. 2,085 innev. (1880). Annex till Väse, Karlstads
stift, Nyeds kontrakt. – 3. Gods i Tryserums socken,
Norra Tjusts härad och Kalmar län, är beläget på
en holme i Östersjön. Holmen står medelst tvänne
långa broar i förbindelse med fasta landet. Arealen
400 tnld. 10 1/4 mtl. Taxeringsvärde 399,000 kr. En
fjerdedels mil vester om gården, vid en igenvallad
vik, finnas lemningar af en fast byggnad med
löpgrafvar. Detta är allt hvad som återstår af det
gamla historiskt bekanta F., som förstördes under
Dacke-fejden (1542–43), hvarefter gården flyttades
till ofvan beskrifna plats. Den nuv. mansbyggnaden,
af sten, uppfördes 1796. F:s första kända egare var
fru Margareta Sunesdotter (Båt), en syster till den
bekante Erengisle jarl och enka efter lagmannen i
Tiohärad, riddaren Ulf Abjörnsson (Sparre). Hon nämnes
såsom bosatt på F. 1350. Godset ärfdes 1429 af hennes
sondotterson, Karl Knutsson (Bonde), hvilken skref
sig till F., innan han blef konung öfver Sverige och
Norge. Den tid Karl Knutsson vistades på F. var hans
lyckligaste, och derför låter sägnen honom utbrista:

När jag var herre till Fogelvik,
Då var jag både mäktig och rik,
Men sedan jag blef konung af Svea land,
Så vardt jag en arm och olyckelig mand.

Han synes hafva gifvit F. till sin dotter Kristina genast efter
hennes bröllop (1446) med riddaren Erik Eriksson,
stamfader för svenska ätten Gyllenstierna, i hvars
ego F. var till början af 1700-talet, då det genom
grefve Nils Gyllenstiernas dotters gifte (1711)
med grefve Arvid Horn kom till Hornska slägten. I
början af 1800-talet öfvergick det från denna till
Posse-slägten. Grefvinnan Vilhelmina Posse sålde
F. 1851 till dåv. kronprinsen Karl, som 1855 afyttrade
det till frih. Anders Koskull. Sedan 1857 har det
tillhört frih. Karl Raab. B. S.

Fogelås (mindre riktigt Foglås) med kapell, socken
i Skaraborgs län, Kåkinds härad, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0774.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free