- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
33-34

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forficula, Tvestjertar, zool. - Forgách, Anton - Forgeot, Nicolas Julien - Forges-les-Eaux, badort i franska depart. Seine-inférieure - Foring. Se Fodring - Forkel, Johann Nikolaus - Forkys, Lat. Phorcys, Grek. mytol., en hafsgud - Forlana, italiensk dans - Forli. 1. Provins uti Italien - Forli. 2. Hufvudstad i nämnda provins - Forli, Melozzo da. Se Melozzo - Forlimpopoli, stad i den belgiska prov. Forli - Forma, bergv. - Formal l. formel, det, som rör formen, Formalprinciper, Formalisera, Formalism, Formalist, Formalitet, Formel ackommodation, Formel rätt, Formell taktik, Formella vetenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Forficula, Tvestjertar, zool., ett slägte under
insektordningen rätvingar (Orthoptera). Sitt
namn hafva dessa insekter erhållit efter det sax-
l. tånglika redskap (Lat. forficula, liten sax), som
är beläget i kroppens bakände och kan göra tjenst
såsom försvarsvapen. Tvestjertarna hålla sig om
dagen dolda under stenar, i murkna stubbar o. s. v.,
men äro under natten i rörelse och flyga då omkring
för att sörja för sitt uppehälle. Sin föda hemta de
ur växtriket. De äro icke sällan ganska förderfliga
för frukt-, blomster- och köksträdgårdar. Den i
Skandinavien vanliga tvestjerten (F. auricularia),
äfven kallad öronmask eller örnstört, är till färgen
brunaktig och af omkring 2 cm. längd. Utan skäl har
det länge blifvit påstådt, att denna insekt skulle
krypa in i menniskans öron och skada dessas inre
delar med sin tång. F. gigantea, som är något större
än den föregående, finnes på åtskilliga ställen i
mellersta och södra Europa. J. G. T.

Forgách [-gatsj], Anton, grefve, ungersk statsman,
f. 1819, ingick 1838 i statens tjenst, som han
1848 lemnade för en tid. Han var en af de få
ungerske magnater, som under den politiska rörelsen
sistnämnda år togo parti för Österrike. 1851 blef han
distriktsguvernör i Kaschau, 1860 ståthållare, först
i Mähren och sedermera i Böhmen, samt 1861 ungersk
hofkansler. 1865 blef han guvernör i komitatet
Neograd och invaldes 1869 i ungerska underhuset.

Forgeot [fårsjå], Nicolas Julien, fransk
komediförfattare, f. 1758, d. 1798. Bland hans
många komedier må nämnas Les rivaux amis (1782;
"De vänfaste rivalerne", 1793), Les dettes (1787;
"Björnarna", 1793), L’amour conjugal ou l’heureuse
crédulité
("Borgmästaren och borgmästarinnan eller
den äkta kärleken", 1791) samt Le rival confident
("Det farliga förtroendet", 1794).

Forges-les-Eaux [fårsch-läs-å], badort i franska
depart. Seine-inférieure, nära Andelle. Omkr. 1,600
innev. Mycket besökta jernhaltiga mineralkällor af
7 ° C.

Foring. Se Fodring.

Forkel, Johann Nikolaus, tysk musikhistoriker, född
1749, blef 1766 chorprefekt i Schwerin och 1778
universitetsmusikdirektor i Göttingen. Död 1818. Hans
kompositioner äro af obetydligt värde. Deremot
har han genom sin musik-teoretiska verksamhet och
särskildt såsom den musikaliska historieforskningens
fader i Tyskland gjort sig i hög grad förtjent
af efterkommandes tacksamhet. Hans ofta klandrade
brist på omdöme och kritisk sofring motväges af stor
sorgfällighet och flit i samlandet. Hans förnämsta
verk äro Musikalisch-kritische bibliothek (1778),
der han bryter en lans med Gluck, Allgemeine
geschichte der musik
(1788–1801; ofullbordadt),
Allgemeine literatur der musik (1792) och
J. S. Bachs leben, kunst und kunstwerke (1802).
A. L.

Forkys, Lat. Phorcys, Grek. mytol., en hafsgud,
enligt Hesiodos son af Pontos (hafvet) och Gaia
(jorden), var förmäld med sin syster Keto och fader
till grajerna och gorgonerna samt,

enligt Homeros, till nymfen Thoosa, cyklopen Polyfems
moder. I motsats till sin broder Nereus representerar
F. företrädesvis det hemska och förfärliga i hafvet
och gäller såsom herskare öfver de i dess djup boende
vidundren. A. M. A.

Forlana, italiensk dans i 6/8 takt af munter
karakter. Använd af A. Thomas i operan "Mignon".
A. L.

Forli. 1. Provins uti Italien, landskapet
Emilien, omfattar södra delen af det
forna Romagna. Arealen 1,862 qvkm. 243,537
innev. (1875). Provinsen genomskäres af den
gamla Via AEmilia och är i allmänhet bergig. –
2. Hufvudstad i nämnda provins, vid högra stranden
af floden Montone och jernvägen mellan Bologna och
Ancona. 39,471 innev. (1878). Biskopssäte. Praktfull
katedral (Santa Croce), med kupolmålningar af
Oignani. Silkesspinnerier, sockerraffinaderier
och vaxduksfabriker. – F., fordom Forum Livii,
säges vara anlagdt af konsul Livius Salinator (207
f. Kr.). Under medeltiden bildade det en republik,
tills det 1503 förenades med kyrkostaten.

Forli, Melozzo da. Se Melozzo.

Forlimpopoli, stad i den italienska prov. Forli,
vid jernvägen mellan Bologna och Ancona. 5,110
innev. (1871). Orten kallades af romarna Forum
Popilii.


Forma, bergv., kallas den öppning, hvarigenom
blästern indrifves i smältugnar eller härdar. Vid
äldre masugnar och så länge kall bläster begagnades,
murades forman i halfrund form af eldfast sten eller
uthöggs i en sandsten samt förseddes på bottnen med en
lös plåt, den s. k. formplåten, genom hvars höjning
eller sänkning blästerns riktning reglerades. Den
murade forman ersattes, då blåsningarna började
blifva längre, af en smidd plåt och slutligen af en
kopparplåt. Då varm bläster infördes, kunde denna
enkla tillställning för forman ej längre motstå den
starka värmen inifrån masugnsstället, och derför
inrättades s. k. vattenformor, med dubbla väggar,
mellan hvilka vatten ständigt cirkulerar. Dessa götos
till en början af tackjern, men göras nu allmänt
af smidt jern; på senare åren har man äfven börjat
göra dem af fosforbrons. I mynningen är forman i
allmänhet rund, och hela dess yttre skapnad är en
stympad, ihålig kon. För smälthärdar begagnas numera
äfven allmänt vattenformor, men för räckhärdar
bibehållas ännu på många ställen kopparformor utan
vattencirkulation, för att derigenom undvika för
stark afkylning inåt härden. C. A. D.

Formal l. formel (af Lat. forma, skapnad),
det, som rör formen, i motsats till material,
materiel. Formalprinciper, de grunder, som bestämma
formen, sättet för vårt kännande, tänkande och
handlande, utan hänsyn till dess innehåll. –
Formalisera, bringa något i sträng form, hålla strängt
på formen, vidlyftigt utbreda sig öfver något. –
Formalism (Fr. formalisme), noggrannt iakttagande af
den yttre formen, ofta med förbiseende af allt annat;
den ensidiga utbildningen af former (yttre lagar och
regler), utan nödig hänsyn till det ideella. Inom
filosofien betecknar ordet brist på tankeinnehåll,
ett tomt spel med kategorier

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free