Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gas, tekn., den af J. B. v. Helmont i den vetenskapliga terminologien (i början af 1600-talet) införda benämningen på det luftformiga aggregationstillståndet hos en del i naturen förekommande ämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gasberedningen, dels såsom biprodukt vid
anilinfabrikerna. Denna kropp inlägges i en
metallkula, som upphettas af gaslågan, hvarvid
naftalinen smälter och förflygtigas. Ångorna ledas
derefter genom brännaren till lågan, hvars ljusstyrka
derigenom högst betydligt ökas. Angående Bunsens
brännare, som endast är afsedd att åstadkomma hög
temperatur, se d. o.
När gasen säljes till privata förbrukare i en stad,
är det lika vigtigt för köparen som för säljaren att
alltid hafva en säker kontroll öfver konsumtionen. För
det ändamålet insättes hos hvarje konsument en
mätare, som i hvarje ögonblick visar konsumtionens
storlek. Lika vigtigt är det för köparen att ej få
betala mera gas, än han i verkligheten konsumerar,
hvilket lätt nog kan inträffa, i synnerhet vid sådana
gasverk, som till följd af ett illa beräknadt rörnät,
måste utsända sin gas med mycket hög pression. Mot
detta äfventyr har konsumenten att skydda sig dels
genom att noga tillse, att alla gaskranar äro väl
täta, dels genom att använda s. k. regulatorbrännare
l. besparingsbrännare, hvilka äro så inrättade, att
de äfven under vexlande gastryck ej framsläppa mer
än den en gång bestämda gasqvantiteten. Storleken
af brännarens öppning skall nämligen bestämma den
gasmängd, som pr timme kan genomströmma densamma;
sålunda beteckna benämningarna 3-, 4-, 5-fots
brännare, att lika många kubikfot gas i dem
kunna förbrännas pr timme. Men det är naturligt
att vid ett högre tryck strömmar mera gas genom
brännaren än vid ett lägre; och då man ej för
hvarje ögonblick kan med kranen reglera detta,
har man konstruerat regulatorer, som appliceras
i hvarje brännare. Vid större konsumtion har man
en gemensam regulator för hela lokalen. – Gasens
ljusstyrka bestämmes vid gasverket med fotometer (se
d. o.) och kontrolleras sedermera af afnämaren vid en
inom staden på längre afstånd från gasverket befintlig
undersökningsstation. Vid gasverket måste gasen hafva
högre ljusstyrka än den genom kontrakt bestämda,
emedan den genom kondensationen under ledningen,
i synnerhet under kall väderlek, förlorar mer eller
mindre i ljusstyrka. – I sådana städer, der gaspriset
är lågt i förhållande till andra brännmaterial,
locka de fördelar, som vinnas i beqvämlighet och
renlighet, allt mer till användande af gas till
uppvärmning och matlagning samt till drifkraft för
gasmotorer. Man har till och med exempel på att
denna användning så betydligt stegrat konsumtionen,
att gasverk, hvilka med det höga gaspriset ej burit
sig, efter prisnedsättningen gifvit en ganska god
vinst. Såsom exempel på huru olika gaskonsumtionen är
på olika orter må här anföras följande siffror öfver
den årliga konsumtionen pr innevånare i några städer.
London 150, Paris 100, Nakskov 63, Hamburg 60,
Köpenhamn 59, Stockholm 35 och Kiel 27 kbm.
Lysgasen är, såsom ofvan antydts, en blandning af
flere olika gaser och är ganska olika sammansatt
på olika ställen, alltefter de använda kolens
beskaffenhet. Såsom exempel derpå
anföres här ett par analyser af lysgas, beredd af
olika kolsorter, och då gasens användning såsom
bränsle börjar spela en allt större rol, anföres
derjämte den af analyserna beräknade absoluta
värmeeffekten hos 1 kbm. af samma
gaser.
Lysgas af engelska Abs. värme-effekt
kol. Vol. proc. hos 1 kbm.
Tunga kolväten 3,87 576 värme-
Sumpgas ..... 32,87 3,078 enheter.
Vätgas ...... 50,05 1,546 "
Koloxid ..... 12,89 388 "
Kolsyra ..... 0,32 - "
Qväfve ...... spår - "
––––––––––––––––––-
100,00 5,588 "
Lysgas af Saarkol. Abs. värme-effekt
Vol. proc. hos 1 kbm.
Tunga kolväten 7,27 1,082 värme-
Sumpgas ...... 38,40 3,596 enheter.
Vätgas ....... 44,00 1,359 "
Koloxid ...... 5,73 172 "
Kolsyra ...... 0,87 - "
Qväfve ....... 4,23 - "
–––––––––––––––––-
100,00 6,209 "
Dessa analyser visa, att lysgasen innehåller ganska
betydliga qvantiteter sumpgas l. grufgas, hvilken
är samma gas, som i stenkolsgrufvor ofta förorsakar
ödeläggande explosioner. Hvarken denna gas eller de
andra beståndsdelarna i lysgasen äro emellertid i och
för sig explosiva, utan det är först sedan de blifvit
till en viss grad blandade med syrgas eller luft,
som explosion kan inträffa. Häftigast och våldsammast
blir explosionen, om gasen är blandad med jämnt den
qvantitet luft, som är behöflig för dess fullständiga
förbränning, d. v. s. om 1 volym gas är blandad med 10
volymer luft. Emellertid exploderar den äfven, ehuru
svagt, då den dels ej har tillgång till mer än 5 à 6
volymer luft, dels då så mycket luft som 14 volymer
är tillstädes. Explosioner i rum kunna inträffa genom
försumlighet att stänga gaskranen eller till följd
af läckor på rören, men faran röjes lätt genom gasens
egendomliga lukt. Genom oförbränd gas, som intränger
i boningsrum, kan man äfven utsättas för fara af
förgiftning. Af de i lysgasen ingående beståndsdelarna
är det egentligen koloxiden, som inverkar förgiftande
på den animala organismen. – Af allt detta synes, huru
vigtigt det är att iakttaga den största noggrannhet
vid rörens nedläggning samt att noga tillse, att alla
kranar äro täta. Oaktadt all noggrannhet i detta
afseende uppgår läckaget i allmänhet vid stora och
väl skötta gasverk till 10 proc. af tillverkningen. –
Redan på 1600-talet framställdes på experimentel väg
lysgas genom torrdestillation; men det dröjde ända
till slutet af 1700-talet, innan denna erfarenhet var
fullt känd ens af den vetenskapliga verlden. Först på
1790-talet gjordes af engelsmannen Murdoch de första
försöken att praktiskt använda lysgasen. I Baltimore
i Nord-Amerika försöktes gatubelysning med gas
1802. För lysgasindustriens fullständiga utarbetande
och införande har man emellertid att tacka de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
