Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gros ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han undertecknade tillsamman med lord Elgin
fördraget i Tientsin (d. 27 Juni 1858) samt bragte
en handelstraktat med Japan till stånd (d. 9
Okt. s. å.). 1860 afslöt han i Peking freden mellan
Frankrike och Kina, d. 25 Okt. 1862-63 var han
ambassadör i London.
Gros [grå], Pierre le, fransk bildhuggare. Se
Legros.
Grosch. 1. Heinrich August G., tysk-dansk-norsk
kopparstickare och landskapsmålare, föddes i
Lübeck d. 26 Febr. 1763 och begaf sig omkr. 1782
till Köpenhamn för att utbilda sig till konstnär
samt egnade sig med framgång åt gouachemålning och
kopparstickarekonst, men målade derjämte äfven
landskap i olja. Då Kristiansborgs slott blifvit
återuppbygdt, fick G. uppdrag (1810) att pryda några
bland dess gemak med utsigter af norska landskap
och företog med anledning deraf en resa till Norge,
under hvilken han uppgjorde planen till ett större
praktverk, "Malerisk reise gjennem Norge". Sedan
han 1812 af "Selskabet for Norges vel" erhållit
löfte om understöd för detta verk, flyttade G. till
Norge, bosatte sig i Frederikshald och började
arbetet, hvilket dock, till följd af de tryckta
tidsomständigheterna, aldrig blef utgifvet. Samma
öde drabbade äfven en "Fädrelandsk årbog",
som han (tillsammans med K. L. Rahbek) samtidigt
ämnade offentliggöra. 1816 kom G. till Kristiania
och fick uppdrag att förestå tillverkningen af de
s. k. "midlertidige diskontosedler" samt blef lärare
vid "den kongelige kunst- og tegneskole" och medlem
af dess styrelse. Från dessa värf tog han afsked
vid slutet af 1840 och dog d. 6 Juli 1843. Utom
en stor mängd väl utförda porträtt och landskap i
kopparstick, efterlemnade G. äfven ett antal målningar
samt flere handböcker i teckning och kalligrafi,
hvilka på sin tid voro mycket använda. – 2. Kristian
Henrik G., dansk-norsk arkitekt, den föregåendes son,
föddes i Köpenhamn d. 21 Jan. 1801. Med understöd
af "Selskabet for Norges vel" uppehöll han sig
1820-24 i Köpenhamn för att studera byggnadskonst
vid konstakademien. 1824 blef han lärare vid "den
kongelige kunst- och tegneskole" i Kristiania
och sedermera medlem af dess styrelse. 1828 blef
G. stadskonduktör och beklädde denna plats till
sin död, d. 4 Maj 1865. Under denna tid lemnade
han ritningar till och ledde uppförandet af ett
icke obetydligt antal större byggnader, såsom
banken, börsen, rikshospitalets nya afdelningar,
astronomiska observatoriet, teatern, basarbutikerna
vid "Stortorvet", brandstationen, fattighuset
vid Kroghstötten och stiftelsen "Kong Oskars
minde". Derjämte komponerade han de ursprungliga
ritningarna till den nya universitetsbyggnaden,
hvars uppförande han förestod, sedan hans plan
blifvit öfverarbetad af den preussiske arkitekten
Schinkel. Ett betydande antal kyrkor, på landet såväl
som i städerna, uppfördes efter G:s ritningar. På
föranstaltande af Kirkedepartementet utgaf han en
serie Udkast til kirkebygninger (1855). G. var icke
utrustad med någon eminent konstnärsbegåfning, men
inlade stora förtjenster om Kristiania derigenom att
han gaf den första impulsen till
uppförandet af de byggnader, som bilda en sann
arkitektonisk prydnad för nämnda stad. O. A. Ö.
Groschen (af Lat. grossus, Fr. gros, tjock), i
Tyskland ursprungligen benämning på alla tjocka mynt,
i motsats till de tunna medeltidsmynten, brakteater
(se Brakteat, 2). Groschen uppgifvas först hafva
slagits omkr. år 1300 af Venceslav II i böhmiska
staden Kuttenberg; ordets etymologi hänvisar dock på
ett äldre, nedertyskt ursprung. De böhmiska groschen
voro af 15-lödigt silfver, i värde lika med omkr. 58
öre. I nyare tid var groschen närmaste underafdelningen
under landets hufvudmynt; i Syd-Tyskland,
Österrike och Böhmen 1/20 af gulden, i Polen 1/30
af den polska och i Öst- och Vestpreussen 1/30 af
den preussiska gulden. I Nord-Tyskland gingo,
efter införandet af reichsthalern, 24 groschen
(gute groschen) på denna, tills (1821 i Preussen,
1838 i de öfriga staterna, som räknade i thaler)
thalern indelades i 30 groschen (silbergroschen
l. neugroschen). Enligt den nya tyska myntordningen
motsvaras groschen af ett 10-pfennigstycke (nära 9
sv. öre).
Gross (af T. gross, stor), stort dussin, d. v. s. tolf
dussin l. 144 stycken. – Grosshandel, handel i större
partier, i motsats till detaljhandel. – Grosshandlare,
köpman, som handlar i större partier, som drifver
grosshandel.
Gross, Samuel, amerikansk läkare, född 1805,
blef medicine doktor 1828, professor i patologisk
anatomi vid Medical college i Ohio 1833 och i
kirurgi vid Jefferson medical college i Filadelfia
1856. Jämte Richardson grundlade han "North American
medico-chirurgical review" samt har derjämte
utgifvit bl. a.: Diseases and injuries of the bones
and joints (1830), Elements of patological anatomy
(1839), Wounds of the intestines (1843), Diseases of
the urinary organs (1851), System of surgery (1859;
3:dje uppl. 1864), American medical biography (1861)
och Manual of military surgery (s. å.).
Gross-aventur-handel (It. aventura grossa) kallas
det slags handel, hvarvid en person mot hög ränta
upplånar penningar, för dem inköper varor och sjelf
förer dessa till aflägsna transmarina orter samt
der afyttrar dem utan biträde af kommissionär eller
mäklare. Lånegifvaren har, enligt särskildt kontrakt,
grossaventur-kontrakt, sin enda säkerhet för lånet
i de inköpta varorna och kan icke återfordra den
försträckta summan, om affären misslyckas. Jfr
Bodmeri.
Gross-Beeren, by i preussiska provinsen Brandenburg,
17 km. s. om Berlin, bekant genom det slag, som der
utkämpades d. 23 Aug. 1813 mellan fransmännen och
de allierade. Vid stilleståndets slut, d. 17 Aug.,
befallde Napoleon I, som stod med sina hufvudkrafter
i Sachsen och Schlesien, marskalk Oudinot att med
4:de armékåren (Bertrand), 7:de kåren (Reynier,
sachsare), 12:te kåren (Oudinot) och kavallerikåren
Arrighi framrycka och besätta Berlin. Oudinot uppbröt
från Baruth (52 km. s. om Berlin) d. 19 s. m. och
marscherade öfver Trebbin mot Berlin. Norra tyska
armén under svenske kronprinsen Karl Johan, hvars
första mål var Berlins skyddande, sammandrogs mellan
Potsdam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
