Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gumælius, Karl Arvid - Gumbert, Ferdinand - Gumbinnen - Gumboda hed - Gumlösa - Gumma - Gummerus, Henrik Johan - Gummi - Gummi arabicum - Gummi-dragant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordförande, och 1873 ledamot af det sammansatta
utskott, på hvars förslag 1873 års myntreform
genomfördes. Bland de riksdagsärenden, i hvilka
G. tagit verksam del, märkas främst frågor om bank-
och statslånesaker, i hvilket senare hänseende han
tog initiativ till riksdagens beslut om utfärdande
af fyra-procents-obligationer; om jernvägarna, med
afseende å hvilka förslaget att riksdagen skulle
frigöra sig från jernvägstvisterna genom att till
K. M:ts förfogande anvisa medel till låneunderstöd kom
från honom, samt om post- och telegramsamfärdseln. Han
har bragt till stånd den första svenska folkbanken,
hvilken öppnades i Örebro 1867 och snart fick flere
efterföljare.
Gumbert, Ferdinand, tysk tonsättare, f. 1818, var i
början bokhandlare, sedan (1839-42) operasångare, men
lemnade scenen på K. Kreutzers råd för att egna sig
åt komposition och sångundervisning. Genom hundratals
lätta visor (t. ex. "Vill ingen af er foglar små")
har han blifvit utomordentligt populär. Han har
äfven skrifvit sångspel, af hvilka i Stockholm (1862)
gifvits Den rätte kommer nog och Kärleksdrycken,
är medarbetare i musikaliska tidningar samt har
utgifvit Musik. Gelesenes und gesammeltes (1860).
A. L.
Gumbinnen. 1. Regeringsområde i preussiska
prov. Ost-Preussen, vid polska gränsen. Areal 16,341
qvkm. 778,391 innev. (1880). – 2. Hufvudstad i nämnda
område, vid Pissa, en af Pregels källfloder. 9,114
innev. (1875). Staty af Fredrik Vilhclm I, hvilken gaf
G. stadsrättigheter 1724. Jerngjuteri och maskinfabrik
samt några andra industriella anläggningar.
Gumboda hed, i Nysätra socken, Vesterbottens län,
vid Bottniska viken, exercisplats för Vesterbottens
fältjägarekår, med baracker, sjukhus, magasin m. m.
Gumlösa, socken i Kristianstads län, Vestra Göinge
härad. Arealen 2,557 har. 718 innev. (1880). Annex
till Sörby, Lunds stift, Vestra Göinge kontrakt.
Gumma, Lat., med. Se Syfilis.
Gummerus, Henrik Johan, prest, anförare i
ålänningarnas befrielsekrig 1808. Han föddes 1774
i Koskis kapellförsamling (der hans fader var
kapellan), Åbo län, samt blef, efter afslutade
studier vid Åbo akademi, prestvigd 1799 och ordinerad
till pastorsadjunkt på Åland, först i Lemlands,
sedan i Finströms socken. Han var redan under
studentåren känd som en oförfärad slagskämpe,
såsom en Herkules i krafter och kroppsbyggnad,
och då i Maj 1808 ålänningarna reste sig mot den
ryska trupp, som tagit landet i besittning och
genom tyranniska åtgärder förbittrat innevånarna,
var G. icke sen att följa den uppmaning han fick
af länsmannen Arén att jämte honom taga befälet
öfver allmogen. Efter flere bragder (se Arén) och
sedan Arén med fångarna begifvit sig till Sverige,
företog sig G. att, understödd af en liten svensk
eskader, under löjtnant v. Kapfelmans befäl, hvilken
vid denna tid anlände till de åländska farvattnen,
anfalla den ryska hufvudstyrkan, uppgående till 500
man jägare och kosaker,
som innehade ön Kumlinge, öster om Ålands hufvudö
("fasta Åland"). På galeaser, jakter och postbåtar
foro ålänningarna till ett antal af 450 man d. 9
Maj öfver den stora fjärden Delet och landstego på
Kumlinge utan att möta stort motstånd af ryssarna;
blott ett par man dödades. Tillika landsattes
4 tvåpundiga, af Kapfelman lånade nickor jämte
artillerister; nickorna fastgjordcs på underreden
af bondvagnar och framdrogos af bönderna, 3 man
för hvar vagn. Anföraren G. nedkallade nu öfver
stridsmännen den Högstes välsignelse och bistånd,
hvarefter dessa käckt framryckte. Striden blef
ej långvarig, ty ryssarna retirerade, ansatta af
nickornas och de åländska själbössornas förenade eld,
ända till Kumlinge by, der de instängde sig i husen,
skjutande från fönster och springor. Kringstängda af
bönderna och utan skydd mot tvåpundingarnas kulor,
som trängde in i husen, sträckte de oförtöfvadt gevär
och fördes först till en liten holme, der de bevakades
i tre dygn, hvarunder i Brandö återstoden (94 man)
af ryska truppen på Åland tillfångatogs af allmogen
och en af Kapfelmans underbefälhafvare, löjtnant
Cronstedt. Dervid föll äfven ryska krigskassan
(4,500 rub. s:r) i deras händer. Samtliga fångna
ryssar transporterades sedan till Sverige, och
G. belönades med kunglig hofpredikants titel och
värdighet, hvarjämte han, likasom vapenbrodern Arén,
fick medalj "för tapperhet i fält" att bäras vid
Svärdsordens band. I Dec. 1808 utnämndes han till
fältprost för den åländska fördelningen af svenska
armén, hvilken befattning han innehade till krigets
slut (1809). Sedermera öfverflyttade han till
Sverige, der han, efter någon tids tjenstgöring
vid hofvet, 1812 erhöll Högby regala pastorat
på Öland, hvarest han dog d. 13 Juli 1836.
F.
Gummi (Lat. gummi, Grek. kommi, antagligen af
Kopt. cama), det gemensamma namnet på flere slag i
naturen förekommande isomera och amorfa kolhydrat,
hvilka lösas eller svälla i vatten till ett slem,
men utfällas ur dylika lösningar genom sprit, hvari
de äro olösliga. Gummi är vanligen förenadt med kalk,
kali eller magnesia och förvandlas genom "kokning
med utspädda syror till glykos. Sammansättningen
motsvarar formeln C6H10O5. De flesta gummiarter
hos växter uppkomma antagligen genom omsättning af
märgstrålarnas celler och utsippra genom sprickor
i veden och barken såsom en tjockflytande vätska,
hvilken stelnar och torkar i luften till en oftast
glänsande, formlös (eller stundom droppformig) massa
af hvit, gulbrunaktig eller rödbrun färg. Gummi har
endast en och annan gång träffats inom djurriket
såsom i lefvern hos vanliga kräftan, i majbaggen
(Meloë) och i silkesmasken. Till gummiarter räknas
dextrin, som med konst framställes ur stärkelse,
akaciagummit (senegalgummi, arabiskt gummi)
m. fl. En blandning af växtslem och gummi utgör
körsbärskåda och gummidragant. Jfr Arabiskt
gummi, Arabin, Dragant och Körsbärskåda,
P. T. C. O. T. S.
Gummi arabicum. Se Arabiskt gummi.
Gummi-dragant. Se Dragant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
