- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
281-282

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

5. G., son af konung- Erik XIV och Katarina
Månsdotter, föddes i början af år 1568 i Nyköping.
Då Erik s. å. afsattes, fingo hans gemål och
barn i början dela hans fängelse, men i Juni 1573
skildes den förra och efter all sannolikhet äfven de
senareo från honom. Gustaf åtföljde då sin moder
till Åbo, men till följd af riksrådets betänkande
i Mars 1575 rycktes han snart ur hennes armar och
utsändes till Preussen. Hvem som der tog honom om
hand är obekant. Skrämd af stämplingar till
hans förmån, skall hans farbroder konung Johan III
emellertid låtit honom utstå den bittraste nöd.
Detta oaktadt gjorde G. tämligen goda framsteg
vid jesuitskolorna i Braunsberg, Thorn och Vilna.
Under sin vistelse i dessa städer, öfvergick han
till den katolska läran. Han tros sedermera såsom
pilgrim hafva besökt Rom och i en tiggares drägt
hafva varit närvarande vid Sigismunds intåg i
Krakov. Med visshet vet man, att han begifvit
sig till kejsar Rudolf, hvilken visade honom så
mycket större bevågenhet, som båda voro böjda
för alkemistiska grubblerier. Äfven Sigismund
visade G. välvilja. Fåfänga voro deremot hans
till Johan III riktade böner om nåd och hjelp.
Först 1596 fick G. sammanträffa med sin moder,
i Reval. Sedermera slog han sig ned i Thorn.
Derifrån begaf häri sig år 1600 till Ryssland,
inbjuden af tsar Boris Godunov. I Moskva mottogs
han med furstlig stat, men då tsaren ville
använda honom till redskap för sina planer
emot Sverige och G. vägrade att låna sig dertill,
kastades han i fängelse. Efter Boris’ störtande
(1605) återvann han för en kort tid friheten.
Han fängslades å nyo af Dimitrij, men blef
åter fri genom dennes fall. Kort derefter afled
han (1607) i den lilla staden Kasjin. Han var
en kunskapsrik och i sina seder oförvitlig
man, svärmisk och vek, dock orubbligt
tillgifven sin tro och sitt fädernesland.
Fr. W.

6. G., prins af Vasa, Gustaf IV Adolfs och
Fredrikas af Baden äldste son, föddes
på Stockholms slott d. 9 Nov. 1799.
Efter Gustaf Adolfs afsättning (1809) sökte
"gustavianerna", med grefve Jakob de la Gardie i
spetsen, genomdrifva prinsens val till tronföljare
efter Karl XIII, men vid intetdera tronföljarevalet
(1809 och 1810) lyckades de vinna pluralitet
för sin mening. Redan i slutet af 1809 hade
G. förts ur Sverige och lenmats till sin moder,
hvilken öfverlemnade ledningen af hans uppfostran
åt fransmannen Pollier. Sedermera trädde prinsen i
österrikisk krigstjenst, hvarvid han kallade sig
"prins af Sverige". Efter flere års skriftvexling
med österrikiska regeringen lyckades Karl XIV Johan
framtvinga bortläggandet af denna titel (1829),
hvarefter G. antog titeln "prins af Vasa". Efter
att hafva en kort tid (1828) varit förlofvad med
prinsessan Marianne af Nederländerna, förmälde han
sig 1830 med Louise af Baden (d. 1854), med hvilken
han hade dottern Karolina (1853 gift med Albert,
nuv. konung af Sachsen). Död såsom österrikisk
fältmarskalkslöjtnant d. 4 Aug. 1877 i Pillnitz.

7. Frans G. Oskar, svensk-norsk arfprins, hertig
af Upland, konung Oskar I:s och Josefinas

af Leuchtenberg andre son. föddes på Haga lustslott
d. 18 Juni 1827 och afled d. 24 Sept. 1852 i
Kristiania. Rikt begåfvad af naturen, egnade
sig den unge fursten med förkärlek åt studiet af
fäderneslandets historia. Under det sista året af
sitt lif var han sysselsatt med att utarbeta en
teckning af 1655 års riksdag, ett arbete, som dock
blef ofullbordadt, och s. å. erhöll han i uppdrag
att leda utgifvandet af "Arkiv till upplysning af
svenska krigens och krigsinrättningarnes historia."
Det var emellertid i synnerhet för tonernas konst,
som G. egde de rikaste anlagen. Hans kompositioner
andas en mild poetisk känsla, en vårlig doft,
som höjer några af dem till rangen af våra bästa
skatter särskildt på qvartettsångens fält. Det
var särskildt H. Sätherbergs naturfriska dikter,
som eggade honom till tonsättning, och han klädde i
musik ej blott dennes Sjung om studentens lyckliga
dag!, Glad såsom fågeln
m. fl. ännu med förtjusning
sjungna sånger, utan äfven densammes dramatiska
skiss Hvita frun på Drottningholm (1847). Dessutom
skref G. solosånger vid piano, marscher m. m. Hans
samlade tonverk utgåfvos 1853, och Musikaliska
akademien – hvars hedersledamot han var sedan 1844
– reste honom 1854 en minnesvård i Hagaparken.
A. L.

8. Oskar G. Adolf, Sveriges och Norges kronprins,
hertig af Värmland, konung Oskar II:s och Sofias
af Nassau äldste son, föddes på Drottningholms
slott d. 16 Juni 1858. Prinsen utnämndes 1875
till underlöjtnant i Svea lifgarde, Lifregementets
dragonkår, Värmlands regemente, Norske jägerkorps
och Kavaleribrigaden, helsades d. 16 Juni 1876
af sin fader i sammansatt svenskt och norskt
statsråd högtidligen såsom myndig och aflade i
Dec. s. å. maturitets-examen. Efter att hafva
tillbragt tre läseterminer (1877-78) vid Upsala
universitet företog han. Okt. 1878-Okt. 1879,
under namnet "Grefve af Tullgarn", en resa genom
Europas flesta land, åhörde hösten 1879 och våren
1880 föreläsningarna i krigshögskolan i Stockholm
och vistades hösten
1880 å nyo vid Upsala universitet. Dels såsom
regent, dels såsom ordförande i tillförordnad
regering har G. vid ett par tillfällen lagt hand
vid riksstyrelsen. Vid ofvannämnda regementen och
kårer innehar han f. n. (1882) öfverstes grad.
Han förmäldes i Karlsruhe d. 20 Sept.
1881 med prinsessan Sofia Maria Viktoria
af Baden.

Gustaf, hertig af Sachsen-Engern-Westfalen, son af
hertig Magnus och Gustaf Vasas dotter Sofia, föddes
1570 (troligen d. 31 Aug.) i Vesterås. Som fadern
snart lemnade Sverige, uppfostrades G. på Ekolsund
af sin moder ensam. Till följd af hennes ombytlighet
och svaghet för sonen blef dennes uppfostran tämligen
missvårdad. Hertig Karl ansåg åtminstone, att
G. vandes blott vid lätja och sjelfsvåld och hade
honom derför tidtals vid sitt hof. Efter sin uppväxt
anträdde han en utländsk resa, hvilken sträckte sig
ända till Italien. I Jan. 1594 var han nyss återkommen
till Sverige. Redan d. 28 Juni 1591 hade han af Johan
III fått häradshöfdingeräntorna af Håbo, Erlinghundra
och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:06:41 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free