- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
427-428

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Götiska förbundet, ett fosterländskt, literärt, historiskt och arkeologiskt sällskap i Stockholm i början af nottonde århundradet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barndoms- och akademikamrater (de fleste
värmländingar), nära tillsammans i enskilda,
för samspråk och nöje afsedda samqväm, der genom
både allvar och skämt en afgjordt fosterländsk ton
klingade. Af ett infall kommo de att kalla sina
samqväm stämmor och sig sjelfva göter, antoge
inom sällskapet fornnordiska namn och helsade
hvarandra med ett kraftfullt, af helsningsordet
"hej" åtföljdt handslag. Själen i dessa gillen var
då varande kanslisten i Ecklesiastikexpeditionen
J. Adlerbeth, en ädel, viljekraftig och i vänskap
trofast man. Det var äfven han, som i början af
år 1811 föreslog kamraterna i dessa samqväm att
gifva deras förbund en fast form och ett bestämdt
syftemål. Förslaget vann entusiastiskt bifall
hos alla vännerna, som beslöto, att förslag till
stadgar för det nya förbundet skulle utarbetas af
hvar och en bland dem, och att dessa sedan skulle
samarbetas af ett utskott, bestående af J. Adlerbeth,
G. G. Uggla och E. A. Kjellin. Dessa utförde så
raskt sitt uppdrag, att fullständigt förslag till
stadgar kunde framläggas och antagas redan d. 16
Febr. 1811, hvilken dag alltså är att betrakta
såsom det götiska förbundets instiftelsedag. De
11 s. k. "stamgöter", hvilka undertecknade dessa
stadgar, voro bröderna "Starkotter" (A. Lewin)
"Rolf" (J. Adlerbeth), "Einar Tambaskjälfver"
(E. G. Geijer), "Ulf" (O. E. Bergius), "Hjalmar"
(E. A. Kjellin), "Hjorwarder" (G. Myhrman),
"Thorgny" (C. F. Geijer), "Skoglar Toste"
(G. G. Uggla), "Göthrek" (C. F. Hammarhjelm),
"Angantyr" (O. Nordenfeldt) och "Orwar Odd"
(L. D. Heijkensköld). Sedermera invaldes under årens
lopp nya ledamöter, så att förbundets hela numerär
steg till 100, af hvilka dock 7 aldrig togo inträde;
de sista invalen skedde d. 16 Febr. 1829. Vid dessa
val, der enhällig kallelse fordrades, och blott den,
som fått endast ett "nej", kunde förekomma till ny
pröfning, skulle hufvudsakligt afseende fästas vid
den anmäldes medborgerliga förtjenst och intresse
för fosterländska syften. Bland medlemmarna finna
vi också framstående män på olika områden, såsom
skalderna A. A. Afzelius ("Arngrimr"), E. Tegnér
("Bodwar Bjarke"), J. A. Wadman ("Domalder"),
P. H. Ling ("Bosi"), G. V. Gumaelius ("Kjartan
Olofsson"), B. v. Beskow ("Thidrekr"), K. A. Nicander
("Norna Gest"); konstnärerna O. Södermark ("Sigurdr"),
J. N. Byström ("Vaulunder"), C. J. Fahlcrantz (det
götiska namnet okändt), P. E. Limnell ("Vale")
J. G. Sandberg ("Widar"), C. G. Hj. Mörner
("Hjalmar Romfarare"); fornforskarna L. F. Rääf
("Refr"), P. V. Tholander ("Fornjother"),P. Tham
till Dagsnäs ("Engelbrecht Engelbrechtsson"),
O. Sundel ("Thiodolfr"), N. H. Sjöborg ("Baldur"),
M. Bruzelius ("Svipdager"), J. H. Schröder ("Skjölder
Svenske"), S. P. Bexell ("Rig"), J. G. Liljegren
("Ingemund den gamle"), J. H. Wallman ("Helge"),
A. Ahlqvist ("Mysing"). N. J. Ekdahl ("Arnliot")
m. fl. Förbundsämbetsmän voro 4: den ständige
sekreteraren, som äfven var skriftvårdare, vårdaren
af förbundets drätsel, fiarhirthir kallad, dennes
biträde, med titeln skutulsven, samt bokvårdaren. De
öfrige ämbetsmännen tillsattes för år, men

sekreteraren var ständig, och denna befattning innehades af
Adlerbeth. De årliga "stämmornas" antal var olika;
första året höllos 16, andra 13, sedan omväxlande
till år 1825, då de aftogo till 5. Efter några år
nedsjönko de till 3. De hade en del egnad åt allvaret,
en del åt nöjet. Under den förra upptogs tiden med
uppläsande af protokoll och berättelser, föredrag,
tal och öfverläggningar; under den senare tömdes
hornen med gamman, lämpliga sånger afsjöngos ("Göterna
fordomdags drucko ur horn"), och Bragebägaren höjdes
till utmärkta och hänsofne bröders ära samt vid
andra högtidliga tillfällen. Sammankomsterna höllos
om vintern i frimurarebarnhuset (nu Badinrättningens
hus vid Malmtorgsgatan), om somrarna i fria luften,
hälst på någon öppen plats i skogen. Såsom högtidsdag
firades årligen instiftelsedagen, d. 16 Febr. Redan
på 1820-talet, då de män, som utgjort förbundets
kärntrupp, blifvit gamla och spridts vida omkring
till skilda värf, väcktes fråga om förbundets
upplösning; "stämmorna" voro nämligen fåtaligt
besökta, och flere medlemmar hade upphört att betala
sina årsafgifter. På högtidsdagen 1833 föreslogs,
att förbundets verksamhet måtte förklaras hvilande,
och vid sammanträde d. 30 derpå följande April antogs
detta förslag, hvarjämte beslöts, att årsafgifterna
skulle upphöra. Med stämman d. 30 Okt. s. å., då
detta beslut stadfästes, kan förbundet faktiskt
anses upplöst, ehuru en formell upplösning ej kunde
komma till stånd, så länge Adlerbeth, hvilken med
lif och själ hängde fast vid förbundets idé, ännu
lefde. Men efter hans död 1844 följde upplösningen
redan d. 10 Nov. s. å. på en stämma, som inleddes
med ett högstämdt tal af L. F. Rääf, hvilken i en
storartad återblick på de flydda årtiondena tecknade
förbundets verksamhet, resultaten deraf och skälen
hvarför det nu efter slutadt värf kunde upphöra. Detta
beslut bekräftades d. 24 i s. m., och dermed var
Götiska förbundet upplöst efter 33-årig tillvaro. –
I förbundets ofvan nämnda stadgar heter det, att det
skulle vara "en broderlig förening af män, egnade
åt upplifvandet af de gamle göters frihetsanda,
mannamod och redliga sinne", att "en göts väsende
skulle vara enkelt och oförstäldt, hans pligt
sjelfförsakelse och verksamt nit för allmänt väl",
att "hans öfvertygelse och föresatser i medborgerliga
förhållanden ej finge vika för maktspråk eller yttre
tvång", att "hans kärlek för fosterlandet skulle
vara oskrymtad och hans ädlaste handling att offra
lif och blod för dess sjelfständighet" samt att
"hvarje förbundsbröder ovilkorligea skulle vara
förpligtad till forskning i de gamle göters sagor
och häfder". Häraf framgår, att förbundets närmaste
mål var det allmänt medborgerliga att hålla fädrens
enkla dygder för ögonen och söka efterlikna dem. I
denna riktning sökte äfven förbundsbröderna att verka
genom handling och exempel; den lingska gymnastiken
är det kraftigaste materiella uttrycket för detta
göternas sträfvande. På det andliga området är det
hufvudsakligen tre intressen, som de kraftigt främjat,
och för hvilka de inlagt förtjenster, som göra deras
förbund odödligt i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free