- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
639-640

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanligen föga efterdömlig, som granskare ofta ensidig,
orättvis och, trots sitt onekligen stora skarpsinne,
ibland inskränkt. Hans största anspråk på tacksamhet
af efterverlden ligger i det initiativ han i
flere fall tog inom vår literatur, i hans nit för
en grundlig och af personliga afseenden ej bestämd
granskning samt i den saklighet och sanningskärlek han
alltid eftersträfvade och ofta lyckades uppnå. Ett
särskildt erkännande förtjenar hans verksamhet i
literatur- och konsthistoriens tjenst, inom hvilka
fack han kan kallas den egentlige vägrödjaren hos
oss. Trots sina fel och öfverdrifter är sålunda
"Svenska vitterheten" ett ännu af ingen efterföljare
till fullo ersatt arbete, grundadt som det blifvit
på en verklig kännedom om den tryckta literaturen och
utfördt efter en fast, i det hela lyckligt funnen och
väl genomförd plan. Äfven hans andra skrifter på dessa
områden innehålla många antydningar och upplysningar,
som man förgäfves skulle söka på annat håll. Och
som författarepersonlighet är H. tvifvelsutan i
hög grad sympatetisk, genom sin oförskräckthet,
sin nitälskan i sak och sin öfvertygelses renhet
och styrka. -rn.

3. Hammarskjöld, Carl Gustaf, universitetslärare,
statsman, den föregåendes brorsons son, född i
Stockholm d. 22 Febr. 1838, blef 1856 student i
Upsala, aflade 1863 examen till rättegångsverken
och 1865 juris utriusque kandidatexamen samt blef
s. å. utnämnd till docent i nationalekonomi och
administrativrätt vid Upsala universitet. 1870
befordrades han till adjunkt i nationalekonomi,
folkrätt samt svensk stats- och specialrätt, var
1876 t. f. revisionssekreterare för föredragning
af ett kyrkolagsförslag och utnämndes 1877 till
professor i nationalekonomi och finansrätt. Vid
Upsala universitets jubelfest s. å. blef han
hedersdoktor i juridiska fakulteten. Såsom
lekmannaombud deltog H. i 1873 och 1878 års
kyrkomöten, och 1879–81 representerade han Upsala
stad i riksdagens Andra kammare. Den 19 April
1880 kallades han att såsom konsultativt statsråd
inträda i regeringen, och d. 27 Aug. s. å. blef
han chef för ecklesiastikdepartementet, hvilket
ämbete han fortfarande (1882) bekläder. För 1882
års riksdag framlade han en kunglig proposition
om löneförhöjning åt lärarna vid de allmänna
läroverken. Medel dertill skulle vinnas dels genom
en betydlig höjning af skolafgifterna, dels genom
särskildt statsanslag. Propositionen förkastades
af Andra kammaren, men i gemensam omröstning
beviljade riksdagen ett belopp af 336,975 kr. att
för ändamålet utgå på extra stat för år 1883. –
H. har bl. a. författat: Om lösdrifvare och deras
behandling
(1866), Om grundskatternas upphäfvande
eller aflösen
(s. å.), Om falsk angifvelse och
ärekränkning
(1875) samt de i "Teologisk tidskrift"
förekommande uppsatserna Fri kyrka i fri stat (1866),
Om förslaget till ny dissenterlag (1873), Om den
kyrkliga missionen
(s. å.) och Några ord angående
en petition i nattvardsfrågan
(1876). Bland hans
öfriga tryckta arbeten märkes en omarbetad upplaga af
"Vägledning för prester i äktenskapsmål af J. E. Fant"
(1873).

Hammarskog, gods i Dalby socken, Upsala län, vid en
vik af Mälare-fjärden Ekoln. 2 mtl. Taxeringsvärde
70,200 kr. (1880). Gården hette före 1500-talet
Hammarby. Upsala domkyrkas byggnadsfond egde 1344
ett markland i H. 1562 nämnes riksmarskalken
Gabr. Kristersson, frih. till Mörby, såsom H:s
egare, och hans son, riksrådet Krister Gabrielsson,
frih. till Steninge, byggde H. till sätesgård. Efter
honom egdes det af hans svåger riksrådet Göran Posse,
efter hvilkens flykt till Polen H. indrogs. Det
återkom dock senare till hans son Knut Posse, gift
med Lennart Torstenssons syster. Sedan 1881 eges
H. af frih. Aug. Stjernstedt. B. S.

Hammarsköld. Se Hammarskjöld.

Hammarslagg, kem., kallas de oxidskorpor, som
affalla vid utsmidning af glödande jern eller
koppar. Jernhammarslagg är en varierande blandning af
jernoxidul och jernoxid. Enligt Mosander utgöres den
inre grå massan i sådant hammarslagg af 6 Fe O, Fe2
O3. Kopparhammarslagg är hufvudsakligen kopparoxid.
P. T. C.

Hammarsmedja, en ofta förekommande benämning på sådana
stångjernsmedjor, der jernets uträckning försiggår
med vattenhammare. C. A. D.

Hammarson, Johan, kopparstickare, föddes i Gestrikland
(födelseår okändt) och egnade sig under Aveelens
ledning åt koppargravyren, i hvilken han gjorde
särdeles vackra framsteg. Han utförde på 1720-talet
några porträtt, bland hvilka de af Arvid Horn
och J. G. Hallman utmärka sig genom god teckning
och synnerlig finhet i utförandet. H. afled,
sannolikt helt ung, i Stockholm 1729.
-rn.

Hammarstads-ätten, en efter godset Hammarstad (nu
Hammersta) i Ösmo socken, Södertörn, i Stockholms
län, uppkallad betydande medeltidsslägt, som
af äldre genealoger äfven benämnes Natt och Dag
på längden, till följd deraf att ätten förde en
på längden tudelad sköld, med hvitt och svart. En
afkomling af slägten, Bo Nilsson (död 1464 l. 1465),
upptog sin moders vapen, ett svart griphufvud med
röd tunga och näbb i gyllene fält, på hjelmen ett
dylikt griphufvud, omgifvet af påfogelsfjädrar,
och blef stamfader för den yngre ätten Grip, hvilken
1561 upphöjdes i friherrligt stånd (se Grip, svensk
adlig ätt). Samtidigt med den svenska ätten lefde en
gren i Norge.

Den äldste kände stamfadern för den svenska
ätten är 1. Ingevald Estridsson, som omnämnes i
handlingar från åren 1312–27 såsom konungens råd
och riddare, och hvilken deltog i granskningen af
Södermanlands-lagen. 2. Erengisle Nilsson d. ä.,
den föregåendes sonson, död 1406, var den förste,
som skref sig till Hammarstad. Han var riddare
(1365), konungens råd (1386), lagman i Södermanland
och en bland verkställarna af drotsen Bo Jonssons
testamente. 3. Nils Erengislesson till Hammarstad,
den föregåendes son, död 1440, var konungens
råd och riddare (1396), lagman i Södermanland
efter fadern samt höfvitsman å Faxaholm 1419 och
å Ringstadaholm 1434. Han var 1435 föreslagen
till riksdrots. 4. Ererigisle Nilsson d. y. till
Hammarstad, den föregåendes son, död 1469, omtalas
såsom väpnare 1427 samt konungens råd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free