Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harcourt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Gaëta. I Sept. 1849 lemnade han det politiska
lifvet. Död 1865. – 3. Hippolyte Marie Bernard d’H.,
f. 1821, blef 1851 sändebud vid hofven i Karlsruhe
och Stuttgart. Efter kejsaredömets störtande 1871
erhöll han det svåra uppdraget att representera
Frankrike vid påfvestolen. 1872 blef han franskt
sändebud i London, 1873 i Wien och 1875 å nyo i
London. I Febr. 1879 lemnade han denna plats.
Harcourt [harkört], Sir William George Granville
Vernon, engelsk jurist och statsman, f. 1827,
blef 1854 advokat i London. 1868 fick han plats i
underhuset och slöt sig der genast till det liberala
partiet samt gjorde sig snart känd såsom en af dettas
mest begåfvade och sjelfständige talare. Gladstone
kallade honom 1873 till solicitor-general,
men denna plats förlorade han redan i början
af följande året vid det liberala kabinettets
fall. Vid Gladstones tillträde till makten 1880
blef H. inrikesstatssekreterare. H. är sedan 1869
professor i folkrätt vid universitetet i Cambridge och
har varit medlem af kommissionerna för reviderandet
af neutralitets- och naturalisationslagarna. Han har
varit en flitig medarbetare i "Saturday review" och
har under signaturen "Historicus" i "Times" skrifvit
politiska bref, hvilka genom den träffande skärpan
i omdömet väckt stort uppseende.
Hard. Se Hörd.
Hardanger, landskap i Söndre Bergenhus amt, i
Norge, berömdt för sin romantiska natur och ofta
besjunget af norska skalder, utgör tillsammans med
Voss i ecklesiastikt afseende ett prosteri och
i administrativt ett fögderi. Arealen 6,026,40
qvkm. Innevånarna, de genom sina nationella
egendomligheter märklige haringarna,
uppgingo 1875 till ett antal af 14,946.
O. A. Ö.
Hardangerfjorden, en för sin storartade
naturskönhet berömd fjord i Söndre Bergenhus amt,
i Norge. Längd öfver 100 km. Den del af fjorden,
som ligger utanför Teröen, kallas vanligen
Bömmelfjorden. Innanför nämnda ö befinner sig Hardangerfjorden
(i inskr. bem.). Olika delar af denna fjord hafva
särskilda namn, såsom Kvindherredfjorden, Hisfjorden,
Samlenfjorden och Utnefjorden. I det inre af
Hardanger utsänder den två armar, den ena åt n., den
andra åt s., af hvilka den förra, Eidfjorden, delar
sig i tre grenar, Osefjorden, Ulviksfjorden och den
egentliga Eidfjorden, och den senare, Sörfjorden,
tränger djupare in i landet än någon annan del af
H. Bland Sörfjordens omgifningar märkes den väldiga
glacieren Folgefonnen. O. A. Ö.
Hardangerjökeln. Se Hallingjökeln.
Hardangervidda, fjällplatå mellan Hardanger,
Hallingdalen, Numedalen och Telemarken (Norge), har
en utsträckning af 90–100 km. i längd och bredd samt
en medelhöjd af 1,250 m. öfver hafvet. Det är ett
mycket enformigt, af små och stora sjöar uppfyldt
landskap. O. A. Ö.
Hardeberga, socken i Malmöhus län, Torna
härad. Arealen 2,027 har. 799 innev. (1880). H. bildar
jämte Sandby ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds
stift, Torna kontrakt.
Hardegg, Julius von, tysk militärskriftställare,
f. 1810, blef 1828 löjtnant i würtembergsk tjenst
och 1855 generalmajor. 1859 erhöll han befälet
öfver den würtembergska infanteridivisionen, men
måste till följd af sjukdom inom kort lemna den
aktiva krigstjensten. Död 1875. Hans förnämsta verk
är Vorlesungen über kriegsgeschichte (1852–69;
2:dra, af von Troschke delvis omarbetade uppl. 1868
o. f.), hvilket gifver en öfversigt af alla tiders
och folks krig samt af uppkomsten och utvecklingen
af krigsvetenskapens och krigskonstens olika
grenar. Andra arbeten af honom äro Grundzüge einer
anleitung zum studium der kriegsgeschichte (1851;
2:dra uppl. 1868), Skizze eines vortrags über
generalstabswissenschaften (1854) och Die belagerung
von Sebastopol (1857).
Hardeknut, danska konungar. Namnet härledes i
sjelfva källskrifterna från Harthe eller Hard syssel
i Jylland, hvarest den äldre H. var född. – 1. H.,
son af Sigurd Snogöje och fader till Gorm den gamle,
var konung öfver de danska öarna (Leirekonung)
i 9:de årh. – 2. H., son af Knut den store och
drottning Emma, blef redan i faderns lifstid, då
Danmark under dennes frånvaro hotades med anfall från
Norge och Sverige (1028), uppsatt på tronen af modern
och Ulf jarl, men måste vid Knuts hemkomst träda
tillbaka. 1035 efterträdde han sin fader i Danmark,
under det att Harald Harfot fick Englands rike. Då H:s
halfbroder Sven (Alfivason) blifvit fördrifven från
Norge (1036) af bönderna, hvilka tagit Magnus Olofsson
("den gode") till konung, sökte H. att återeröfra
Norge. Men då de båda konungarna i spetsen för sina
trupper möttes vid Göta elf, lyckades det Danmarks
och Norges höfdingar att mäkla fred mellan dem,
hvarvid öfverenskoms. att den, som lefde längst,
skulle vara den andres efterträdare. Samtidigt
med sin halfbroder Harald Harfots död (1040)
hade H. dragit till England, hvars konung han då
blef. Men han dog redan 1042, hvarefter Englands
och Danmarks kronor för alltid skildes åt. H. var
den siste manlige afkomlingen af den äldsta
historiska danska konungaätten ("Knytlingarna").
C. R.
Hardemo. 1. Härad och tingslag i Örebro län,
Vesternerikes domsaga och fögderi. Arealen 8,316
har. 2,820 innev. (1880). Häradet omfattar Kräklinge
socken och största delen af Hardemo socken. –
2. Socken i Örebro län, till största delen i Hardemo
härad och till en mindre del, den s. k. Öja fjerding,
i Grimstens härad. Arealen 5,485 har, deraf 4,402
har i Hardemo och 1,083 har i Grimstens härad. 1,878
innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Strengnäs stift, Kumla kontrakt.
Hardenberg, dansk adlig slägt. 1. Eiler H. till
Mattrup, slägtens märkligaste man, föddes 1505. Han
erhöll 1530 i förläning den biskopliga borgen
Dragsholm, hvilken han 1535 tappert försvarade,
och blef 1543 riksråd. 1544–51 var han "lensmand"
på Gotland och senare på Dragsholm samt blef kort
derefter hofmästare hos prins Fredrik (sedermera
kon. Fredrik II). Då denne 1559 blef konung, vardt
H. rikshofmästare och afgick i spetsen för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
