- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
897-898

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedrén, Johan Jakob - Hedrun, Nord. mytol., en get - Hedschra. Se Hedjra - Hedströmmen, vattendrag i Vestmanland - Heduer. Se Æduer - Hedvig (P. Jadviga), drottning af Polen - Hedvig Eleonora l. Ladugårdslands församling i Stockholm - Hedvig Eleonora, svensk drottning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han 1802 utnämndes till adjunkt. 1803 prestvigdes
han och blef s. å. adjunkt i Jakobs och Johannes’
församlingar i Stockholm, notarie i hofkonsistorium
1805, regementspastor vid Svea lifgarde samt
ord. k. hofpredikant 1807. Vid kröningen 1809
utnämndes han till teol. doktor samt blef 1810
pastor i Jakobs och Johannes’ församlingar och 1813
tjenstgörande öfverhofpredikant hos konungen. 1829
utnämndes han till biskop i Karlstad och 1833
till samma ämbete i Linköping. Död i Linköping
d. 14 Febr. 1861. H. åtnjöt i hög grad både
regeringens och sitt stånds förtroende. Han var
riksdagsman vid riksdagarna 1812, 1818, 1823,
1828–30, 1834–35, 1840–41, 1844–45 samt 1847–48,
vid de tre senare tillika tjenstgörande såsom
vicetalman. Han satt derjämte såsom ledamot af
1815 års evangeliebokskomité och såsom ordförande
i kyrkolagskomitén af 1824. H. var en from och
välvillig man samt utmärkte sig för stor praktisk
och administrativ duglighet (han var t. ex. en bland
stiftarna af och de förste direktörerna i Karlstads
enskilda bank). Såsom riksdagsman sysselsatte han sig
också företrädesvis med ekonomiska, statsreglerings-
och bankfrågor samt tjenstgjorde någon tid såsom
fullmäktig i Riksgäldskontoret. Hans vigtigaste
literära verk äro hans Predikningar (1820–28).

Hedrun, Nord. mytol., en get, som står på Valhalls
tak och biter af qvistarna på trädet Läråd. Af getens
spenar rinner så mycken mjöd, att dermed fylles ett
kar, som är så stort, att alla enhärjarna deraf varda
druckne. Th. W.

Hedschra. Se Hedjra.

Hedströmmen, vattendrag i Vestmanland, upprinner ur
flere sjöar: Kloten, Långvattnet, Stora Korslången
och Malingsbo-sjön på gränsen mellan Kopparbergs-
och Örebro län. I sitt öfre lopp (sedan det lemnat
Malingsbo-sjön) bär vattendraget namnet Baggån och
erhåller, sedan det genomflutit sjöarna Storsjön,
Öfre och Nedre Vettern, namnet H. Ån upptager
vattnet från Stora och Lilla Kedjen, Öfre och Nedre
Farnasjön, Långsvan och Lillsvan samt faller ut i
Mälarens vik Galten.

Heduer. Se AEduer.

Hedvig (P. Jadviga), drottning af Polen,
dotter till konung Ludvig af Ungern och Polen,
f. 1370. hyllades efter sin faders död (1382) af
polackerna såsom regerande drottning, medan ungrarna
till sin herskarinna redan förut korat hennes äldre
syster Maria. Då den hedniske storfursten Jagello af
Litaven begärde H:s hand och lofvade sin egen och sina
undersåtars omvändelse till kristendomen, måste H.,
som sedan barndomen var trolofvad med hertig Vilhelm
af Österrike, 1386 förmäla sig med Jagello, hvilken
under namnet Vladislav s. å. kröntes till konung i
Polen. Död 1399.

Hedvig Eleonora l. Ladugårdslands församling i
Stockholm skildes 1672 från Jakobs församling
och blef ett särskildt pastorat, dock så att hela
Ladugårdslandet skulle höra till amiralitetskyrkan,
med amiralitetspredikanten som kyrkoherde, under
inseende af kyrkoherden i Jakob, som tillika
var superintendent vid amiralitetet. 1696 erhöll
församlingen egen

kyrkoherde med säte och stämma i Stockholms stads
konsistorium. För amiralitetsförsamlingens behof
beslöts 1656 en kyrkobyggnad, hvartill stadsarkitekten
Jean de la Vallée uppgjort ritning, och grunden lades
1658. Arbetet afstannade dock snart af brist på medel,
och en provisorisk kyrka af trä uppfördes 1670. Först
1724, sedan amiralitetskollegium nödgats återbära de
penningar, som insamlats för kyrkobyggnaden, kunde
denna med allvar påtänkas. Arbetet återupptogs 1730,
och kyrkan fullbordades af G. J. Adelcrantz, som jämte
Tessin förbättrat den ursprungliga planen. Kyrkan
invigdes d. 21 Aug. 1737 samt uppkallades efter
grundläggarens, Karl X:s, gemål. Den nuvarande
kupolen uppfördes 1866–68 efter en af intendenten
F. V. Scholander uppgjord ritning, hvilken omarbetades
af hofarkitekten B. C. Malmberg. – Församlingen,
hvilken sedan d. 1 Jan. 1868 omfattar jämväl hela
Djurgården, räknade 1880 26,713 innev. och är ett
regalt pastorat af 1:sta kl.

Hedvig Eleonora, svensk drottning, dotter af hertig
Fredrik III af Holstein-Gottorp och Maria Elisabet
af Sachsen, föddes d. 23 Okt. 1636 på Gottorps
slott. Af politiska skäl blef hon, som redan
var förlofvad med en mecklenburgsk furste, d. 24
Okt. 1654 i Stockholm förmäld med Karl X Gustaf; och
genom detta giftermål grundlades mellan Sverige och
Holstein-Gottorp en förbindelse, som skulle blifva
ödesdiger för de nordiska rikena. På grund af Karl X
Gustafs testamente (1660) insatt såsom ordförande med
tvänne röster i sin son Karl XI:s förmyndarestyrelse
– en bestämmelse, som ständerna godkände –, deltog
hon i alla regeringens vigtigare öfverläggningar,
men utöfvade ej något större inflytande på ärendenas
gång. "Hon var förnämligast betänkt på sin sons väl,
hvilket hon mera synes hafva sökt befrämja genom en
öm vård om hans helsa och nöjen än genom härdande af
hans själskraft eller genom vaksamhet öfver gången af
rikets angelägenheter, till dess deras ledning en gång
skulle läggas i hans egen hand". När förmyndareräfsten
anställdes, erhöll hon af Karl XI befrielsebref
för alla efterräkningar. Förhållandet mellan Karl
XI och hans moder var det bästa, och äfven efter
konungens giftermål (1680) intog hon främsta platsen
vid hofvet. På ett mindre hedrande sätt uppförde
hon sig mot sin sonhustru, Ulrika Eleonora, ty af
fruktan att förlora sitt eget inflytande beröfvade
hon henne konungens kärlek och förtroende. Äfven
i den förmyndarestyrelse, som vid Karl XI:s död
(1697) öfvertog regeringen, erhöll H. E. säte och
stämma. Hon dog d. 24 (ej d. 14 l. 17) Nov. 1715
i Stockholm. Såsom lifgeding innehade H. E. under
särskild förvaltning Gripsholms, Eskilstuna och
Strömsholms län, hvilka först 1719 lades under
den allmänna förvaltningen. Drottning H. E. egnade
en synnerlig omvårdnad åt de sköna konsterna och
använde till den inhemska konstens uppmuntran en
betydlig del af de stora inkomster, som hennes alltför
starkt utvecklade förvärfsbegär skaffade henne. Hon
beskyddade och gynnade Tessinerna och Ehrenstrahl,
lät uppföra Drottningholms och Strömsholms slott,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free