- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
923-924

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heideloff, Karl Alexander von - Heidenheim, stad i würtembergska kretsen Jagst - Heidenstam, Gerhard Johan Balthasar von - Heider, Gustav Adolf - Heidrun. Se Hedrun - Heijde, Jan van der. Se Heyden - Heije, Jan Pieter - Heijkensköld, Detlof - Heikel, Henrik - Heilbronn, stad i Neckarkretsen, konungariket Würtemberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Würtemberg. Dessutom finnas af honom oljemålningar, såsom
Kejsar Maximilian vid hertig Eberhards im Bart graf,
och äfven kopparstick samt flere literära arbeten,
t. ex. hans Ornamentik des mittelalters (1838–52).
C. R. N.

Heidenheim, stad i würtembergska kretsen Jagst. 6,229
innev. (1880). Fabriker för tillverkning af bomulls-,
linne- och yllevaror samt lergods. I närheten af
H. fanns fordom en romersk koloni, hvarom många
graffynd vittna, S. A. L.

Heidenstam, Gerhard Johan Balthasar von, statsman,
född i Kiel d. 13 Juni 1747, var son till Adolf
Fredriks lifmedikus, Peter Peters, som 1770 adlades
under namnet von H. Efter att hafva tjenstgjort såsom
e. o. kanslist i utrikes expeditionen, kanslijunkare
och andre sekreterare i presidentkontoret utnämndes
H. till legationssekreterare och 1782 till minister i
Konstantinopel. Han fick der det kinkiga uppdraget
att söka förmå Turkiet till ett subsidiefördrag
med Sverige (Mars 1787). Han lyckades verkligen
d. 11 Juli 1789 afsluta ett fördrag, hvarigenom
Turkiet förband sig att årligen till Sverige betala
en million piaster. Då Gustaf III efter freden i
Värälä med Ryssland, 1790, närmade sig denna makt,
blef H. af de häröfver förtretade turkarna utsatt för
förolämpningar. Till följd deraf begärde och erhöll
han afsked från ministerposten (1791). Han bosatte
sig då i Smyrna, men återvände 1802 till Sverige,
hvarest han afled 1803.

Heider, Gustav Adolf, österrikisk konsthistoriker,
f. 1819, blef 1872 byråchef i undervisningsministeriet
i Wien. Han har gjort sig känd företrädesvis som
forskare på medeltidskonstens område; särskildt
hafva hans studier varit riktade på medeltidens
symbolik och typologi. Bland hans arbeten må nämnas
Ueber thiersymbolik und das symbol des löwen in
der christlichen kunst
(1849) och Mittelalterliche
kunstdenkmale des österreichischen kaiserstaats

(1855–60; utg. i förening med Eitelberger och Hieser).

Heidrun. Se Hedrun.

Heijde, Jan van der. Se Heyden.

Heije, Jan Pieter, nederländsk skald, f. 1809 i
Amsterdam, var praktiserande läkare derstädes och
gjorde sig äfven såsom vetenskapsman ett förtjent
namn. Död 1876. Han skref: Liederen en zangen (1841),
Kinderliederen (1847), Dichterlijke krans (1853),
Athenes bouwvallen (1867), Verspreide gedichten
(1870; 3:dje uppl. 1872) m. fl. Han redigerade den
medicinska tidskriften "Wenken en meeningen" (1838–40)
samt "Archief voor geneeskunde" (1840–45).

Heijkensköld, Detlof, svensk bergsman, född på
Gammelbo bruk i Örebro län d. 4 Juli 1707, blef
1728 auskultant i bergskollegium. 1730 företog
han en vetenskaplig resa till Tyskland, Frankrike,
Italien, Nederländerna och England, från hvilken han
återkom 1734. Till bergmästare i Nya Kopparbergs
bergmästaredöme nämndes han 1737 och blef 1758
bergsråd. 1761 blef han adlad och antog då namnet
H. (han hette förut Heijke). Död i Stockholm d. 26
Mars 1775. H. inlade stora förtjenster om

bergshandteringens utveckling i Sverige. Han
förbättrade grufdriften, ökade Nya Kopparbergets
tillverkningar med några tusen skeppund, uppmuntrade
bergsmännen till åkerbrukets utvidgning genom
nya odlingar o. s. v. Derjämte understödde han
på mångfaldigt sätt med råd och dåd bergslagens
innevånare samt anlitades såsom ledamot af
flere kommissioner för bergs- och skogsskötselns
höjande. Såsom preses i Vetenskapsakademien,
i hvilken han invaldes 1742, höll han tvänne
tal: Om bergverksrörelsen i gemen (1759) och Om
bergshandteringens olika öden och omvexlingar i vårt
kära fädernesland
(1768). Dessutom offentliggjorde han
i Vet. Akad:s handlingar trenne smärre afhandlingar.

Heikel, Henrik, finsk skolman, född i Uleåborg d. 14
Jan. 1808, blef student 1823, filosofie magister
1832, lektor i filosofi och naturalhistoria vid Åbo
gymnasium 1835 och kyrkoherde i Pedersöre 1861. Död
i Helsingfors d. 14 Mars 1867. H. var en varmhjertad
man, som med stort intresse vinnlade sig om åtskilliga
allmänna frågor samt erhöll många förtroendeuppdrag;
bl. a. var han landtdagsman för presteståndet 1863–64
och 1867. Till inrättande af en småbarnsskola i Åbo
skänkte han medel; på egen bekostnad inrättade han
i Pedersöre ett hem för döfstumma, som sedermera
inlöstes och öfvertogs af staten. Under nödåret
1862 lånade han åt allmogen 30,000 mark. Såsom
pedagog utgaf han Lärobok i geometrien
innefattande sex böcker af Euklides elementa
jämte praktisk tillämpning
(3:dje uppl. 1871),
R. T-dt.

Heilbronn, stad i Neckarkretsen, konungariket
Würtemberg, ligger vid foten af Wartberget
i Neckars vackra och bördiga floddal 24,415
innev. (1880). Dess yttre påminner starkt om
medeltiden genom de tornprydda murarna, de trånga
gatorna och de spetsiga husgaflarna. Märkliga
byggnader äro Kilianskyrkan, uppförd 1019–1529, med
ett praktfullt kor i gotisk stil; Tyska ordens hus,
der Axel Oxenstierna afslöt fördraget i H. 1633,
numera kasern; rådhuset med en dyrbar samling af
urkunder; det s. k. "Götzenthurm", der Götz von
Berlichingen hölls fången 1519, o. s. v. H. är
den förnämsta handels- och fabriksstaden i
landet. Dess ställning som frihamn har skapat
en ansenlig transito- och speditionshandel;
marknaderna för spanmål, boskap, ull, läder
och vin äro mycket besökta. Stora qvantiteter
trä och kol skeppas på Neckar och Wilhelmskanalen
(mellan H. och Kannstadt). Trenne jernvägslinier
utgå från H. Industrien är mycket omfattande:
socker, papper, kemikalier, gödningsämnen, maskiner,
guld- och silfverarbeten, champagne, bränvin, likörer
m. m. Gips- och sandstensbrott. I omgifningarna odlas
mycket frukt och vin. År 1225 blef H. riksstad och
egde rättigheter som sådan ända till början af detta
årh. Under medeltiden var den starkt befäst och utstod
lyckligt flere belägringar. I det följande led den
dock mycket, såväl under reformationsoroligheterna
som under trettioåriga kriget och de många fejderna
mot Frankrike. 1803 kom H. under Würtemberg.
S. A. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free