- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1011-1012

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helvetius, Claude Adrien - Helvig, svensk drottning - Helvig, dansk drottning - Helvig, Karl Gottfried - Helvig, Anna Amalie von, f. friherrinna von Imhoff - Helvius, en plebejisk slägt i Rom - Helvoetsluys l. Hellevoetsluis, befäst sjöstad på ön Voorne i nederländska prov. Syd-Holland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handlingar söka befordra. I sjelfva verket är dock
egenkärleken det enda egentliga motivet för vårt
handlande. Det egna intresset eller behofvet drifver
menniskan till handling, och hennes åsigt om en saks
godhet eller ondska beror på den sakens förhållande
till detta hennes behof. Hvad som är dygd och hvad
som är last beror på förhållandena och på genom dem
uppkomna inrotade vanor. Då lagstiftaren utöfvar
ett mäktigt inflytande på dessa vanors uppkomst och
utbildning, blir det i sjelfva verket han, som afgör
om rätt och orätt. Derför finnes ej häller någon annan
religion eller moral än allmänt väl. – Utom ofvan
anförda skrift författade H. bl. a. De l’homme de ses
facultés et de son éducation
(1772–86). Hans Oeuvres
complètes
utgåfvos 1795. L. H. Å.

1. Helvig, svensk drottning, grefve Gerhard
I:s af Holstein dotter, blef i Nov. 1276 i Kalmar
förmäld med konung Magnus Ladulås och hade med honom
sönerna Birger, Erik och Valdemar samt döttrarna
Ingeborg, g. m. konung Erik Menved i Danmark,
och Rikissa, abbedissa i Klara kloster. H.
fick bevittna sina söners inbördes strider
och död – Håtunaleken och Nyköpings gästabud –
och en sonsons, Magnus Birgerssons, afrättning samt
afled vid midten af 1320-talet.

2. Helvig, dansk drottning, den föregåendes
brorsdotters dotter, var dotter af hertig Erik II af
Sönderjylland och systerdotter till grefve
Geert den store samt blef såsom en försoningspant
tagen till äkta af Valdemar Atterdag, då denne
1340 återvunnit sina fäders rike. Hon hade två
söner och fyra döttrar, den yngsta, Margareta, född
1353. Sedermera blef hon af konungen misstänkt för
otrohet och hölls så godt som i fångenskap på Söborg,
hvarest hon dog 1374. Till dessa förhållanden
har traditionen hänfört visan om Folke Lovmandssön,
hvilken i sjelfva verket handlar om Magnus Ladulås
och hans drottning Helvig, och på det sättet
har namnet "Folkvard Lovmandssön" blifvit med
orätt infördt i Danmarks historia. C. R.

1. Helvig, Karl Gottfried , svensk-preussisk
militär, född i Wolgast (i Svenska Pommern)
d. 7 Sept. 1765, tog 1781 i Göteborg värfning
såsom artillerist, blef 1791 underlöjtnant vid
Stralsunds artilleribataljon, kommenderades 1792 till
Stockholm för att biträda vid uppsättande af ridande
artilleriet och utnämndes 1794 till stabskapten
vid detsamma. 1795 befordrades han till major vid
Vendes artilleri, 1802 till öfverstelöjtnant vid Göta
artilleri, 1805 till generaladjutant hos konungen,
öfverste i och inspektör för artilleriet samt
1807 till generalfälttygmästare och chef för allt
artilleri. 1815 erhöll H. afsked ur svensk tjenst och
ingick 1816 såsom generalmajor i preussisk, hvilken
han 1826 lemnade med generallöjtnants grad. Död i
Berlin d. 11 Maj 1844. – 1804 hade H. blifvit ledamot
af Vetenskapsakademien och 1807 erhållit svensk adlig
värdighet. Dels såsom ledamot af artillerikomitén
(1802), dels såsom vapenkonstruktör gjorde han sig
förtjent om artilleriet. Han införde 1804 i Sverige
de efter honom benämnda helvigska fältkanonerna,

som i synnerhet utmärkte sig derigenom att de voro
1/3 lättare än de äldre ehrensvärdska (1749), men
hvilka sedan utträngdes af Cardells konstruktion. H:s
fältjägarestudsare hade pipans kammarstycke åttkantigt
samt bajonett, 4 refflor och 21,2 mm. kaliber, den
största, som under 1800-talet blifvit begagnad i
Sverige. H. W. W.

2. Helvig, Anna Amalie von, f. friherrinna von Imhoff,
den föregåendes hustru, tysk författarinna, föddes
i Weimar d. 16 Aug. 1776, erhöll en omsorgsfull
uppfostran och var redan vid 8 års ålder mäktig
franska och engelska språken. Efter faderns död
(1788) och sedan hon lemnat pensionen i Erlangen
(1790), vistades hon hos sin moder i Weimar, der hon
knöt personlig bekantskap med och fick väckelser
af Tysklands literära storheter samt af Göthe och
Schiller uppmuntrades att skrifva. Hennes första
större dikter voro Abdallah und Balsora (1797)
och eposet Die schwestern von Lesbos (1800; ny
uppl. 1801; nyaste uppl. 1833). Vid det senare
styckets utarbetande biträdde Göthe med sina
råd och anvisningar, och han liknade verket vid
"en bronsstaty, vackert tänkt och bra modellerad,
men icke rätt lyckad i gjutningen". Vid denna tid
utnämndes hon till hofdam hos hertiginnan Louise af
Sachsen-Weimar. 1802 lärde hon känna dåvarande svenske
öfverstelöjtnanten Helvig, som på genomresa till
Sverige besökte Weimar, och blef 1803 gift med honom,
hvarefter hon öfverflyttade till Sverige. Hennes
vistelse der blef icke utan betydelse för den svenska
literaturen, med hvilken hon gjorde sig förtrogen och
hvilken hon sedermera gjorde känd i Tyskland genom
öfversättningar, framför allt genom sin såsom klassisk
betraktade öfversättning af Tegnérs "Frithiofs saga"
(1826; 8:de uppl. 1879), den första tyska. 1810
flyttade H. tillbaka till Tyskland och vistades,
sedan hennes man 1815 tagit afsked ur svensk tjenst,
företrädesvis i Berlin, der hon afled d. 17 Dec,
1831. – H. var en ganska framstående dilettant på
målarekonstens område. Utom ofvannämnda literära
arbeten författade hon bl. a. Die schwestern von
Corcyra
(1812), Die tageszeiten (s. å.), Die sage
vom Wolfsbrunnen
(1814) och romanen Helene vom Tournon
(1826) samt utgaf jämte Karoline de la Motte Fouqué
Taschenbuch der sagen und legenden (1812 och 1817).

Helvius, en plebejisk slägt i Rom, hvars mest
bekante medlem var Helvius Cinna, romersk skald,
samtida och vän med Catullus och Virgilius. Han
författade en efter alexandrinska skalders
mönster utarbetad episk dikt, Smyrna, hvilken
skall hafva varit något lärd och dunkel.
R. Tdh.

Helvoetsluys l. Hellevoetsluis [helvutslöjs], befäst
sjöstad på ön Voorne i nederländska prov. Syd-Holland,
vid norra stranden af Rhenmynningen Haringvliet,
med förträfflig redd och en rymlig hamn, som är i
stånd att upptaga hela nederländska flottan. Stor
arsenal, skeppsvarf, 2 dockor och en 16 m. bred sluss,
som trotsar den högsta flod. Navigationsskola och en
vacker reformert kyrka. 4,504 innev. (1879). År 1688
afseglade från H. Vilhelm af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free