- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1281-1282

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hiss ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upplyftes sålunda jämte kolfven genom vattentrycket. Vid
större lyfthöjd har man gjort bruk af dylika
inrättningar, der i stället för den enkla kolfven
begagnats "telescop plunger" med tre i hvarandra
ställda kolfvar, af hvilka de två yttre äro ihåliga
och den inre är massiv. Äfven har man indirekt
verkande hydrauliska hiss-ställningar med stor
lyfthöjd, vid hvilka drifkolfvens slag flere
gånger förstoras genom utvexlingar. Platformen
är i sådant fall icke omedelbart förenad med
kolfven. Den hydrauliska hissen erbjuder i allmänhet
ganska stor trygghet, ehuru äfven den erfordrar
särskilda säkerhetsapparater för att blifva fullt
tillförlitlig. – Vid den pneumatiska hissen har
man i stället för vatten komprimerad luft för att
upplyfta drifkolfven, eller ock förtunnas luften
framför denna, så att atmosfertrycket får komma till
inflytande. Äfven denna hiss kan vara direkt eller
indirekt verkande. – Nyligen har man gjort försök med
att begagna elektriciteten för hissinrättningars
drifvande. Vid platformen är då anbragt en
dynamo-elektrisk maskin, hvilken sättes i verksamhet
genom en i maskinrummet varande dylik maskin,
förenad med den förra genom ledningstrådar. Den
sistnämnda maskinen drifves genom en motor, och den
sålunda alstrade elektriska strömmen går till den med
platformen förenade maskinen, hvilken deraf sättes
i rörelse och kringvrider två små kugghjul. Dessa
ingripa i en orörlig lodrät kuggstång, som står
vid platformens midt, der en öppning för den skull
är lemnad. Platformen kan sålunda efter behof höjas
eller sänkas. G. R. D.

Hiss (Fr. si dièse, Eng. b sharp), mustkt., den med en
halfton höjda tonen h, förvexlas enharmoniskt med c.
A. L.

Hissa, sjöv., med tillhjelp af en göling (se d. o.),
talja e. d. upplyfta föremål i höjden. Skall deremot
ett föremål förflyttas nedåt, är det oriktigt att
säga "hissa ned"; man nyttjar då uttrycken hala
l. fira ned, alltefter som föremålet är tungt
nog att öfvervinna friktionen i blocktyget eller
ej. – Hissa flaggen i schau, hissa nationalflaggen
upp- och nedvänd. Denna åtgärd vidtager man för
att angifva, att fartyget är i fara och behöfver
hjelp. Stundom ombindes dervid den yttre delen af
flaggen med ett garn. – Hissa flaggen på half stång,
hissa flaggen endast halfvägs, en sorgbetygelse
vid dödsfall och begrafningar. Då liket är fördt
från fartyget eller begrafningen förrättad, skola
(på örlogsfartyg) alla flaggorna hissas i topp.
R. N.

Hissar ("fäste"). 1. Landskap i östra delen af Bokhara,
mellan 37° och 39° 15’ n. br. samt 66° 30’ och 70°
ö. lgd fr. Greenw., begränsas i s. af floden Amu
(Oxus), i v. af staterna Karategin och Darwaz, i
n. och n. v. af den vestra fortsättningen af Tian-sjan
och i v. af öcknen. Till 1875 var detta land en
af de mest obekanta trakter i Central-Asien, men
sedan dess hafva flere vetenskapliga expeditioner
undersökt större delen deraf, så att det nu är
ganska väl kändt. Landskapet genomströmmas af fyra
större bifloder till Amu, nämligen Surkhab l. Vaksj,
Kafirnihan, Surkhan och Sirab

Darja, hvilka bilda fruktbara dalar, som alstra flere
sädesslag samt bomull och lin. I dessa dalar ligga
landets förnämsta städer, Kulab, Baldjuan, Kubadian,
Hissar, Baisun m. fl. Innevånarna äro till största
delen usbeker, jämte tadsjiker, zigenare, judar,
hinduer och afganer; vid stränderna af Amu finnas
äfven några turkomanstammar. Alla handelsvaror
forslas på kameler, mulåsnor och hästar, emedan
ingen enda vagn finnes i landet. H. annekterades
af emiren i Bokhara 1869–70, kort efter den ryska
ockupationen af Samarkand. – 2. Regeringsområde
("division") i Pandjab, kejsaredömet Indien. Arealen
21,958 qvkm. 1,232,435 innev. (1872), de
flesta hinduer. Klimatet är mycket torrt,
vattendragen äro få och små, och landet hemsökes
ofta af hungersnöd. En bevattningskanal, vestra
Djamnakanalen, går genom landet från v. till
ö. Området indelas i tre distrikt: H., Rohtak och
Sirsa. – 3. Distrikt i nämnda regeringsområde. Arealen
9,166 qvkm. 484,681 innev. (1872). – 4. Hufvudstad
i nämnda regeringsområde och distrikt, vid vestra
Djamnakanalen. Omkr. 15,000 innev., deraf 9,000
hinduer och 5,000 muhammedaner.

Hissbock, sjöv., en kort spira eller balkände med
ett derunder fäst en- eller flerskifvigt block för
tyngre varors upphissande. L. H.

Hiss-inrättning, Hiss-ställning. Se Hiss.

Histiaios (Lat. Histiaeus), herskare i Miletos
(omkr. år 500 f. Kr.) under persisk öfverhöghet.
Då Miltiades under konung Dareios’ fälttåg mot
skyterna (513 f. Kr.) uppmanade de grekiska furstar,
åt hvilka bevakningen af skeppsbryggan öfver Donau
var anförtrodd, att upprifva denna brygga och sålunda
låta konungen och hans här omkomma, afstyrde H. denna
plan, emedan konungens undergång skulle haft till
följd äfven de mindre herskarnas störtande. För
denna tjenst belönades han med ett landområde i
Tracien. Sedermera blef han misstänkt för upproriska
stämplingar och eggade verkligen sin måg Aristagoras,
som efterträdt honom i Miletos, till affall (500
f. Kr.). Efter vexlande öden togs han till fånga
och afrättades af satrapen Artafernes i Sardes.
A. M. A.

Histologi (af Grek. histos, väfnad, och logos,
lära), äfven histiologi (af Grek. histion, väfnad),
väfnadslära, läran om kroppens väfnader eller i
allmänhet den vetenskap, som sysselsätter sig med de
lefvande organismernas finare byggnad, hvarför man
kan urskilja växthistologi och djurhistologi. Denna
vetenskap har under det sista halfseklet genom
det sammansatta mikroskopets uppfinnande och
allt större fullkomnande samt genom införande i
dess teknik af härdnings-, färgnings- och andra
kemiska behandlingsmetoder (histokemi) trängt
allt djupare in i de olika väfnadernas normala och
patologiska sammansättning. Den söker äfven, i samband
med fysiologien, att följa och utreda de i väfnaderna
försiggående lifsfenomenen, hvarigenom den utgör
en af biologiens vigtigaste hjelpvetenskaper. Såsom
synonym nyttjas ofta mikroskopisk anatomi, med hvilket
begrepp histologi till stor del sammanfaller. Se Cell.
G. R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free