- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
663-664

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Initiativ - Initiera - Iniö - Injektion - Injektor - Injurie - Inka - Inka-kakadu - Inkapabel - Inkapacitet - Inkar - Inkarceration - Inkarnatfärgad - Inkarnation - Inkarnerad - Inka-språket - Inkassera - Inkerman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

representation, tillkommer initiativrätt båda dessa
faktorer. Särskildt må dessutom påpekas, att
konungen jämväl har initiativ med afseende å nödiga
bevillningar, hvilkas åtagande dock helt och hållet
ankommer på riksdagen (R. F. §§ 59-61, 64), och med
hänsyn till statsregleringen, hvars uppgörande också
tillkommer riksdagen (R. F. §§ 58, 62). Den svenska
regeringen delar initiativet jämväl på detta område
med riksdagen, då deremot i England i budgetsfrågor
regeringen alltid måste taga initiativet. Konungen
begagnar sitt initiativ i form af propositioner. Hvad
representationens initiativ
angår, föranledes detta genom de enskilde
riksdagsledamöternas motioner eller genom
sjelfständiga förslag af dertill berättigadt utskott,
såsom af konstitutionsutskottet i grundlagsfrågor
och af bevillningsutskottet i bevillningsfrågor
(R. O. §§ 38, mom. 1, 40). - 2. Krigsv., den handling,
hvarigenom anföraren för den ena af tvänne mot
hvarandra stridande arméer tvingar motståndaren
att rätta sig efter hans vilja. Förmågan att
gripa initiativ har alltid varit bevis på en stor
härförare och är af en ofantlig vigt, då ens egna
rörelser derigenom blifva säkrare och vanligen
mindre ansträngande, under det motståndaren deremot
sväfvar i större eller mindre ovisshet och på grund
deraf blir uttröttad, såväl genom svårigheten att
fatta beslut som genom de vanligen längre samt icke
sällan fram- och tillbaka-gående rörelser, hvilka
han tvingas verkställa. Bästa medlet att bemäktiga
sig initiativ är att vara färdig före motståndaren.
1. K. H. B. 2. C. O. N.

Initiera (af Lat. <i>initiare,</> inviga), införa (i ett
sällskap, i en vetenskap o. s. v.), göra bekant med,
handleda.

Iniö, skärsocken af Vehmo härad och domsaga,
Åbo och Björneborgs län, Finland. Befolkningen,
öfvervägande svensk, 582 pers. (l880). I. är
kapell under Töfsala pastorat. Se Töfsala.
O. I.

Injektion (af Lat. injicere, inkasta, inspruta),
med., en term, som begagnas dels i patologien,
t. ex. kärlinjektion, som betecknar, att blodkärlen i
ett organ äro starkt fyllda med blod, dels i terapien,
der ordet betecknar alla slag af insprutningar,
vare sig i öppna eller slutna hålor, i fasta väfnader
(parenkymatös injektion) eller i den lösa bindväfven
under huden (hypodermatisk injektion). F. B.

Injektor (af Lat. injicere, inkasta, inspruta),
mek. Se Giffards injektor.

Injurie (Lat. injuria, orättvisa), oförrätt; skymf,
förolämpning; ärekränkning (se d. o.).

Inka var namnet på den konungaätt, som vid Amerikas
upptäckt herskade i Peru. Den härstammade enligt
traditionen från solguden och hade i landet infört
ordnadt samfundslif. Den siste legitime konungen af
Inkas blod var Atahualpa (d. 1533). Se Atahualpa.

Inka-kakadu. Se Papegojor.

Inkapabel (Fr. incapable), oförmögen, oduglig.

Inkapacitet (Fr. incapacité), oförmåga, oduglighet.

Inkar, veterin. med., ett slags svulster, som
förekomma på huden hos hästar och nötkreatur.

Hufvudmassan af dessa svulster utgöres af fibrillär
bindväf, hvarför de höra till det slag af svulster,
som kallas fibrom. Se Fibroid. C. A. L.

Inkarceration (af Lat. in, i, och carcer, fängelse),
med., inklämning; det tillstånd, då någon af
kroppens väfnader eller organ utträder genom en,
vanligen abnorm, öppning samt ej kan återbringas,
utan sväller och inflammeras. Vanligast är det tarmar
och nätet, som på sådant sätt inkarcereras, och allra
oftast i bråck (se d. o.). Men äfven inuti bukhålan
kunna delar af tarmen blifva inklämda, antingen
genom att hänga upp sig i fållor och på strängar,
naturliga eller genom förutgångna sjukdomar bildade,
eller på det sätt att tarmarna snöra sig om hvarandra
(volvulus) eller så, att en tarmdel tränger sig in i
en annan (invagination, intussusception). Alla dessa
tillstånd äro ytterligt farliga; den vanliga utgången
är brand (gangren) och död. Någon gång löser naturen
sjelf sådana "inre inklämningar", i andra fall kan
en medicinsk behandling medföra samma resultat. I
värsta fall måste bukhålan öppnas, det sjuka stället
uppsökas och härfvan utredas. Denna operation,
laparotomi, är en bland de svåraste och vanskligaste
inom hela kirurgien: Lättare att utföra, men med
nästan ändå osäkrare resultat, är den operation,
som består i att likaledes, men med ett mindre
snitt, öppna bukhålan, blotta och öppna en ofvanom
inklämningsstället befintlig tarmdel och anlägga en
artificiel anus: enterotomi, kolotomi. Då en tarm
icke är insnärjd, utan hopträngd genom nybildningar
deri, kräfta, är den sistnämnda operationen den enda
möjliga, och i dessa fall ej förenad med på långt
när så stor fara, emedan ingen brand dervid hotar.
Rsr.

Inkarnatfärgad (Fr. incarnat, af Lat. caro, kött),
högröd ("mellan körsbärsfärg och rosa").

Inkarnation (af Lat. in, i, och caro,
genit. carnis, kött), egentl. köttblifvande,
inträdande i kött och blod; förkroppsligande,
menniskoblifvaride. Uttrycket brukas i synnerhet
inom religionsvetenskapen om det gudomligas
framträdande i sinlig gestalt. Föreställningen härom
är synnerligen starkt utvecklad inom brahmanismen,
enligt hvilken i sjelfva verket hela verlden är en
fortgående och gradvis förverkligad inkarnation af
det gudomliga. I kristendomen begagnas uttrycket om
Kristi menniskoblifvande, eller mandomsanammelse,
och betecknar "den gudomliga handling, genom hvilken
Guds evige son (Ordet, Logos) antog mensklig natur,
så att de båda naturerna utgöra blott en person". Se
vidare Jesus Kristus. E. J. Ö.

Inkarnerad (se Inkarnation), förkroppsligad; inbiten,
inpiskad.

Inka-språket, det språk, som af Inka-furstarna
infördes i alla af dem beherskade land, var en äldre
form af det nu lefvande Quichua. H. A.

Inkassera (jfr Kassa), indrifva utestående
fordringar, mottaga betalning för dylika, -
Inkasseringsrörelse. Se Bank, sp. 1521.

Inkerman, en i ruiner varande stad på Krim, vid
Tjernaja-flodens utlopp i Sevastopolsviken, bekant
genom slaget d. 5 Nov. 1854. Ryssarna hade under
Sevastopols belägring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free