- Project Runeberg -  Nordisk familjebok /
1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria

(1884) Tema: Reference
Titelsida | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Idun med vishetens äpplen
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Sjunde bandet
Hufvudskål - Kaffraria

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1884


Förord till den elektroniska upplagan

Detta är sjunde bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok (se detta ord).

Det här bandet utgavs 1884. Några intressanta och längre artiklar i det här bandet handlar om Hufvudskål, Indien, Indiens språk och literatur, Induktionsapparater l. Induktionsmaskiner, Irland, Islam, Island, Isländska språket och literaturen, Italien, Italienska literaturen, Japan, Java, Jern, Jernvägar, Jerusalem, Jordarter, Jorden, Jordskalf l. jordbäfning, Judar, Kaffe.

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok.


The above contents can be inspected in scanned images: titelsida, titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titelsida - titelsida, titelbladets baksida
I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - iii, iv
Rättelser till sjunde bandet - v
Hufvudskål - 1-2, 3-4, 5-6, 7-8, 9-10, 11-12, 13-14
Hufvudsta, gods vid Ulfsundasjön i Solna socken - 13-14
Hufvudstaf. Se Alliteration - 13-14
Hufvudstjerna. Se Hufvudplanet - 13-14
Hufvudstol, jur., kapital, utlånad penningesumma - 13-14
Hufvudstycke, teol. - 13-14
Hufvudstyrka, krigsv. - 13-14
Hufvudstämning. Se Hufvudkärande - 13-14
Hufvudsvål, anat., den hårklädda huden på hufvudets öfre hvälfda del - 13-14
Hufvudtitel, statsr. - 13-14, 15-16
Hufvudton ... - 15-16, 17-18, 19-20, 21-22, 23-24, 25-26
Hugo ... - 27-28, 29-30, 31-32, 33-34, 35-36
Hulaku ... - 37-38, 39-40, 41-42, 43-44, 45-46
Humboldt ... - 47-48, 49-50, 51-52, 53-54, 55-56
Hummelfjeld ... - 57-58, 59-60, 61-62, 63-64, 65-66
Hundare ... - 67-68, 69-70, 71-72, 73-74, 75-76
Hundslund ... - 77-78, 79-80, 81-82, 83-84, 85-86
Hunyady János ... - 87-88, 89-90, 91-92, 93-94, 95-96
Husesynsinstrument ... - 97-98, 99-100, 101-102, 103-104, 105-106
Huskarlahvat ... - 107-108, 109-110, 111-112, 113-114, 115-116
Huth ... - 117-118, 119-120, 121-122, 123-124, 125-126
Hübner ... - 127-128, 129-130, 131-132, 133-134, 135-136
Hvalfiskar ... - 137-138, 139-140, 141-142, 143-144, 145-146
Hvetlanda ... - 147-148, 149-150, 151-152, 153-154, 155-156
Hvitramannaland ... - 157-158, 159-160, 161-162, 163-164, 165-166
Hydrauliska pressen ... - 167-168, 169-170, 171-172, 173-174, 175-176
Hyenhundslägtet ... - 177-178, 179-180, 181-182, 183-184, 185-186
Hyltéen ... - 187-188, 189-190, 191-192, 193-194, 195-196
Hyperides ... - 197-198, 199-200, 201-202, 203-204, 205-206
Hypotaxis ... - 207-208, 209-210, 211-212, 213-214, 215-216
Hyresgäst ... - 217-218, 219-220, 221-222, 223-224, 225-226
Håkan ... - 227-228, 229-230, 231-232, 233-234, 235-236
Hållfasthet ... - 237-238, 239-240, 241-242, 243-244, 245-246
Hårmanet ... - 247-248, 249-250, 251-252, 253-254, 255-256
Hägg ... - 257-258, 259-260, 261-262, 263-264, 265-266
Hällristningar ... - 267-268, 269-270, 271-272, 273-274, 275-276
Hängalm ... - 277-278, 279-280, 281-282, 283-284, 285-286
Härdspång ... - 287-288, 289-290, 291-292, 293-294, 295-296
Hästanskaffning för krigsbehof ... - 297-298, 299-300, 301-302, 303-304, 305-306
Hästskötsel ... - 307-308, 309-310, 311-312, 313-314, 315-316
Hödbrodd ... - 317-318, 319-320, 321-322, 323-324, 325-326
Högfeldt ... - 327-328, 329-330, 331-332, 333-334, 335-336
Högskogsbruk ... - 337-338, 339-340, 341-342, 343-344, 345-346
Höijer ... - 347-348, 349-350, 351-352, 353-354, 355-356
Hököpinge ... - 357-358, 359-360, 361-362, 363-364, 365-366
Hörberg ... - 367-368, 369-370, 371-372, 373-374
Hörntand. Se Tänder - 373-374
Hörntimmer, skeppsb. Se Häktbalk - 373-374
Hörröd, socken i Kristianstads län - 373-374
Hörselorgan l. hörorgan. 1. Anat. - 373-374, 375-376
Hörselorgan. 2. Fysiol. - 375-376, 377-378
Hörsholm, den numera vanliga formen för Hirschholm (se d. o.) - 377-378
Hörsne, socken, förenad med Bara, i Gotlands läns Norra härad - 377-378
Hörsnäcka. Se Hörselorgan - 377-378
Hörup, socken i Kristianstads län - 377-378
Hörup, socken i Kristianstads län - 377-378
Hörup, Viggo - 377-378
Höskallra. Se Rhinanthus - 377-378
Hösna, socken i Elfsborgs län - 377-378
Höst, en af de fyra årstiderna - 377-378
Höst, Jens Kragh - 377-378
Höstdagjämning. Se Dagjämning - 377-378
Höstmånad. Se September - 377-378
Höstsäd, landtbruk., kallas den säd, som sås om hösten - 377-378
Höttringslägtet l. Roskarlslägtet, Strepsilas, zool., hör till brockfoglarnas familj och vadarna inom foglarnas klass - 377-378, 379-380
Hövärde, landtbr., ett foderämnes näringsvärde i jämförelse med näringsvärdet hos medelgodt ängshö - 379-380
Höxter, stad i preussiska regeringsområdet Minden (Westfalen) - 379-380
Höyen, Niels Laurits - 379-380
Höyer, Cornelis - 379-380
Hö-åm, mått för hö - 379-380

I


I är den nionde bokstafven i det svenska alfabetet - 381-382, 383-384
I. 1. Romerska och latinska taltecken, namn, inskrifter m. m. - 383-384
I. 2. Kemiska tecken - 383-384
I. 3. Grammatiska termer m. m. - 383-384
Iacchus. Se Iakchos - 383-384
Iacini, Stefano - 383-384, 385-386
Iakchos, Grek. mytol., ett af guden Dionysos' (Bacchus') många binamn - 385-386
Iakttagelse, psykol. - 385-386
Iakttagelseförmåga, förmåga af iakttagelse - 385-386
Iamblichos. 1. En af de äldste grekiske romanförfattarna - 385-386
Iamblichos. 2. Nyplatonsk filosof från Chalkis i Celesyrien - 385-386
Iambus. Se Jamb - 385-386
Iana. Se Ana - 385-386
Iapetos, Grek. mytol., en bland titanerna - 385-386
I armén qvarstående officerare - 385-386
Iason (Jason). 1. Grek. hjeltes., anförare för Argonauterna - 385-386
Iason (Jason). 2. Grek. hist., envåldsherskare i det tessaliska Ferai - 385-386
Iastisk tonart. Se Kyrkotonarter - 385-386
Iatrik, läkekonst - 385-386
Iatrofysik, fysiken använd för medicinens ändamål - 385-386
Iatrokemi, den riktning inom medicinen, som företrädesvis lade kemien till grund för förklaringen af lifsprocessen och sjukdomsfenomenen - 385-386
Iatromatematiska skolan. Se Iatrofysik - 385-386
Iatromekaniskan skolan. Se Iatrofysik - 385-386
Iatropha (L.) Kunth, bot. farmak., ett slägte inom nat. fam Euphorbiaceæ S:t Hil. - 385-386, 387-388
Ibadan ... - 387-388, 389-390, 391-392, 393-394, 395-396
Ibu ... - 397-398, 399-400, 401-402, 403-404, 405-406
Idé ... - 407-408, 409-410, 411-412, 413-414, 415-416
Idiom ... - 417-418, 419-420, 421-422, 423-424, 425-426
Iffland ... - 427-428, 429-430, 431-432, 433-434, 435-436
Ignatius ... - 437-438, 439-440, 441-442, 443-444, 445-446
Ihre ... - 447-448, 449-450, 451-452, 453-454, 455-456
Illænus ... - 457-458, 459-460, 461-462, 463-464, 465-466
Illustrerad tidning ... - 467-468, 469-470, 471-472, 473-474, 475-476
Imago ... - 477-478, 479-480, 481-482, 483-484, 485-486
Impediment ... - 487-488, 489-490, 491-492, 493-494, 495-496
Inackordera ... - 497-498, 499-500, 501-502, 503-504, 505-506
Indelta armén ... - 507-508, 509-510, 511-512, 513-514, 515-516
Indianer ... - 517-518, 519-520, 521-522, 523-524, 525-526, 527-528
Indicier - 527-528
Indicium - 527-528
Indien - 527-528, 529-530, 531-532, 533-534, 535-536, 537-538, 539-540, 541-542, 543-544, 545-546, 547-548, 549-550
Indiens språk och literatur - 549-550, 551-552, 553-554, 555-556, 557-558, 559-560, 561-562, 563-564, 565-566, 567-568
Indifferensläge, talverktygens ställning vid den naturliga andningen - 567-568
Indifferent (Fr. indifférent), likgiltig (om såväl personer som saker), ljum, obestämd, icke utpräglad - 567-568
Indifferent, fys. Om indifferent jämnvigt se Jämnvigt - 567-568
Indifferent, kem., utan sura eller basiska egenskaper - 567-568
Indifferentism (se Indifferent), i allmänhet likgiltighet för en sak satt i teori - 567-568
Indigenat, hemortsrätt, infödingsrätt - 567-568, 569-570
Indigestion, oförmåga eller svårighet att vederbörligen smälta maten - 569-570
Indigetes dii. Se Consentes dii - 569-570
Indigirka, flod i östra Sibirien - 569-570
Indignation, ovilja, harm, förtrytelse - 569-570
Indigo, ett sedan snart sagdt urminnes tider kändt och användt färgämne - 569-570, 571-572
Indigoblått l. indigotin, kem. det blåa färgämnet i indigo - 571-572
Indigobrunt. Se Indigo - 571-572
Indigofera, bot. Se Indigo - 571-572
Indigogult. Se Indigo - 571-572
Indigohvitt. Se Indigo och Indigoblått - 571-572
Indigo-karmin l. löslig indigo är ett blått, i 140 delar vatten lösligt färgämne - 571-572
Indigolim. Se Indigo - 571-572
Indigolit, miner., en indigoblå varietet af mineralet turmalin - 571-572
Indigolösning, en med vatten utspädd lösning af indigo i rykande svafvelsyra - 571-572
Indigopurpur l. fenicin är ett handelsnamn för indigopurpursvafvelsyran - 571-572, 573-574
Indigorödt. Se Indigo - 573-574
Indigotin. Se Indigoblått - 573-574
Indikan. Se Indigo - 573-574
Indikation, med., hvarje omständighet, som föranleder en bestämd terapevtisk åtgärd - 573-574
Indikativ l. Indicativus, näml. modus, språkv. - 573-574
Indikator, mek. ett instrument, som begagnas för uppmätning af trycket - 573-574
Indikatris, matem., kallas en kroklinje - 573-574
Indiktion l. romerskt skattetal kallas det tal, som utmärker ett gifvet års ordningsnummer inom indiktionscykeln - 573-574, 575-576
Indiktionscykel, en inom kronologien förekommande cykel af 15 år - 575-576
Indirekt, medelbar, på omvägar - 575-576
Indirekta skatter. Se Beskattning - 575-576
Indirekt bevis, log. - 575-576
Indirekt eld, krigsv. Se Eld 2 - 575-576
Indirekt seende, fysiol. - 575-576
Indiska arkipelagen kallas den stora samling öar, som ligger på bägge sidor om eqvatorn mellan sydöstra Asien samt norra och nordvestra Australien - 575-576, 577-578
Indiska fikon, bot. - 577-578
Indiska fogelbon. Se Kinesiska svalbon - 577-578
Indiska hafvet (Indiska oceanen), den del af verldshafvet, som begränsas i v. af Öst-Afrika och Arabien, i n. af Persien och kejsardömet Indien samt i ö. af Birma, Malakka, Indiska arkipelagen och Australien - 577-578
Indiska oceanen. Se Indiska hafvet - 577-578
Indiskret, obetänksam, som saknar förtegenhet, ogrannlaga, taktlös - 577-578
Indispensabel, från hvilken ej kan lämnas dispens - 577-578
Indisponerad, ohågad, olustig, opasslig - 577-578
Indisputabel, oomtvistlig, obestridlig. Jfr. Disputabel och Odisputabel - 577-578
Indium, kem., ett af tyskarna Richter och Reich 1863 upptäckt grundämne - 577-578
Individ, egentl. något, som ej kan delas (i arter), en enda, viss person - 577-578, 579-580
Indo-europeiska folk, folk, som tala indo-europeiska språk (se d. o.) - 579-580
Indo-europeiska språk kallas med ett gemensamt namn alla de särskilda språk, som tillhöra den indo-europeiska språkstammen - 579-580, 581-582, 583-584
Indo-germanska språk, en af i synnerhet tyskarna begagnad, men oegentlig benämning på indo-europeiska språk (se d. o.) - 583-584
Indo-kineser, det etnografiska namnet på de till den högasiatiska (mongoliska) rasen hörande folken i Bortre Indien (Birma, Siam och Annam) - 583-584
Indol, kem., ett af den tyske kemisten A. Baeyer 1868 upptäckt ämne - 583-584
Indolens, känslolöshet, likgiltighet, slöhet, slapphet - 583-584
Indor (Eng. Indore l. Holkar's dominions), vasallstat i kejsardömet Indien - 583-584, 585-586
Indor, hufvudstad i nämnda vasallstat - 585-586
Indo-skyter kallades af de gamle de ural-altaiska folk - 585-586
Indossament (Ital. indossamento) och dermed sammanhängande ord. Se Endossement - 585-586
Indra, Ind. mytol., var den mest dyrkade guden i den äldsta indiska religionen - 585-586
Indragningsmakt, en af administrativ myndighet i Sverige förr utöfvad makt att förhindra spridning af tryckt periodisk skrift och återtaga ett en gång meddeladt privilegium eller tillstånd för sådan skrifts vidare utgifning - 585-586, 587-588, 589-590
Indragningsstat, Allmänna indragningsstaten (se d. o.) - 589-590
Indragningsstat, Flottans indragningsstat - 589-590
Indre, flod i mellersta Frankrike - 589-590
Indre, departement i mellersta Frankrike - 589-590
Indre-departementet (Departementet for det indre), ett af Norges sju statsdepartement, inrättades 1846 - 589-590
Indre-et-Loire, departement i mellersta Frankrike - 589-590
Indrislägtet, Lichanotus, zool., innefattar den högsta formen af lemurernas familj och halfapornas afdelning inom de fyrhändtas ordning - 589-590, 591-592
Inducera, draga en slutsats från det enskilda till det allmänna. Se Induktion 1 - 591-592
Inducerad ström, fys. Se Induktion 2 - 591-592
Induktion 1. Log., slutande från enskildt till allmänt - 591-592
Induktion 2. Fys., i allmänhet den inverkan en elektrisk massa utöfvar på en annan - 591-592, 593-594
Induktionsapparater l. Induktionsmaskiner (se Induktion 2). Redan 1832 konstruerades en induktionsmaskin af Pixii i Paris (fig. 1) - 593-594, 595-596, 597-598, 599-600, 601-602
Induktionsbevis. Se Induktion 1 - 601-602
Induktionselektricitet. Se Induktion 2. och Induktionsapparater - 601-602
Induktionsgnista, fys., visar sig företrädesvis stark mellan polerna till den sekundära ledaren - 601-602
Induktionsinklinatorium (se Induktion 2), fys., ett af den tyske fysikern W. E. Weber (1838) uppfunnet instrument - 601-602
Induktionsmaskiner. Se Induktionsapparater - 601-602
Induktionsmultiplikator. Se Induktion 2. och Multiplikator - 601-602
Induktionsrulle l. Induktionsspiral, fys. - 601-602
Induktionsström. Se Induktion 2. och Induktionsapparater - 601-602
Induktor. Se Induktion 2. och Induktionsapparater - 601-602
In dulci jubilo, Lat., "i jublande fröjd", begynnelseorden af en gammal, till häflten tysk, till hälften latinsk julsång; i glädje och fröjd, i sus och dus - 601-602
Indulgens, eftergifvenhet, fördragsamhet - 601-602
Induno, Domenico - 601-602
Induno, Girolamo - 601-602
In duplo, Lat., dubbelt, i två exemplar. Jfr Dubblett - 601-602
Induration, med., i allmänhet en förhårdning i någon af kroppens väfnader - 601-602
Indus (Sindh, Sanskr. Sindhu), en af de tre största floderna i Indien - 601-602, 603-604
Indusiekalk, en sötvattenskalksten - 603-604
Industri (Lat. industria, flit, idoghet) betecknar i egentlig mening råvaruförädling - 603-604, 605-606, 607-608
Industri-kredit-aktiebolaget i Stockholm - 607-608
Industririddare, en person, som under sken af att drifva affärer begår knep och bedrägerier - 607-608
Industrisystem kallas det af Adam Smith grundlagda nationalekonomiska systemet - 607-608
Industriutställningar kallas de offentliga utställningar af industriprodukter i vidsträcktaste mening - 607-608
Industri-växter (se Industri) är en allmän, omfattande benämning å sådana växter, som på ett eller annat sätt lemna råämnen för slöjd, handtverk eller tekniska tillverkningar eller användas vid frambringande af industriella produkter eller fabrikat - 607-608, 609-610
Industriös, idog, skicklig, uppfinningsrik - 609-610
Inedita, Lat., en författares ännu outgifna skrifter - 609-610
Ineffektiv (jfr Effekt), overksam, overklig - 609-610
In effigie, Lat. Se Effigies - 609-610
Inelfsdjur och Inelfsmaskar. Se Entozoa och Intestinalmaskar - 609-610
Inelfvor, äfven innan- l. in-mäten (Florman), Lat., viscera, anat. - 609-610
Inept, dum, dåraktig, orimlig - 609-610
Inertia, Lat., tröghet, kallas i mekaniken och fysiken kropparnas egenskap att icke af sig sjelfva förändra sitt tillstånd af hvila eller rörelse - 609-610
Inessivus, lokalkasus i de finsk-ugriska språken - 609-610
In extenso, Lat., "i hela utsträckningen", fullständigt (återgifva ett yttrande, o. s. v.) - 609-610
Inez de Castro. Se Castro - 609-610
Infallibel, ofelbar - 609-610
Infallslod, fys. Se Brytning, sp. 1232 - 609-610
Infallsplan, fys., det plan, som innehåller den infallande ljusstrålen och normalen till ytan i infallspunkten. Jfr Brutning, sp. 1232 - 609-610
Infallspunkt, fys. Se Brytning, sp. 1232 - 609-610
Infalls-sinus, fys., sinus för infallsvinkeln. Se Brytning, sp. 1232 - 609-610
Infallsstråle, fys., infallande ljusstråle. Se Brytning, sp. 1232 - 609-610
Infallsvinkel, fys., vinkeln mellan en ljusstråle och normalen till den reflekterande eller brytande ytan i den punkt, der strålen träffar henne. Se Brytning, sp. 1232 - 609-610
Infam, illa beryktad, vanhederlig, skändlig, nedrig, usel - 609-610
Infami, vanära, skändlighet, nedrighet, skymfligt tillmäle, smädelse - 609-610
Infandum, regina, jubes renovare dolorem - 609-610
Infant, en i Spanien och äfven i Portugal brukad titel - 609-610, 611-612
Infantado. Se Infant - 611-612
Infantado, Nicolás - 611-612
Infanteri, fotfolk - 611-612
Infarkt, med., kallas numera en infiltration af en organväfnad med något särskildt ämne - 611-612
Infartspenningar l. Infartsafgift, sjöv. - 611-612
Infatigabel, outtröttlig. Jfr Fatigera - 611-612
Infattning, herald., en bord (se d. o.), som är midt i skölden och ej vid dennas rand - 611-612
Infavorabel, ogynsam, ofördelaktig. Jfr Favör - 611-612
In favorem, Lat., till (någons) behag - 611-612
Infektion, smitta - 611-612
Infektionssjukdomar. 1. Med., sådana sjukdomar, som bero på något i kroppen utifrån inträngdt smittämne - 611-612, 613-614
Infektionssjukdomar. 2. Veterinärv. - 613-614
Inferi, Lat., "de undre", de underjordiske, underjorden, dödsriket - 613-614
Inferior, Lat., undre lägre - 613-614
Infernalisk, helvetisk, djefvulsk - 613-614
Inferno ("Helvetet"), titeln på den första tredjedelen af Dantes stora dikt "La commedia divina" - 613-614
Inferum mare, Lat., "det nedre hafvet", de gamle romarnas namn på Turrhenska hafvet - 613-614
Inficiera, fylla med osund luft - 613-614
Infideles, Lat., de otrogne. Se Fideles - 613-614
In fidem, Lat. Se Fides - 613-614
Infiltration, med., en väfnads genomdränkning med en vätska - 613-614
Infinit, oändling - 613-614
Infinitesimalräkning, matem. - 613-614
Infinitiv, språkv., en form af verbet - 613-614, 615-616
Infinitum, Lat., obegränsadt, obestämdt - 615-616
Infirmitet, svaghet, kraftlöshet - 615-616
Infix, språkv., en ljudgrupp - 615-616
In flagranti, jur., "på bar gerning" - 615-616, 617-618
Inflammation, med., kallas en särdeles vanlig form för sjukliga förändringar - 617-618
Inflammera, upphetta, åstadkomma inflammation (se d. o.) - 617-618
Inflexibel, oböjlig - 617-618
Inflexionspunkt, matem., kallas en punkt på en kroklinie, der linien ändrar krökning - 617-618
Inflexioskop, fys., instrument afsedt att förtydliga ljusets inflexion l. diffraktion - 617-618
Inflorescens, bot., blomställning (se d. o.) - 617-618
Influens, inflytande, inverkan - 617-618
Influens, fys., verkan på afstånd mellan elektriska massor. Se Elektricitet - 617-618
Influensmaskin, äfven kallad Holtz' maskin, fys. - 617-618, 619-620
Influenza, Ital., med., epidemisk sjukdom - 619-620
Influera, hafva inflytande, inverka - 619-620
In folio. Se Folium - 619-620
Information. Se Informera - 619-620
Informationsprocess, kyrkor., inom kanoniska rätten den undersökning - 619-620
Informationsofficer, officer, af kaptens eller löjtnants grad, hvilken förordnats att tjenstgöra såsom lärare i de vid artilleriregementena och Fortifikationen befintliga läroverk - 619-620
Informationsverk kallades de läroverk för underbefäls utbildning och för officerarnas undervisning - 619-620
Informator. Se Informera - 619-620
Informera, undervisa - 619-620
Information, undervisning - 619-620
Informator, Lat., lärare (i ett enskildt hus) - 619-620
Infraktion, med., ofullständigt benbrott - 619-620
Infralapsarier och Supralapsarier, teol. - 619-620, 621-622
Infralias, paleont. Se Jurasystemet - 621-622
Infraorbital-neuralgi, med. - 621-622
Infula, Lat., bindel af hvitt ylletyg - 621-622
Infular-abbot. Se Abbot - 621-622
Infusion l. Infusum, farm. med., en medikamentsform - 621-622
Infusionsdjur. Se Infusorier - 621-622
Infusoriejord l. Kiselgur. Se Bergmjöl - 621-622
Infusorier, Infusionsdjur, Infosuria O. Fr. Müll., zool. - 621-622, 623-624
Infällning, skeppsb. Se Fällning, sp. 564 - 623-624
Infödd l. inföding - 623-624
Införsel l. Import, politisk ekonomi - 623-624, 625-626, 627-628
Införsel, jur. - 627-628
Införselsförbud. Se Tull - 627-628
Införselstull. Se Tull - 627-628
Inga Willd., bot. - 627-628
Inga från Varteig, en qvinna af förnäm börd från Borgesyssel i Norge - 629-630
Ingalik ... - 629-630, 631-632, 633-634, 635-636
Ingelgren ... - 637-638, 639-640, 641-642, 643-644, 645-646
Inghirami ... - 647-648, 649-650, 651-652, 653-654, 655-656
Ingrid ... - 657-658, 659-660, 661-662, 663-664, 665-666
Inklusiv ... - 667-668, 669-670, 671-672, 673-674, 675-676
Inkubation ... - 677-678, 679-680, 681-682, 683-684, 685-686
Innocenzio da Imola ... - 687-688, 689-690, 691-692, 693-694, 695-696
Inre ord ... - 697-698, 699-700, 701-702, 703-704, 705-706
Inskrifning ... - 707-708, 709-710, 711-712, 713-714, 715-716
Institutet för blinda ... - 717-718, 719-720, 721-722, 723-724, 725-726
Inteckning ... - 727-728, 729-730
Inteckningsbevis, jur. - 729-730
Inteckningsbok. Se Inteckning - 729-730
Inteckningsförnyelse. Se Inteckning - 729-730
Inteckningsförsäkring. Se Hypoteksförsäkring - 729-730
Intecknings-garanti-aktiebolag. De 9 April 1869 meddelade K. M:t stadfästelse å stadgar för ett bolag - 729-730
Inteckningshafvare, jur., den, till hvilkens förmån en inteckning gäller - 729-730
Inteckningsprotokoll. Se Inteckning - 729-730
Integer vitæ scelerisque purus, Lat., "ren i sin vandel och utan skuld", begynnelseorden till en af Horatius' oder - 729-730
Integral, matem. - 729-730
Integralräkning l. integralkalkyl, matem., kallas den matematiska vetenskapsgren, som behandlar integralerna - 729-730, 731-732
Integrerande, till det hela hörande - 731-732
Intellectus, Lat., förstånd, förnuft (se d. o.) - 731-732
Intellektualism, den filosofiska åsigt, som, utgående från den förutsättningen att den sinliga verkligheten är den enda - 731-732
Intellektuel (af Lat. intellectus, förstånd). I vanligt språkbruk förekommer detta ord med skiftande betydelser - 731-732
Intelligens. 1. I dagligt tal: "godt hufvud". - 2. Filos. a) Medvetet subjekt. b) Menniskans teoretiska förmåga, tänkt i sina medvetna yttringar - 731-732
Intelligensen l. Intelligenspartiet, ett 1871-72 uppkommet namn på den grupp af riksdagens Andra kammares ledamöter - 731-732
Intelligent, förståndig, insigtsfull, kunnig, bildad - 731-732
Intelligibel, en filosofisk term, som Kant använder i förbindelse med begreppet karakter - 731-732, 733-734
Intendent, den, åt hvilken ledningen af något är anförtrodd - 733-734
Intendentsaspirant kallas den, som utbildar eller utbildat sig till erhållande af regementsintendentsbefattning - 733-734
Intendentsdepartementet, afdelning af Arméförvaltningen. Se Generalintendent - 733-734
Intendentur (se Intendent) kallas i alla améer de myndigheter, som taga befattning med förvaltningen och hushållningen vid trupperna - 733-734
Intendenturkåren (se Intendentur) bildades genom k. förordn. af d. 9 April 1880 - 733-734
Intensitet, inneboende kraft, styrka, häftighet, liflighet - 733-734
Intensitet, fys., graden af en krafts eller en rörelses inverkan - 733-734
Intensitet, fonet., den styrka, hvarmed luften framdrifves genom talverktygen vid uttalandet af ett språkljud - 733-734
Intensitetsinduktor, fys., induktionsapparat, anordnad för uppnående af stark tension - 733-734
Intensitetskarta, karta med isodynamiska linier - 733-734
Intensiv ... - 735-736, 737-738, 739-740, 741-742, 743-744, 745-746
Internera ... - 747-748, 749-750, 751-752, 753-754, 755-756
Intronisation ... - 757-758, 759-760, 761-762, 763-764, 765-766
Io ... - 767-768, 769-770, 771-772, 773-774
I regementet (l. kåren) qvarstående officer - 775-776
Irenæus, biskop af Lyon - 775-776
Irene (Eirene), Grek. mytol., en af horerna - 775-776
Irene, östromersk kejsarinna - 775-776
Irenik, egentl. fridslära, fridsvetenskap - 775-776
Irer, den angelsachsiska benämningen på Irlands keltiska innevånare. Jfr Irland - 775-776
Ireton, Henry - 775-776
Irgis, Stora (R. Velikaja Irgis), biflod från v. till Volga - 775-776
Iri. Se Eurotas - 775-776
Iriarte, Ignacio - 775-776
Iriarte (Yriarte), Juan de - 775-776
Iriarte, Tomas de - 775-776, 777-778
Iridæ Juss., bot. - 777-778
Iridektomi, med., en operation, hvarigenom en ny pupill bildas i ett öga - 777-778
Iridisering l. irisering. Se Irisera - 777-778
Iridium, kem., en af Tennant 1803 upptäckt metall - 777-778
Iridochoroiditis. Se Iritis - 777-778
Iridokyklitis. Se Iritis - 777-778
Iridotomi, med., är, liksom iridektomi, en operation, hvarigenom en ny pupill bildas i ett öga - 777-778
Iris, Grek. mytol., enligt Hesiodos en dotter af Thaumas och okeaniden Elektra - 777-778
Iris, regnbågshinnan, anat. - 777-778, 779-780
Iris Tourn., bot. farmak., Svärdslilja - 779-780
Irisera, spela eller skifta i regnbågens färger - 779-780
Iriska literaturen - 779-780, 781-782
Iriska språket. Se Gaeliska språket och literaturen - 783-784
Iristryck l. regnbågstryck, boktr. - 783-784
Iritis, med., inflammation af regnbågshinnan i ögat - 783-784
Irkutsk, guvernement i asiatiska Ryssland, östra Sibirien - 783-784
Irkutsk, hufvudstad i nämnda guvern., vid Angara - 783-784
Irland, ett med Storbritannien förenadt konungarike - 783-784, 785-786, 787-788, 789-790, 791-792, 793-794, 795-796, 797-798
Irland it mikla. Se Hvitramannaland - 797-798
Irlands-mossa, farmak., ett sällan användt namn på perlmossa l. caragheen (se d. o.) - 797-798
Irländska sjön, den del af Atlantiska hafvet, som ligger mellan Irland och Storbritannien - 797-798
Irländska systemet. Se Fängelsesystem - 797-798
Irmin, forntyskt ord, utmärkande något allmänt och omfattande samt ofta förekommande såsom förra beståndsdelen i namn - 797-798
Irminger, Johan - 797-798
Irminger, Karl - 797-798
Irmisch, Johann Friedrich Thilo - 797-798
Irnerius, framstående italiensk jurist i 12:te årh. - 797-798
Irokeserna, en förr kring Ontario-, Erie- och Camplainsjöarna bosatt indianstam - 797-798
Ironi är en skenbart berömmande, men i verkligheten tadlande och hånande framställning af det förvända, dåliga och fula - 797-798, 799-800
Ironisk, som grundar sig på ironi - 799-800
Ironton, stad i nord-amerikanska staten Ohio - 799-800
Iros, en i Odysséen förekommande tiggare på Ithaka - 799-800
Irpa, Nord. mytol. Se Helgabrud - 799-800
Irradiation, fys., ett optiskt fenomen - 799-800
Irrationalism (se Irrationel), förnufts- l. förståndsvidrighet, brist på förstånd, brist på förmåga eller vilja att bruka förståndet - 799-800
Irrationel, förnufts- l. förståndsvidrig - 799-800
Irrationella tal, matem., kallas sådana tal, som icke med vårt nu brukliga talsystem kunna fullt exakt uttryckas - 799-800, 801-802
Irrbloss, ljusföreteelse, som påstås uppträda på sumpiga trakter - 801-802
Irredentister, förkämpar för "Italia irredenta" (se d. o.) - 801-802
Irregulier, oregelbunden, oregelmässig, oordentlig, ojämn - 801-802
Irreligiositet, gudlöshet, religionsförakt - 801-802
Irreparabel, som icke kan godtgöras, oersättlig, ohjelplig - 801-802
Irreponibelt bråck, med. Se Bråck - 801-802
Irrespirabel, som icke kan inandas (om gaser) - 801-802
Irresponsabel, oansvarig, som ej kan för sina handlignar af menniskor ställas till rätta och undergå bestraffning - 801-802
Irridera, utskratta, håna, bespotta - 801-802
Irrigation, bevattning, sköjning - 801-802
Irrigatör, spruta till bevattning af trädgårdar - 801-802
Irrisorini l. Klätterhärfoglar, zool. - 801-802
Irritabilitet, fysiol. - 801-802
Irritantia l. erethistica, med. - 801-802
Irritation, uppretadt tillstånd, förbittring - 801-802
Irritera, reta, upphetsa, oroa - 801-802
Irruption ... - 803-804, 805-806
Irvingianer ... - 807-808, 809-810, 811-812, 813-814, 815-816
Isandula ... - 817-818, 819-820, 821-822, 823-824, 825-826
Isidorus ... - 827-828, 829-830, 831-832
Isla grande. Se Chiloë - 831-832
Islam, Arab., Muhammeds religion - 831-832, 833-834, 835-836, 837-838
Islamitisk (se Islam), muhammedansk - 837-838
Island, en med särskilda rättigheter utrustad, oskiljaktlig del af den danska staten - 837-838, 839-840, 841-842, 843-844, 845-846, 847-848, 849-850, 851-852, 853-854
Islandslaf, Cetraria islandica Achar., bot. farmak. - 853-854, 855-856
Islandsmossa. Se Islandslaf - 855-856
Islay, den sydligaste ön bland Hebriderna - 855-856
Isle, Fr. och Eng., ö (af Lat. insula, ö) - 855-856
Isle, L'Isle, flod i sydvestra Frankrike - 855-856
Isle, L'Isle l. L'Isle-sur-Sorgue, stad i franska depart. Vaucluse - 855-856
Isle de Bourbon. Se Réunion - 855-856
Isle de France. Se Ile de France - 855-856
Isleif, Gissur Hvites son - 855-856
Íslendingabók - 855-856
Isle royale. Se Cap Breton - 855-856
Islimia (Islimjé), stad i Öst-Rumilien. Se Slivno - 855-856
Islommen, Eudytes glacialis, zool. - 855-856
Islossning. Se Isläggning - 855-856
Isly, ström i Marokko - 855-856
Isläggning och Islossning, meteor. - 855-856, 857-858
Isländska språket och literaturen - 857-858, 859-860, 861-862, 863-864, 865-866, 867-868, 869-870
Isländsk kalkspat. Se Dubbelspat - 869-870
Ismael, Abrahams son med den egyptiska slafvinnan Hagar - 869-870
Ismaeliter, afkomligar af Abrahams son Ismael - 869-870
Ismaeliter, en muhammedansk sekt, rättare Ismailiter. Se Sjiiter - 869-870
Ismail, stad i Besarabien - 869-870
Ismailia (Ismailije), stad i Egypten, nära midten af Sues-näset - 869-870
Ismailia, stad vid öfre Nilen. Se Gondokoro - 869-870
Ismailiter (Ismailider), en muhammedansk sekt. Se Sjiiter - 871-872
Ismail pascha, vice-konung ("kediv") af Egypten - 871-872
Ismanstorps borg, belägen på by Folkeslundas utmark - 871-872
Ismaskiner, fys., maskiner, med hvilkas tillhjelp vatten kan bringas till frysning. Se Carrés ismaskin - 871-872
Ismene, Grek. hjeltes., en dotter af den olycklige konung Oidipus i Tebe - 871-872
Ismenias, en rik och ansedd teban - 871-872
Ismid, Iskimid l. Isnikmid, stad i Mindre Asien - 871-872
Ismoln l. isdimma, meteor. - 871-872
Ismåsen. Se Hvit-truten - 871-872
Isnard, Maximin - 871-872
Isnik, liten stad i Mindre Asien - 871-872
Isny, stad i würtembergska Donaukretsen - 871-872
Isoalkohol, kem. - 871-872, 873-874
Isobarer ... - 873-874, 875-876
Isolera ... - 877-878, 879-880, 881-882, 883-884, 885-886
Ister ... - 887-888, 889-890, 891-892, 893-894
Istrum, socken i Skaraborgs län - 893-894
Isturiz, Don Francisco Javier de - 893-894
Istvanfy, Miklos de Kisasszonyfalva - 893-894
Istävoner. Se germaner, sp. 1100 - 893-894
Isubu, en vid Guineabukten gent emot ön Fernão do Po mellan Rombi-bergen och Kamarun-floden bosatt stam - 893-894
Isöre, tingsplats i norra delen af Själland - 893-894
Itabirit, petrogr. - 893-894
Itacism, språkv. - 893-894
Itakolumit, petrogr. - 893-894
Itakonsyra. Se Citronsyra - 893-894
Itala, Lat., "den italiska öfversättningen", gammal latinsk bibelöfversättning från 2:dra århundradet. Se Bibelöfversättningar, sp. 460 - 893-894
Italer förekommer redan hos de klassiska författarna dels som ett allmänt namn på alla uti Italien boende folk - 895-896
Italia irredenta, Ital., "det obefriade Italien", är ett på senare tider mycket brukadt politiskt slagord - 895-896
Italianism, italiensk språkegenhet eller ordvändning - 895-896
Italien - 895-896, 897-898, 899-900, 901-902, 903-904, 905-906, 907-908, 909-910, 911-912, 913-914, 915-916, 917-918, 919-920, 921-922, 923-924
Italienska befästningsskolan - 925-926
Italienska kronorden stiftades af Viktor Emanuel d. 20 Febr. 1868 till minne af Italiens förening - 925-926
Italienska literaturen - 925-926, 927-928, 929-930, 931-932, 933-934, 935-936, 937-938, 939-940, 941-942, 943-944, 945-946, 947-948
Italienska republiken. Se Cisalpinska republiken - 947-948
Italienska språket är latinet, sådant det under seklens lopp gestaltat sig uti Italien - 947-948, 949-950
Italiker. Se Italiska folk - 949-950
Italisk. Med ordet italisk betecknar man allt, som rör Italiens forntid, i mots. till italiensk, hvarmed förstås det, som berör Italiens medeltid och nyare tid - 949-950
Italiska folk - 949-950, 951-952
Italiska språk - 951-952
Itannia, zool. Se Hornpaddorna - 951-952
Itapicurú, flod i brasilianska prov. Bahia - 951-952
Itapicurú, flod i brasilianska prov. Maranhão - 951-952
Itasca, floden Mississippis källa - 951-952
Itatines, indianstam i Brasilien. Se Guarani - 951-952
Itelmer. Se Kamtsjatka - 951-952
Item, Lat., likaså, jämväl, vidare; tillkommande omståndighet - 951-952
Ite, missa est ("gån, mässan är fullbordad"), Lat., ett tillkännagifvande, som inom romersk-katolska kyrkan brukas för att förkunna, att allmänna gudstjensten är slut - 951-952
Iteration l. återfall i brott, jur. - 951-952
Iterativum, Lat., l. frequentativum, gramm., verb, som uttrycker att en handling eller ett tillstånd gång på gång upprepas, t. ex. badda (af bada), droppa (af drypa) - 951-952
Iterera, göra för andra gången, förnya, upprepa - 951-952
Ithaca, stad i nord-amerikanska staten New York - 951-952
Ithaka, en af de minsta öarna i den v. om Grekland belägna joniska ögruppen - 951-952, 953-954
Ithome, ett vid pass 800 m. högt berg i det grekiska landskapet Messenien - 953-954
Itil, tatarernas namn på Volga - 953-954
Itinerarium, Lat., färdbok, vägvisare på resor - 953-954
itinerarium, inom katolska liturgien en bön, som det åligger prester att förrätta på resor - 953-954
Itio in partes, Lat., egentl. ett gående åt skilda håll - 953-954
itjili, sandjak i vilajetet Adana på Mindre Asiens södra kust - 953-954
Itri, stad uti italienska prov. Caserta - 953-954
Ittenbach, Franz - 953-954
Iturbide, Don Augustin de - 953-954
Itureen kallades på romarnas tid ett område på gränsen mellan Palestina och Celecyrien - 955-956
Itys, Grek. hjeltes. Se Filomele - 955-956
Itzehoe, stad i preussiska prov. Schleswig-Holstein - 955-956
Itzenplitz, Heinrich Friedrich August von - 955-956
Itzenplitz, Adolf - 955-956
Itzstein, Johann Adam von - 955-956
Iulus, äfven benämnd Ascanius, var enligt sagan son af Aeneas' och grundläggare af Alba longa - 955-956
Iva L., bot. 1. Ett slägte af buskar eller lägre träd - 955-956
Iva. 2. En art af örtslägtet Ajuga - 955-956
Ivakura, Tomani - 955-956
Ivalde, Nord. mytol., fader till de konsterfarne dvärgar - 955-956
ivalo l. Ivalojoki, guldförande elf i finska Lappmarken - 955-956, 957-958
Ivan, ryska furstar - 957-958
Ivan. 1. I. I, furste af Moskva - 957-958
Ivan. 2. I. II, den fromme, furste af Moskva - 957-958
Ivan. 3. I. III (I) Vasiljevitj den store - 957-958, 959-960
Ivan. 4. I. IV (II) Vasiljevitj den förskräcklige - 959-960
Ivan. 5. I. V (III) Alexejevitj - 959-960, 961-962
Ivan. 6. I. VI (IV) Antonovitj - 961-962
Ivangorod, stad och fästning i Ingermanland på floden Narovas östra strand - 961-962
Ivanisjev, Nikolaj Dmitrievitj - 961-962
Ivan Lejonriddaren, en till Artur-sagornas krets hörande riddaredikt - 961-962
Ivanovo l. Ivanovo-Voznesenskij, stad i ryska guvernem. Vladimir - 961-962
Ivarancusa-rot, Radix Ivarancusæ, farmak. - 961-962
Ivar Axelsson (Tott). Se Axelssönerna - 961-962
Ivar Benlös var Ragnar Lodbroks och Aslögs (Kråkas) äldste son - 961-962, 963-964
Ivar Blå. Se Blå, svensk ätt - 963-964
Ivar Magnusson (Gren). Se Gren - 963-964
Ivar Vidfamne, son af Halfdan - 963-964
Ivasjinzov, Nikolaj - 963-964
Iverna. Se Hiberia - 963-964
Ivernäs, udde på vestra kusten af Fyen - 963-964
Ividja, Nord. mytol., benämning på trollqvinnor - 963-964
I vind, sjöv. - 963-964
Iviza l. Ibiza. 1. Den vestligaste och största af Pityuserna i Medelhafvet - 963-964
Iviza. 2. Befäst hufvudort på nämnda ö - 963-964
Ivo, fransk prelat och kanonist - 963-964
Ivrea, stad i italienska prov. Turin - 963-964
Ivry. 1. I. eller I.-la-Bataille, köping i franska depart. Eure - 963-964, 965-966
Ivry. 2. I. eller I.-sur-Seine, stad i franska depart. Seine - 965-966
Ixelles, förstad till Bruxelles - 965-966
Ixia L., bot., ett slägte - 965-966
Ixion, Grek. mytol., en son af Ares - 965-966
Ixodes, zool. Se Fästing-slägtet - 965-966
Ixora L., bot. farmak., ett slägte af buskar - 965-966
Ixtaccihuatl, vulkan i mejikanska republiken Mejico - 965-966
Iyngini, Göktytor, zool., en underfamilj af hackspettarnas familj - 965-966
Iynx var hos forntidens greker den ursprungligen ljudhärmnade benämningen på den hos oss under namn af göktyta kända fogeln - 965-966
Ized. Se Zoroaster - 965-966
Izmailov, Alexander Jefimovitj - 965-966
Izvosjtsjik, R., droskkusk - 965-966

J


J är den tionde bokstafven i de flesta europeiska språks alfabet - 967-968, 969-970
Jaabæk, Sören Pederssön - 969-970
Jaakimvaara (Jaakkima), socken vid Ladoga sjö, Kronoborgs härad och domsaga, Viborgs län, Finland - 971-972
Jabal, Lamechs och Adas son - 971-972
Jabalpur l. Jubbulpore. Se Djabalpur - 971-972
Jabbok, biflod från venstra sidan till Jordan - 971-972
Jabes, vanligen Jabes i Gilead, en i Palestina ö. om Jordan belägen stad - 971-972
Jabin ("den insigtsfulle") är namnet på två kanaanitiske konungar - 971-972
Jabirun. Se Jättestorkslägtet - 971-972
Jablochkoffs elektriska ljus. Se Elektrisk belysning - 971-972
Jablonnijchrebet, R. ("Äpplebergen"), bergskedja ö. om Bajkalsjön i Sibirien - 971-972
Jablonowski, polsk slägt af furstlig värdighet - 971-972
Jablonowski. 1. Stanislaw J. - 971-972
Jablonowski. 2. Józef Aleksander J. - 971-972
Jablonski, Daniel Ernst - 971-972
Jablunkau, stad i österrikiska Schlesien - 971-972
Jabmi aibmo, de dödas rike. Se Lapsk mytologi - 971-972
Jabne, filisteisk sjöstad mellan Joppe och Asdod - 971-972, 973-974
Jaborandi, farmak., en benämning, som i Brasilien tillägges flere olika slag af droger - 973-974
Jabot, Fr., prydligt skjortkrås - 973-974
Jaca, befäst stad i spanska prov. Huesca - 973-974
Jacamaren. Se Jakamaren - 973-974
Jacaranda Juss., bot., farmak., tekn., ett i Syd-Amerika inhemskt slägte af vanligen resliga träd - 973-974
Jacaren. Se Glasögonkaimanen - 973-974
Jachin. Se Jakin - 973-974
Jack, Eng., begagnas, eget nog, liktydigt med John; skämtsam benämning på en matros - 973-974
Jackson. 1. Hufvudstad i nord-amerikanska staten Mississippi - 973-974
Jackson. 2. Stad i nord-amerikanska staten Michigan - 973-974
Jackson. 3. Stad i nord-amerikanska staten Tennessee - 973-974
Jackson, Andrew - 973-974, 975-976
Jackson, John - 975-976
Jackson, Thomas Jonathan - 975-976
Jackson, John Adams - 975-976
Jacksonville. 1. Stad i nord-amerikanska staten Illinois - 975-976
Jacksonville. 2. Stad i nord-amerikanska staten Florida - 975-976
Jackul. Se Papegojor - 975-976
Jacmel, hamnstad i neger-republiken Haïti - 975-976
Jacob, patriark. Se Jakob - 975-976
Jacob. P. L. Jacob, Bibliophile (Bibliophile Jacob), psevdonym för J. P. Lacroix (se d. o.) - 975-976
Jacob, Meister - 975-976
Jacobellus. Se Jakob af Mies - 975-976
Jacobi. 1. Johann Georg J. - 975-976
Jacobi. 2. Friedrich Heinrich J. - 975-976, 977-978
Jacobi. 1. Moritz Hermann J. - 977-978
Jacobi. 2. Karl Gustav Jakob J. - 977-978, 979-980
Jacobini, Ludovico - 979-980
Jacobs, Christian Friedrich Wilhelm - 979-980
Jacobsen, Peter Vilhelm - 979-980
Jacobsen, Jakob Kristian - 979-980
Jacobsen, Sofus - 979-980
Jacobsen, Karl Ludvig - 979-980
Jacobsen, Jens Peter - 979-980, 981-982
Jacobson, Ludvig - 981-982
Jacobson, Heinrich Friedrich - 981-982
Jacobson, Eduard - 981-982
Jacobson, Louise Frederikke Amalie, född Larcher - 981-982
Jacobsonska nerven, anat. - 981-982
Jacobsonska organet, anat., fysiol. - 981-982
Jacobsson, John - 981-982, 983-984
Jacobsson, Ernst Abraham - 983-984
Jacobus. Se Jakob - 983-984
Jacobus de Benedictis. Se Benedictis - 983-984
Jacobus de Voragine - 983-984
Jacoby, Johann - 983-984
Jacoby, Louis - 983-984
Jaconets, Fr. jaconas, ett slags fint, slätt bomullstyg - 983-984
Jacoponus l. Jacobus de Benedictis. Se Benedictis - 983-984
Jacotot, Jean Joseph - 983-984, 985-986
Jacquand, Claudius - 985-986
Jacquard, Joseph Marie - 985-986
Jacquardmaskinen benämnes en af den franske matematikern Jacquard (se d. o.) uppfunnen mönsterväfmaskin - 985-986, 987-988
Jacque, Charles Emile - 987-988
Jacquemart, Albert - 987-988
Jacquemart, Jules Ferdinand - 987-988
Jacquemart, Henri Alfred Marie - 987-988
Jacquemart, Nélie - 987-988
Jacquerie, Fr. Se Jacques - 987-988
Jacques, den franska formen för namnet Jakob - 987-988
Jacquet, Jean Gustave - 987-988
Jacquin, Nikolaus Joseph von - 987-988, 989-990
Jacquot, Georges - 989-990
Jacta est alea. Se Alea jacta est - 989-990
Jaculus, zool., ett till familjen springråttor, ordningen gnagare och klassen däggdjuren hörande slägte - 989-990
Jadassohn, Salomon - 989-990
Jade (Jahde), segelbar kustflod i Oldenburg - 989-990
Jadin, Louis Godefroy - 989-990
Jaeger, Gustav - 989-990, 991-992
Jaegerspriis. Se Jägerspris - 991-992
Jaëll, Alfred - 991-992
Jaën, provins i Spanien - 991-992
Jaën, hufvudstad i nämnda provins - 991-992
Jafa (mindre riktigt Jaffa), kuststad i Syrien, vid Medelhafvet - 991-992
Jafet var enl. 1 Mos. 5:32 Noaks tredje son - 991-992
Jafetiter kallas de folkslag, som enligt folktaflan i 1 Moseb. 10 äro afkomlingar af den från den stora floden räddade Jafet (se d. o.) - 991-992
Jaffa. Se Jafa - 991-992
Jaffé, Philipp - 991-992
Jaffna l. Jaffnapatam, stad på Ceylon - 991-992, 993-994
Jafnhár, Nord. mytol. Se Hár - 993-994
Jag, filos., nästan likbetydande med subjekt eller personlighet - 993-994
Jaga ... - 993-994, 995-996
Jagt ... - 997-998, 999-1000, 1001-1002, 1003-1004, 1005-1006
Jahn ... - 1007-1008, 1009-1010, 1011-1012, 1013-1014, 1015-1016
Jakob ... - 1017-1018, 1019-1020, 1021-1022, 1023-1024, 1025-1026
Jakutsk ... - 1027-1028, 1029-1030, 1031-1032, 1033-1034, 1035-1036
Jamitzer ... - 1037-1038, 1039-1040, 1041-1042, 1043-1044, 1045-1046
Janson ... - 1047-1048, 1049-1050, 1051-1052, 1053-1054
Jantra, biflod till Donau i Bulgarien - 1053-1054
Januari, årets första månad - 1053-1054
Januarius, helgon, biskop af Beneventum - 1053-1054
Januari-utskottet, ett utskott af Finlands fyra stånd, som sammanträdde i Helsingfors Jan. 1862 för att förbereda 1863 års landtdags arbeten - 1053-1054
Janus, en fornitalisk ljus- eller solgud - 1053-1054, 1055-1056
Janzon, Jonas - 1055-1056
Janzon, Gustaf - 1055-1056
Japan, kejsardöme i Asien - 1055-1056, 1057-1058, 1059-1060, 1061-1062, 1063-1064, 1065-1066, 1067-1068
Japanska hafvet kallas den del af Stora oceanen, som begränsas af sibiriska Kustprovinsen, halfön Korea och de japanska öarna - 1067-1068
Japanska språket och literaturen - 1067-1068, 1069-1070
Japansk svärta. Se Asfaltfernissa - 1069-1070
Japara. Se Djapara - 1069-1070
Japha, Georg Joseph - 1069-1070
Japun, zool. Se Icteridæ - 1069-1070
Japurá. Se Caquetá - 1069-1070
Japyger, ett fordom i sydöstra delen af Italien - 1069-1070, 1071-1072
Jaquelot, Isaac - 1071-1072
Jaquerie l. Jacquerie. Se under Jacques - 1071-1072
Jaques, Heinrich - 1071-1072
Jaquette. Se Drägt, sp. 1490 - 1071-1072
Jarama, biflod till Tajo i Nya Kastilien - 1071-1072
Jararakan, Botrops brasiliensis, zool., hör till hålormarnas familj - 1071-1072
Jarcke, Karl Ernst - 1071-1072
Jardin, Karel du. Se Dujardin - 1071-1072
Jardin, Nicolas Henri - 1071-1072
Jardin des plantes, botaniska trädgården i Paris - 1071-1072, 1073-1074
Jardinière, Fr., mindre prydnadsmöbel - 1073-1074
Jarfjorden, en 35 km. lång fjord i Finmarken i Norge - 1073-1074
Jargon, Fr. 1. Sätt att tala - 1073-1074
Jargon. 2. Kem. Se Jargonium - 1073-1074
Jargonium (Jargon), kem., en varietet af zirkon - 1073-1074
Jarimar, vendisk furste på Rügen - 1073-1074
Jarkand, största staden i Östra Turkistan - 1073-1074
Jarl, ursprungligen och i vidsträcktaste bemärkelse en ädel, högättad man - 1073-1074, 1075-1076
Jarler (Jarlerius), ärkebiskop i Upsala - 1075-1076
Jarlsberg gård, en af Norges största jordegendomar - 1075-1076
Jarlsberg og Laurviks amt, amt i Kristiania stift i Norge - 1075-1076
Jarlsö (vanl. kallad Jersö), en liten ö i Jarlsberg og Laurviks amt i Norge - 1075-1076
Jarmann, Jakob Smith - 1075-1076
Jarmerik. Se Ermanarik och Järmundrek - 1075-1076
Jarnac, stad i franska depart. Charente - 1075-1076, 1077-1078
Járnsíða (Jernsida) kallas en lagbok, som blef införd på Island efter fristatens undergång och öns förening med Norge - 1077-1078
Járnviðr. Se Jernskog, Nord. mytol. - 1077-1078
Jarnwith ("Jernskogen"), det gamla namnet på Danskeskov (se d. o.) - 1077-1078
Jarochowski, Kazimirz - 1077-1078
Jaromer, T. Jaromierz, stad i böhmiska området Königinhof - 1077-1078
Jaropolk, rysk furste - 1077-1078
Jaroslav den store, storfurste i Kiev - 1077-1078
Jaroslav (R. -slavlj). 1. Guvernement i mellersta Ryssland - 1077-1078
Jaroslav. 2. Hufvudstad i nämnda guvernement - 1077-1078
Jaroslaw, stad i Galizien - 1077-1078
Jarriba (Yarribah), negerstat. Se Joruba - 1077-1078
Jarrow l. J. on Tyne, stad i engelska grefskapet Durham - 1077-1078
Jarves, James Jackson - 1079-1080
Jasione L., bot., ett örtslägte - 1079-1080
Jasmin, Jasminum L., bot., ett slägte af buskar - 1079-1080
Jasmin, Jacques - 1079-1080
Jasmineæ. Se Jasmin, bot. - 1079-1080
Jason. Se Iason - 1079-1080
Jaspis, miner., var hos de gamle benämning på ogenomskinliga ädelstenar - 1079-1080
Jasp-opal l. Jeru-opal, miner., en varietet af opal - 1079-1080
Jassanan, Parra jacana, zool., hör till underfamiljen bladhöns - 1079-1080
Jasso, forntida namn på staden Ajas i Mindre Asien - 1079-1080
Jassy, stad i Rumanien, fordom hufvudstad i Moldau - 1079-1080
Jastrow, stad i preussiska regeringsområdet Marienwerder (Westpreussen) - 1081-1082
Jász-Apáti, stad i ungerska komitatet Jász-Nagy-Kun-Szolnok - 1081-1082
Jászberény. Se Bereny - 1081-1082
Jász-Nagy-Kun-Szolnok, komitat i Ungern - 1081-1082
Jatagan, ett dolkformigt, något krökt turkiskt svärd - 1081-1082
Jativa. Se Felipe, San - 1081-1082
Jatropha, bot. Se Iatropha - 1081-1082
Jaubert, Pierre Amédée Emilien Probe - 1081-1082
Jaucourt, Louis de - 1081-1082
Jauer, stad i preussiska regeringsområdet Liegnitz (Schlesien) - 1081-1082
Jaun (Fr. Jogne), biflod till Saane (Sarine) i schweiziska kantonen Freiburg - 1081-1082
Jauréguiberry, Jean Bernard - 1081-1082
Jaruès, Constant Louis Jean Benjamin - 1081-1082
Jauri (Yauri). 1. Provins af det stora Fulberiket Gando - 1081-1082
Jauri. 2. Särdeles folkrik hufvudstad i nämnda provins - 1081-1082
Java, till storleken den fjerde af de ostindiska öarna - 1081-1082, 1083-1084, 1085-1086, 1087-1088
Java-apan. Se Makaker - 1087-1088
Javan, enl. folktaflan i 1 Moseb., kap. 10, en af Jafets sju söner - 1087-1088
Javanska språket och literaturen - 1087-1088, 1089-1090
Javeline, Fr., ett slags fordom brukligt mindre kastspjut - 1089-1090
Jaworów, stad i vestra Galizien - 1089-1090
Jaxartes. Se Sir Darja - 1089-1090
Jaxt och Jaxtkretsen. Se Jagst - 1089-1090
Jay, John - 1089-1090
Jay, Antoine - 1089-1090
Jayadeva, fornindisk skald - 1089-1090, 1091-1092
Jazygien, förr ett sjelfständigt distrikt i Ungern - 1091-1092
Jeaffreson, John Cordy - 1091-1092
Jean Charlier. Se Gerson - 1091-1092
Jean Jacques I, kejsare af Haïti. Se Dessalines - 1091-1092
Jeanne d'Albret. Se Johanna, drottning af Navarra - 1091-1092
Jeanne d'Arc l. J. Darc, kallad Orleanska jungfrun, fransk hjeltinna - 1091-1092, 1093-1094
Jean Paul, psevdonym för den tyske författaren J. P. Friedr. Richter - 1093-1094
Jean Potage. Se Hanswurst - 1093-1094
Jeanron, Philippe Auguste - 1093-1094
Jebuséer (Jebusiter), i forntiden folkslag i Palestina af kanaaneisk stam - 1093-1094, 1095-1096
Jedburgh, hufvudstad i skotska grefskapet Roxburgh - 1095-1096
Jeddo. Se Jedo - 1095-1096
Jedeur, Elof - 1095-1096
Jedinovertser (R. Edinovjerets, trosförvandt), rysk sekt - 1095-1096
Jedo (Jeddo), kejsardömet Japans hufvudstad, bär sedan 1869 officielt namnet Tokio (se d. o.) - 1095-1096
Jefferson, Thomas - 1095-1096
Jefferson City, hufvudstad i nord-amerikanska staten Missouri - 1095-1096
Jeffersonville, stad i nord-amerikanska staten Indiana - 1095-1096
Jeffrey, Francis - 1095-1096, 1097-1098
Jeffreys, George ... - 1097-1098, 1099-1100, 1101-1102, 1103-1104, 1105-1106
Jenisejsk ... - 1107-1108, 1109-1110, 1111-1112
Jerbo-gneis, petrogr. - 1113-1114
Jerechini, Johannes. Se Jericksson - 1113-1114
Jeremia l. Jeremias, den andre af Gamla testamentets s. k. större profeter - 1113-1114
Jeremiad, klagovisa - 1113-1114
Jeremias klagovisor. Se Jeremia - 1113-1114
Jeremias Munter, psevdonym för novellförfattaren B. E. Fornell - 1113-1114
Jeremias profetia. Se Jeremia - 1113-1114
Jeres de la Frontera, stad i spanska prov. Cadiz (Andalusien) - 1113-1114
Jeres de los Caballeros, stad i spanska prov. Badajoz (Estremadura) - 1113-1114
Jerfsö, socken i Helsingland, Gefleborgs län - 1113-1114
Jerfälla, socken i Stockholms län, Sollentuna härad - 1113-1114
Jerichau. 1. Jens Adolf J. - 1113-1114, 1115-1116
Jericksson, Jöns (Johannes Jerechini) - 1115-1116
Jeriko var fordom en af palmlunder omgifven, betydande handelsstad i vestra Jordandalen - 1115-1116
Jeriko-rosen. Se Anastatica - 1115-1116
Jermak Timofejevitj, rysk nationalhjelte - 1115-1116
Jermolov, Alexej Petrovitj - 1115-1116
Jern. 1. Kem., metalliskt grundämne - 1117-1118
Jern. 2. Metallurg. Jernet är den mest använda af metallerna - 1117-1118, 1119-1120, 1121-1122, 1123-1124, 1125-1126, 1127-1128, 1129-1130, 1131-1132, 1133-1134, 1135-1136, 1137-1138, 1139-1140
Jern, socken å Dal i Elfsborgs län - 1139-1140
Jerna. 1. Socken i Kopparbergs län - 1139-1140
Jerna. 2. Ytter-Jerna, socken i Södermanland, Stockholms län, Öknebo härad - 1139-1140
Jern-alun. Se Alun och Jern 1 - 1139-1140
Jernarp, socken i Kristianstads län. Se Hjernarp - 1139-1140
Jernbanebladet, en af "jernvägsmannasällskapet" fr. o. m. 1875 utgifven tidning - 1139-1140
Jernbard, fornnordiskt krigsskepp - 1139-1140
Jernberg, August - 1139-1140, 1141-1142
Jernbleck. Se Bleck - 1141-1142
Jernboda, socken i Elfsborgs län. Se Jerbo - 1141-1142
Jernboås, socken i Örebro län, Nora och Hjulsjö bergslag - 1141-1142
Jernbref, skyddsbref, som gafs någon, så att han undgick åtal för lagstridiga handlingar eller för en viss tid befriades från borgenärers kraf - 1141-1142
Jernbruk, den vanliga benämningen på sådana verk, der tackjern förädlas till smidigt jern och utsträckes till stångjern eller manufakturjern - 1141-1142
Jernbäraland, ett i nordiska sagor omtaladt land - 1141-1142
Jernbörd. Se Ordalier - 1141-1142
Jerncyanid. Se Jern 1 - 1141-1142
Jerncyanur. Se Jern 1 - 1141-1142
Jerndorff, August Andreas - 1141-1142
Jerndroppar, med. farmak., är en af allmänheten använd benämning på lösningar af jernsalter i sprit - 1141-1142
Jernek, ett stundom användt namn på den i södra Europa växande ek-arten Quercus Ilex L. Se Ek - 1141-1142
Jernfartyg. I afseende på det material, som hufvudsakligast ingår i en fartygsbyggnad, indelas fartygen i träfartyg, jernfartyg, jernspantade träfargyt och träbeklädda jernfartyg - 1141-1142
Jerngata, bergsv., den ränna, hvarigenom det smälta tackjernet från "stället", eller smälttrummet, i en masugn uttappas. Se Damm-sten och Jern, sp. 1124 - 1141-1142
Jerngjuteri. Se jern, sp. 1130 o. f. - 1141-1142
Jernglans. Se Blodstensmalm - 1141-1142
Jernglimmer, miner., fjällig varietet af jernglans - 1141-1142
Jerngneis, miner., en med talrika insprängda korn af magnetisk jernmalm uppblandad med gneisvarietet - 1141-1142, 1143-1144
Jernjodur. Se Jern 1 - 1143-1144
Jernkisel, miner., en af jernoxid genomträngd, ogenomskinlig, stundom kristalliersad, oftast derb och tät varietet af qvarts - 1143-1144
Jernklorid. Se Jern 1 - 1143-1144
Jernklorur. Se Jern 1 - 1143-1144
Jernkompanier - 1143-1144
Jernkontoret, en för Sverige egendomlig enskild penningeinstitution - 1143-1144, 1145-1146
Jernkontorets annaler. Se Jernkontoret - 1145-1146
Jernkontorsdaler. Se Jernkontoret - 1145-1146
Jernkontorsriksdag. Se Jernkontoret - 1145-1146
Jernkorset (T. Eisernes kreuz), preussisk orden, stiftad d. 10 Mars 1813 - 1145-1146
Jernkronan, den lombardiska - 1145-1146
Jernkroneorden (T. Orden der eisernen krone), österrikisk riddareorden - 1145-1146, 1147-1148
Jernkällor. Se Helsobrunn sp. 1002 och Jernvatten - 1147-1148
Jernlegeringar, d. v. s. sammansmälta föreningar af rent jern med andra metaller - 1147-1148
Jernlera, miner., en af jernoxid starkt förorenad ler-varietet af brunröd färg - 1147-1148
Jernlunden, sjö i Vårdnäs och Tjärstads socknar af Kinda härad i Östergötland - 1147-1148
Jernmalmer, bergsv. - 1147-1148, 1149-1150
Jernmasken l. Mannen med jernmasken (Fr. Le masque de fer), märklig fransk statsfånge - 1149-1150, 1151-1152
Jernmedel, med. farmak., i allmänhet sådana läkemedel, hvilka innehålla något jernpreparat - 1151-1152
Jern-nitrat. Se Jern 1 - 1151-1152
Jernnätter kallas vissa nätter i början och slutet af sommaren - 1151-1152
Jernockra, miner. Se Jernmalmer - 1151-1152
Jernopal. Se Jaspopal - 1151-1152
Jernoxid. Se Jern 1 och Jernmalmer - 1151-1152
Jernoxidhydrat. Se Jern 1 och Jernmalmer - 1151-1152
Jernoxidoxidul. Se Jernmalmer - 1151-1152
Jernoxidul. Se Jern 1 och Jernmalmer - 1151-1152
Jernpiller, med. farmak., en kollektiv benämning på sådana piller, hvilkas hufvudbeståndsdel utgöres af något jernpreparat - 1151-1152
Jernporten (Turk. Demir-kapu) kallas flere pass i sydöstra Europa, vestra Asien och norra Afrika - 1151-1152, 1153-1154
Jernprof. 1. Metallurg. - 1153-1154
Jernprof. 2. Fys. - 1153-1154
Jernpulver, med. farmak., sådana pulfverformiga läkemedel, hvilka innehålla jern - 1153-1154
Jernsaffran. Se Crocus martis - 1153-1154
Jernsand, miner., kallas den titanhaltiga magnetiska jernmalm - 1153-1154
Jernsaxa, Nord. mytol. 1. En af de nio jätteqvinnor, som voro mödrar till Hemdall - 1153-1154
Jernsaxa. 2. En jätteqvinna, med hvilken Tor hade sonen Magne - 1153-1154
Jernsida. 1. Namn på en gammal isländsk lagbok. Se Járnsíða - 1153-1154
Jernsida. 2. Åtskilliga för ovanligt mod utmärkte krigare - 1153-1154
Jernskog (Járnviðr), Nord. mytol., en öster om Midgård belägen skog - 1153-1154
Jernskog, socken i Västmanlands län - 1153-1154
Jernsparfslägtet, Accentor, zool., hör till familjen sångare - 1153-1154
Jernsparfven, A. modularis - 1153-1154, 1155-1156
Jernspat. Se Jernmalmer - 1155-1156
Jernsulfat (Ferrisulfat). Se Jern 1 - 1155-1156
Jernsulfid. Se Jern 1 - 1155-1156
Jernsulfuret (Ferrisulfuret). Se Jern 1 - 1155-1156
Jernsvamp, metallurg. - 1155-1156
Jernsyra. Se Jern 1 - 1155-1156
Jerntråd kallas smidigt jern, beredt till form af tråd - 1155-1156
Jerntrådslina kallas en af jerntråd i stället för af hampa spunnen lina - 1155-1156
Jerntrådsnät, befästningsk., ett stormhinder, som anbringas framför befästningar - 1155-1156
Jernträ, tekn., gemensam beteckning för flere synnerligt hårda virkesorter - 1155-1156
Jernvatten, med., en omfattande benämning på alla sådana naturliga eller konstgjorda helsovatten (mineralvatten), hvilka innehålla jern i en eller annan förening - 1155-1156, 1157-1158
Jernvidjor, Nord. mytol. Se Jernskog - 1157-1158
Jernvinsten, farmak. Se Globuli martiales - 1157-1158
Jernvitriol, kem. - 1157-1158
Jernvräkare kallades förr tjenstemän, som af kronan tillsattes för att kontrollera mängden och beskaffenheten af det jern, som skeppades från jernvågarna - 1157-1158
Jernvåg, upplagsplats i en stapelstad, der det från jernbruket kommande jernet upplägges och förvaras, tills det skall skeppas - 1157-1158
Jernvägar, sådana vägar, på hvilka medelst någon drifkraft fortskaffas för ändamålet inrättade fordon, som för sina hjul hafva särskilda fasta underlag (spår) af jämnlöpande stål- eller jernskenor - 1157-1158, 1159-1160, 1161-1162, 1163-1164, 1165-1166, 1167-1168, 1169-1170, 1171-1172, 1173-1174
Jernvägsbyggnadsstaten - 1173-1174
Jernvägshypoteksfonden, en fond, som inrättades af 1879 års riksdag - 1173-1174
Jernvägsmannasällskapet. Vid en sammankomst, som jernvägstjenstemän höllo i Jönköping sommaren 1869, beslöto de att bilda en ständig förening af jernvägsmän - 1173-1174
Jernvägsstatistik - 1173-1174, 1175-1176
Jernvägstrafikstaten - 1175-1176
Jernåldern, arkeol., kallas den period i ett lands förhistoriska kulturutveckling, under hvilken jernet varit i allmänt bruk - 1175-1176, 1177-1178
Jernört, Verbena Tourn., bot. med. - 1177-1178
Jerobeam, tvänne konungar öfver Israel - 1177-1178
Jérôme Bonaparte. Se Bonaparte 8 - 1177-1178
Jerrestad, härad i Kristianstads län - 1177-1178
Jerrestad, socken i Kristianstads län - 1177-1178
Jerrold, Douglas William - 1177-1178, 1179-1180
Jerrold, William Blanchard - 1179-1180
Jersey, den största och vigtigaste af Kanal-öarna l. Normandiska öarna - 1179-1180
Jersey City, stad i nord-amerikanska staten New Jersey - 1179-1180
Jersin, Jens Dinesen - 1179-1180, 1181-1182
Jersnäs, socken i Jönköpings län - 1181-1182
Jerstad, socken i Östergötlands län - 1181-1182
Jerstorp, socken i Jönköpings län - 1181-1182
Jersö. Se Jarlsö - 1181-1182
Jertegnspostil, dansk uppbyggelseskrift. Se Pedersen, Kristiern - 1181-1182
Jerusalem l. den heliga staden, Palestinas hufvudstad och jordens märkligaste stad - 1181-1182, 1183-1184, 1185-1186, 1187-1188, 1189-1190, 1191-1192
Jerusalem, biskopsdöme och patriarkat - 1191-1192
Jerusalem, kristet konungarike, grundades efter Jerusalems eröfring 1099 af den förste korsfararehären och omfattade det egentliga konungariket J. (södra delen af Palestina) samt vasallstaterna Tripolis, Antiochia och Edessa - 1191-1192, 1193-1194
Jerusalem, Johann Friedrich Wilhelm - 1193-1194
Jerusalems skomakare (Den evige juden l. Den vandrande juden), hufvudpersonen i en gammal legend - 1193-1194
Jesaias. Se Esaias - 1193-1194
Jesd (Yesd), stad i sydöstra delen af persiska prov. Irak-Adjmi - 1193-1194
Jesdedjerd (Isdedjerd), tre konungar af sassanidernas dynasti i Persien - 1193-1194
Jesebel (Jesabel, Isebel), dotter till konung Etbaal i Sidon - 1193-1194
Jesi ... - 1195-1196, 1197-1198, 1199-1200, 1201-1202, 1203-1204, 1205-1206
Jesulmere ... - 1207-1208, 1209-1210, 1211-1212, 1213-1214, 1215-1216
Jochtaniderna ... - 1217-1218, 1219-1220, 1221-1222, 1223-1224, 1225-1226
Johan ... - 1227-1228, 1229-1230, 1231-1232, 1233-1234, 1235-1236
Johan ... - 1237-1238, 1239-1240, 1241-1242, 1243-1244, 1245-1246
Johanna ... - 1247-1248, 1249-1250, 1251-1252, 1253-1254, 1255-1256
Johannes ... - 1257-1258, 1259-1260, 1261-1262, 1263-1264, 1265-1266
Johannis Norvegus ... - 1267-1268, 1269-1270, 1271-1272, 1273-1274, 1275-1276
John Bull ... - 1277-1278, 1279-1280, 1281-1282, 1283-1284, 1285-1286
Joki ... - 1287-1288, 1289-1290, 1291-1292, 1293-1294, 1295-1296
Jonge ... - 1297-1298, 1299-1300, 1301-1302, 1303-1304, 1305-1306
Jónsson, Björn - 1305-1306
Jónsson, Rúnolf - 1305-1306
Jónsson, Stein - 1305-1306
Jónsson, Finnur (Lat. Finnus Johannæus) - 1305-1306
Jónsson, Kristián - 1305-1306
Jonstorp, socken i Malmöhus län - 1305-1306
Jonstrup, by i Värlöse socken på Själland - 1305-1306
Jón Ögmundsson - 1305-1306, 1307-1308
Joppe. Se Jafa - 1307-1308
Joram (Hebr., "Jehova är upphöjd"). 1. Konung i Juda rike - 1307-1308
Joram. 2. Konung i Israel - 1307-1308
Jord, Nord. mytol., en af åsynjorna - 1307-1308
Jordabalk (Fornsv. iorþar l. iorþa balker), jur., den del af lagboken, som innehåller de rättsliga bestämmelserna angående jordbruksfastighets förvärfvande och disponerande - 1307-1308
Jordabref, jur. - 1307-1308
Jordabyte, civilr. Se Byte 2 - 1307-1308
Jordaens, Jacob - 1307-1308
Jordafsöndring, jur. - 1307-1308, 1309-1310
Jordafång, jur. Se Laga fång - 1309-1310
Jordagods, jordegendom å landet af större omfattning - 1309-1310
Jordalsnuten, ett sockertoppformigt, fristående fjäll i Aurlands socken, Sogn fogderi, Bergens stift (Norge) - 1309-1310
Jordan, Palestinas hufvudflod - 1309-1310, 1311-1312
Jordan, Camille - 1311-1312
Jordan, Silvester - 1311-1312
Jorda, Feodor Ivanovitj - 1311-1312
Jordan, Rudolf - 1311-1312
Jordan, Wilhelm - 1311-1312
Jordan, Wilhelm - 1311-1312
Jordandar. Se Elementar-andar - 1311-1312
Jordanes, oriktigt Jornandes, en af de få profanförfattare från öfvergångsskedet mellan gamla tiden och medeltiden - 1311-1312, 1313-1314
Jordansbad, jodhaltig stålkälla vid Amorbach (se d. o.) - 1313-1314
Jordarter. 1. Geol. - 1313-1314
Jordarter. 2. I agrikulturkemisk och agronomisk bemärkelse - 1313-1314, 1315-1316, 1317-1318, 1319-1320
Jordartmetaller, kem., en grupp grundämnen, hvilkas oxider erhållit namnet jordarter - 1319-1320, 1321-1322
Jordberga, gods i Kellstorps socken, Vemmenhögs härad, Malmöhus län - 1321-1322
Jordbeskrifning. Se Geografi - 1321-1322
Jordbin. Se Gräfbin - 1321-1322
Jordborrning utföres med s. k. djupborrningsmaskiner - 1321-1322
Jordbrand, geol. fys. - 1321-1322
Jordbruk, i vidsträckt bemärkelse detsamma som landtbruk - 1321-1322
Jordbruks-expeditionen, en af de sex expeditionerna af Ekonomi-departementet (se d. o.) i Finlands senat - 1321-1322
Jordbäfning. Se Jordskalf - 1321-1322
Jordbäfningshärd, det ställe under jordytan, från hvilket en jordbäfning leder sitt ursprung. Se Jordskalf - 1321-1322
Jordbär. Se Smultron - 1321-1322
Jordebok, kamer., förteckning på alla inom ett visst distrikt befintliga jordegendomar - 1321-1322, 1323-1324
Jordeboksdagsverken. Se Dagsverken - 1323-1324
Jordeboksdivisionen. Se Jordebokskontoret - 1323-1324
Jordeboksförändringsextrakt. Se Förändringsextrakt - 1323-1324
Jordebokskontoret, förv., en tillfällig afdelning i Kammarkollegium - 1323-1324
Jordebokspersedlar, kamer. - 1323-1324
Jordeboksränta, kamer. - 1323-1324
Jordebokssocken - 1323-1324
Jordegare, jur., egare till jordegendom, särskildt å landet - 1323-1324, 1325-1326
Jordegareandel (jordegarerätt), den andel i mineralfynd, som tillkommer egare af mark - 1325-1326
Jordekorreslägtet, Tamias, zool. - 1325-1326
Jorden. 1. Astron. Jorden l. Jordklotet (Lat. Tellus) är den planet, som vi bebo - 1325-1326, 1327-1328
Jorden. 2. (Lat. Terra). Fys.-geogr., geol. Jordens yta upptages till nära 3/4 af vatten och till 1/4 af land eller fastland - 1327-1328, 1329-1330, 1331-1332, 1333-1334, 1335-1336
Jordeqvator. Se Eqvator - 1335-1336
Jordfläckar, sjöv. - 1335-1336
Jordgalla, bot., fordom benämning på Gentiana amarella L. ("Äng-stålört") - 1335-1336
Jordglob. Se Glob - 1335-1336
Jordgrodor, Pelobatidæ, zool. - 1335-1336
Jordgubbar. Se Smultron - 1335-1336
Jordgumma, D. jordemoder (förvrängning af Isl. jóðmóðir, af jóð, afkomma, barn), barnmorska - 1335-1336
Jordkräfta (trädkräfta eller, rättare, endast kräfta) är en mer eller mindre egentlig benämning på de svartbruna fläckar eller såriga ytor, som ofta träffas å träds, i synnerhet fruktträds, stammar och grenar - 1335-1336
Jordliga l. Landligan. Se Irland, sp. 795 - 1335-1336
Jordloppan, Haltica L., zool., ett slägte af små skalbaggar - 1335-1336, 1337-1338
Jordlöpareslägtet, Carabus L., zool., ett slägte bland skalbaggarna - 1337-1338
Jordmagnetism, fys. - 1337-1338, 1339-1340, 1341-1342
Jordmandel, Cyperus esculentus L., farmak., tillhör egentligen Ostindien, men odlas ofta i södra Europa, norra Afrika och Orienten - 1341-1342
Jordnatur, jur. - 1341-1342
Jordnöt. Se Arachis - 1341-1342
Jordnötkakor. Se Fodermedel - 1341-1342
Jordpäron. Se Potates - 1341-1342
Jordransakning, kamer. - 1341-1342
Jordras l. jordskred, fys.-geol. - 1341-1342, 1343-1344
Jordrefning, kamer., är enligt 1783 års landtmäteristadga en i stor skala utförd, detaljerad geografisk mätning, då deremot med landrefning endast afses utstakning af gränser. Se vidare Refning - 1343-1344
Jordrefva, bot. Se Glechoma - 1343-1344
Jordrymning, bergsv. - 1343-1344
Jordränta, polit. ekon. - 1343-1344, 1345-1346
Jordrök, bot. Se Fumaria - 1345-1346
Jordröksblomma (Lat. corolla fumariacea), bot. - 1345-1346
Jordskalf l. jordbäfning, fys. geol. - 1345-1346, 1347-1348, 1349-1350, 1351-1352, 1353-1354
Jordskatt, kamer. Se Jordskyld - 1353-1354
Jordskred. Se Jordras - 1353-1354
Jordskyld, kamer. - 1353-1354
Jordslaget (om segel), sjöv. Se Jordfläckar - 1353-1354
Jordslån, Seps chalcidica, zool., hör till ormödlornas familj - 1353-1354
Jordsorkar. Se Sorkar - 1353-1354
Jordström, fys. - 1353-1354
Jordsvinet, Orycteropus capensis, zool., hör till familjen myrätare (Entomophaga) - 1353-1354
Jordtemperatur, fys. - 1353-1354, 1355-1356
Jordtermometer l. Geotermometer, en för uppmätning af jordtemperaturen särskildt inrättad termometer - 1355-1356
Jordtistel, bot. Se Tistel - 1355-1356
Jordugglan. Se Hornufslägtet - 1355-1356
Jordvall, jur., en af jord uppkastad vall, hvilken tjenar till inhägnad af egor, utgör en klass af de laga hägnader, hvilka finnas angifna i k. förordn. d. 31 Jan. 1815 - 1355-1356
Jordvals (T. erdwalze), befästningsk. - 1355-1356, 1357-1358
Jordvargen. Se Zibet-hyenan - 1357-1358
Jordärtskocka (om ordets härledning se Ärtskocka), bot. Se Helianthus. Jfr Compositæ - 1357-1358
Joriszianer. Se David Jorisz - 1357-1358
Jórmunrek. Se Ermanarik och Järmunrek - 1357-1358
Jornada, Sp. (egentl. dagsresa), benämning på hvar och en af de 3 akterna eller afdelningarna i det äldre spanska dramat - 1357-1358
Jornandes, oriktig form för Jordanes (se d. o.) - 1357-1358
Jorois, socken vid Saima-vatten - 1357-1358
Jorsala, de gamle nordboarnas namn på Jerusalem - 1357-1358
Jorsalafarare, d. v. s. Jerusalems-farare - 1357-1358
Joruba (Yoruba, på haúsaspråket Jarriba) var ända till 1830-talet ett mäktigt konungarike i vestra Sudan (Takrur) - 1357-1358
Jorullo, vulkan i mejikanska staten Michoacan - 1357-1358
Jorund. Se Järund - 1357-1358
Jorvik (Jórk), af Angelsachs. Eoforwic, nordmännens benämning på York i England - 1357-1358
Josafat ("Jehovah är domare"), konung i Juda rike - 1357-1358
Josafats dal ("dalen, der Jehovah dömer"), ett bildligt namn på någon ort, der den slutliga verldsdomen en gång skall ega rum - 1357-1358
Josef ("Jehovah föröke"), patriarken Jakobs son - 1357-1358, 1359-1360
Josef, jungfru Marias man, Jesu fosterfader - 1359-1360
Josef af Arimatia - 1359-1360
Josef (Joseph), romersk-tyske kejsare - 1359-1360
Josef. 1. J. I, kejsar Leopold I:s och Eleonoras af Pfalz-Neuburg äldste son - 1359-1360
Josef. 2. J. II, den föregåendes brorsdotters son - 1359-1360, 1361-1362
Josef Bonaparte. Se Bonaparte - 1361-1362
Josef I Emanuel (José Manuel), konung af Portugal - 1361-1362
1. Josefina (Marie-Joséphine-Rose), gemål till Napoleon I - 1361-1362, 1363-1364
2. Josefina Maximilana Eugenia Napoleona, drottning af Sverige och Norge - 1363-1364, 1365-1366, 1367-1368
Josefina kyrka kallas ibland såväl kyrkan i Färingtofta församling af Kristianstads län som kyrkan i Brunneby med Klockrike församling af Östergötlands län - 1367-1368
Josefinos. Se Afrancesados - 1367-1368
Josefinska ortopediska institutet. Se Gymnastiskt-ortopediska institutet - 1367-1368
Joseph, vanligen kallad Le père J. (Fader Josef), kardinal Richelieus förtrogne. Se Tremblay, Leclerc du - 1367-1368
Joséphine, kejsarinna af Frankrike. Se Josefina 1 - 1367-1368
1. Josephson, Jakob Axel - 1367-1368, 1369-1370
2. Josephson, Ludvig Oskar - 1369-1370
Josephstadt, stad och fästning i norra Böhmen - 1369-1370
Josephus ... - 1371-1372, 1373-1374, 1375-1376
Judar ... - 1377-1378, 1379-1380, 1381-1382, 1383-1384, 1385-1386, 1387-1388
Jubelmagister. Se Jubeldoktor - 1387-1388
Jubelår kallades hos judarna hvart femtionde år - 1387-1388
Jubilar, den, med afseende på hvilken ett jubileum firas - 1387-1388
Juliate, namn på tredje söndagen efter påsk - 1387-1388
Jubilera, jubla, högljudt yttra sin glädje - 1387-1388
Jubileum, jubelfest (se d. o.) - 1387-1388
Jubis, Fr., lådrussin - 1387-1388
Jubmel (Ibmel, Jibmel, af jubmat, brus, dån), i den lappska mytologien benämning på gud (motsv. F. jumala). Se Lappsk mytologi - 1387-1388
Jucar, flod i östra Spanien - 1387-1388
Juckasjärvi, socken och lappmarkstingslag i Norrbottens län - 1387-1388
Juda, patriarken Juda, Jakobs fjerde son med Lea - 1387-1388
Juda, Israelitisk stam - 1387-1388
Judæ, Leo - 1387-1388, 1389-1390
Juda ha Levi. Se Jehuda ha Levi - 1389-1390
Judaism, judendomen betraktad såsom åsigt eller lära - 1389-1390
Judar, semitiskt folk, som enligt bibelns utsago härstammar från Abraham och af honom ärfde tron på Jehovah samt löftet om att en gång komma i besittning af Palestina - 1389-1390, 1391-1392, 1393-1394, 1395-1396, 1397-1398, 1399-1400, 1401-1402
Judas' bref, det sista i ordningen af de sju s. k. katolska brefven i Nya testamentet - 1401-1402
Judas Galiléern, en judisk upprorsmakare från Gamala i Gaulonitis - 1401-1402
Judas Iskariot, Simons son, var den bland de tolf apostlarna, hvilken förrådde Jesus - 1401-1402
Judas-kyss. Se Judas Iskariot - 1401-1402
Judas Lebbeus l. J. Taddeus, Jakobs son, en af apostlarna - 1401-1402
Judaslind, bot. Se Cercis - 1403-1404
Judas Makkabeus. Se Makkabéer - 1403-1404
Judas Taddeus. Se Judas Lebbeus - 1403-1404
Judasöron, sjöv., gammal benämning på de två på hvar sin sida om stäfven uppstående timmerändar - 1403-1404
Judbeck. Se Asfalt - 1403-1404
Jude-emancipationen. Se Emancipation och Judar - 1403-1404
Judéen, ett af de landskap, i hvilka Palestina v. om Jordan på Kristi tid var indeladt - 1403-1404
Judekirs. Se Judekörsbär - 1403-1404
Judekristna kallas i kyrkohistorien de, som under den kristna kyrkans första tid öfvergingo till kristendomen från judendomen - 1403-1404
Judekörsbär, Judekirs, bot. farmak. - 1403-1404
Judén, Jakob - 1403-1404, 1405-1406
Judenburg, stad i Steiermark - 1405-1406
Judendom, det judiska folkets religion - 1405-1406, 1407-1408, 1409-1410
Judepiga, zool. Se Lerskädda - 1409-1410
Judetyska, ett af tyske och polske judar användt språk - 1409-1410
Judex, domare - 1409-1410, 1411-1412
Judic, konstnärsnamn för Anna Damiens, fransk skådespelerska - 1411-1412
Judica, Lat., namn på femte söndagen i Fastan - 1411-1412
Judichær, Sören Poulsen - 1411-1412
Judiciel, hörande till domstolsväsendet - 1411-1412
Judicium, Lat., rättslig dom; omdöme; omdömesförmåga - 1411-1412
Judicum, Lat., Domareboken (en af Gamla testamentets böcker) - 1411-1412
Judiska gudstjensten, sådan den i våra dagar firas - 1411-1412, 1413-1414
Judiska kalendern. Se Kalender - 1413-1414
Judiska språket och literaturen. Se Hebreiska språket och literaturen samt Rabbinska språket och literaturen - 1413-1414
Judit, hjeltinnan i den gammaltestamentliga apokryfiska Judits bok - 1413-1414, 1415-1416
Judit, dansk drottning. Se Jutta - 1415-1416
Juej-tsji. Se Indo-skyter - 1415-1416
Juel, Esger - 1415-1416
Juel, gammal dansk adlig ätt - 1415-1416
Juel, Erik - 1415-1416
Juel, Peder - 1415-1416
Juel, Niels - 1415-1416
Juel, Jens - 1415-1416, 1417-1418
Juel, Just - 1417-1418
Juel, Jens - 1417-1418
Juellinge, danskt baroni - 1417-1418
Juftläder. Se Läder - 1417-1418
Jufveln, insjö i Kalls socken, Jämtland - 1417-1418
Jufver. Se Mjölkkörtel - 1417-1418
Jug, flod i ryska guvernem. Vologda - 1417-1418
Jugement, Fr., omdömesgåfva, sund urskiljning - 1417-1418
Jugerum, Lat., plogland - 1417-1418
Juggernaut, "verldskonungens land", Ind. mytol., ursprungligen namn på en stad i kejsaredömet Indien - 1417-1418
Juglandeæ DC., bot., en naturlig familj af ofta tämligen resliga träd - 1417-1418, 1419-1420
Juglans L., bot. farmak., ett slägte af högväxta vackra träd - 1419-1420
Jugor sjar l. Vajgatj-sundet, mellan ryska fastlandet och ön Vajgatj, utgör ett af inloppen till Kariska hafvet - 1419-1420
Jugular-vener, anat., två å halsen belägna vener - 1419-1420
Jugurtha, numidisk konung - 1419-1420
Jugås. Se Graf-andslägtet - 1419-1420
Juhlin-Dannfelt, Carl - 1419-1420, 1421-1422
Jujuy. 1. Stat i förbundsrepubliken Argentina i Syd-Amerika. - 2. (San Salvador de J.) Hufvudstad i nämnda stat - 1421-1422
Jukagirer (Jukahirer, Jukager) äro ett till den hyperboreiska rasen hörande folk - 1421-1422
Jukon (Yukon), flod i nordvestra delen af Nord-Amerika - 1421-1422
Jukta elf, biflod till Ume-elf - 1421-1422
Jul, kristenhetens förnämsta högtid, firas till minne af Jesu födelse - 1421-1422, 1423-1424
Julblot. Se Jólablót - 1423-1424
Juldramer. Se Mysterier - 1423-1424
Julep, med. farmak., ursprungligen en lugnande eller rogifvande dryck - 1423-1424
Juleta. Se Julita - 1423-1424
Julfrid. Se Andfrid och Frid - 1423-1424
Julgran, en i synnerligen i norra Europa för julhögtiden kännetecknande prydnad - 1423-1424
Julhös, en på många ställen i Sverige bruklig jul-anrättning - 1423-1424
Juli, årets sjunde månad - 1423-1424
Julia, romersk koloni. Se Cosa - 1423-1424
Julia, dotter af den bekante C. Julius Cæsar - 1423-1424
Julia, dotter af Octavianus Cæsar och Scribonia - 1423-1424
Julia Cæsarea. Se Cæsarea - 1423-1424
Juliana Maria (Juliane Marie), dansk drottning - 1423-1424
Julianehåb, den sydligaste och folkrikaste af de danska kolonierna på Grönland - 1423-1424
Julianister. Se Ftartolatrer - 1423-1424
Julianska kalendern. Se Kalender - 1423-1424
Julianska perioden, en inom kronologien förekommande period - 1423-1424, 1425-1426
Julianus, Salvius, romersk rättslärd på Hadrianus' tid - 1425-1426
Julianus, Didius Salvius, den föregåendes sonson - 1425-1426
Julianus, Flavius Claudius - 1425-1426, 1427-1428
Julianus af Eclanum. Se Pelagianism - 1427-1428
Julias, stad. Se Betsaida 2 - 1427-1428
Julie, hjeltinnan i J. J. Rousseaus roman "La nouvelle Héloïse" - 1427-1428
Julien, Noël - 1427-1428, 1429-1430
Julier (Giulio), ett 2,287 m. högt pass i schweiziska kantonen Grisons - 1429-1430
Julin (Lat. Julinum). Se Jomsborg - 1429-1430
Julin, Johan - 1429-1430
Julin, John Jakob - 1429-1430
Julin, Erik - 1429-1430
Julin, Johan Fredrik - 1429-1430
Julinder (Jullundur, Jalandhar). Se Djalandara - 1429-1430
Juli-ordonnanserna (Fr. Ordonnances de Juillet). Se Juli-revolutionen - 1429-1430
Juli-revolutionen l. 1830 års revolution i Frankrike var den liberala pressens och den förmögna bourgeoisiens verk - 1429-1430, 1431-1432
Juliska alperna, de Karniska alpernas fortsättning mot s. ö. mellan Wurzener Save i n. och Isonzos biflod Idria i s. - 1431-1432
Julita, socken i Södermanlands län - 1431-1432
Julita (Juleta) l. Säby, svenskt munkkloster af cisterciensorden - 1431-1432
Julita, gods i ofvannämnda socken - 1433-1434
Julius, namn på en romersk slägt - 1433-1434
Julius. Tre påfvar hafva burit detta namn - 1433-1434
Julius I den helige - 1433-1434
Julius II - 1433-1434
Julius III - 1433-1434, 1435-1436
Julius, Nicolaus Heinrich - 1435-1436
Juliushall, soolbad i braunschweigska kretsen Wolfenbüttel - 1435-1436
Julius Nepos, den näst siste af vestromerska rikets kejsare - 1435-1436
Julius Seidlitz, psevdonym för den österrikiske författaren I. Jeitteles - 1435-1436
Julius Valerius. Se Alexandersagan - 1435-1436
Julklapp, gåfva, som utdelas på julaftonen - 1435-1436
Julle, en på land och ombord å insjöfartyg använd benämning å en mindre båt. Jfr Joll - 1435-1436
Jul-lekar öfvades i gamla tider vida mer, än fallet är i våra dagar - 1435-1436
Jullien, Jean Lucien Adolphe - 1435-1436
Jullundur (Julinder, Jalandhar). Se Djalandara - 1435-1436
Julmånad. Se December - 1435-1436
Julsjö, socken i Örebro län. Se Hjulsjö - 1435-1436
Julstuga, en förr mycket bruklig samlingsplats för allmogens julnöjen - 1435-1436
Julsånger (Julvisor), stycken, som afsjungeas vid jultiden och merendels stå i samband med halft dramatiska upptåg - 1435-1436, 1437-1438
Jul-ön (Eng. Christmas Island), en till Fanningöarna bland de central-polynesiska Sporaderna hörande ö i Stilla oceanen - 1437-1438
Jumala, Finsk. mytol., urspr. åskans gud, sedermera hvarje högre väsende, gud - 1437-1438
Jumkil, socken i Upsala län - 1437-1438
Jumna (Jamna, Jamuna). Se Djamna - 1437-1438
Jumnotri l. Jamnotri. Se Djamnotri - 1437-1438
Jumpers, Eng., "hoppare", "springare", kallades en i Wales och Cornwallis omkr. 1760 uppkommen sekt, som utgick ur den whitefieldska metodismen - 1437-1438
Junabäck. Se Jönköping - 1437-1438
Juncaceæ Ag., bot. - 1437-1438
Juncagineæ L. C. Rich., bot. - 1437-1438
Juncta, boktryckarefamilj. Se Giunta - 1437-1438
Juncus Tourn., Tåg, bot. - 1437-1438, 1439-1440
Jundt, Gustav - 1439-1440
Jung, socken i Skaraborgs län - 1439-1440
Jung (Jungius), Joachim - 1439-1440
Jung, Johann Heinrich, kallad Stilling - 1439-1440
Jung, Jakob Friedrich Alexander - 1439-1440
Jung-Bunzlau (Tsjech. Mladá Boleslav), stad i Böhmen - 1439-1440
Jungermannieæ, bot. - 1439-1440
Jungfennoman. Se Fennomani - 1439-1440
Jungfrau, en af glacierer omgifven och med bländande hvit firn betäckt bergkoloss af 4,167 m. höjd i Berner Oberland - 1439-1440
Jungfru, sjöv., en rund, platt, klumpig träskifva - 1439-1440, 1441-1442
Jungfru, en s. k. hand-docka, hvarmed gatuläggningsstenarna nedstötas - 1441-1442
Jungfru (Jumfru). Till och med 1862 namn på det minsta svenska rymdmåttet för våta varor - 1441-1442
Jungfrubur kallas i medeltidsskrifter de ogifta qvinnornas boningsrum - 1441-1442
Jungfrubär (Jungfru Marie bär, Marie bär) benämnas i Vestmanland stenhallon - 1441-1442
Jungfruhoning. Se Honing - 1441-1442
Jungfru Maria. Se Heliga jungfrun - 1441-1442
Jungfru Marie aflelses dag. Se Aflelse 2 - 1441-1442
Jungfru Marie bebådelsedag blef troligen redan i 4:de årh. en af kyrkans högtidsdagar - 1441-1442
Jungfru Marie besökelsedag, den 2 Juli - 1441-1442
Jungfru Marie hand, bot. - 1441-1442
Jungfru Marie himmelsfärdsdag. Se Himmelsfärd - 1441-1442
Jungfru Marie kyrkogång. Se Kyndelsmässa - 1441-1442
Jungfru Marie nyckelpiga. Se Nyckelpiga - 1441-1442
Jungfru Marie obefläckade aflelse. Se Aflelse 2 - 1441-1442
Jungfru Marie sänghalm. Se Galium - 1441-1442
Jungfrun, astron., stjernbild - 1441-1442
Jungfrun, klippö i norra delen af Kalmarsund - 1441-1442
Jungfrun af Orléans. Se Jeanne d'Arc - 1441-1442
Jungfrun i det gröna, bot. - 1441-1442
Jungfruregeln, matem. - 1441-1442, 1443-1444
Jungfruskinn, med. farmak., en populär benämning på alté-pasta - 1443-1444
Jungfrusländor l. Flicksländor. Se Agrion och Sländor - 1443-1444
Jungfrustift, i protestantiska land förekommande stiftelser - 1443-1444
Jungfrutoffel, ett sällan brukadt namn i st. f. gucku-sko eller toffelblomma. Se Cypripedium - 1443-1444
Jungfrutranan, Grus virgo, zool. Se Grudæ - 1443-1444
Jungfrutvål, bot. - 1443-1444
Jungfruvin l. Vild vinranka. Se Ampelideæ - 1443-1444
Jungfru-öarna l. Virginiska öarna, en till de Små Antillerna i Vestindien hörande ögrupp - 1443-1444
Junghuhn, Franz Wilhelm - 1443-1444
Jungingen, Konrad von - 1443-1444, 1445-1446
Jungingen, Ulrich von - 1445-1446
Junglehönset. Se Gallus - 1445-1446
Jungman, sjöv., en ung, obefaren sjöman - 1445-1446
Jungmann, Joseph - 1445-1446
Jungmann, Albert - 1445-1446
Jung-Stilling. Se Jung, J. H. - 1445-1446
Juni, årets sjette månad - 1445-1446
Junin, departement i syd-amerikanska republiken Peru - 1445-1446
Junior, förkort. j:r eller jun., Lat., den yngre - 1445-1446
Juniperus. Se En - 1445-1446
Juniupproret kallas den vilda gatustrid, som 23-26 Juni 1848 rasade i Paris - 1445-1446
Junius, namn på en romersk slägt - 1445-1446, 1447-1448
Junius-brefven ... - 1447-1448, 1449-1450, 1451-1452, 1453-1454, 1455-1456
Jura ... - 1457-1458, 1459-1460, 1461-1462, 1463-1464, 1465-1466
Jurjevez Povolskij ... - 1467-1468, 1469-1470, 1471-1472, 1473-1474, 1475-1476
Jus postliminii ... - 1477-1478, 1479-1480, 1481-1482, 1483-1484, 1485-1486
Justitiekanslersexpeditionen ... - 1487-1488, 1489-1490, 1491-1492, 1493-1494, 1495-1496
Jürgens ... - 1497-1498, 1499-1500, 1501-1502, 1503-1504, 1505-1506
Jägervandet ... - 1507-1508, 1509-1510, 1511-1512, 1513-1514, 1515-1516
Järna ... - 1517-1518, 1519-1520, 1521-1522
Järvi, finskt ord, som betyder sjö, insjö, träsk - 1521-1522
Järvikylä, en af Finlands större landtegendomar - 1521-1522
Jäsjord, ett slags lerblandad sand. Se Flottmo - 1521-1522
Jäsning, kem. - 1521-1522, 1523-1524, 1525-1526
Jäst, kem. teknol., utgöres af den mikroskopiska jästsvampens celler - 1525-1526
Jästpulver, gemensamt namn på saltblandningar, afsedda att vid bakning ersätta jäst - 1525-1526, 1527-1528
Jästsvamparna, Saccharomycetes, bot. - 1527-1528
Jät, socken i Kronobergs län - 1527-1528
Jättar (Fornn. jötnar, N. jutuler), tursar (rimtursar) eller resar (bergresar) kallas i nordiska mytologien ett slags öfvermenskliga varelser - 1527-1528, 1529-1530
Jättebaggar. Se Dynastes - 1529-1530
Jättedjuret. Se Jättetrögdjuren - 1529-1530
Jättefiskaren. Se Kungsfiskare - 1529-1530
Jättegryta, geol. - 1529-1530
Jättegöken, Schythrops novæ hollandiæ, zool. - 1531-1532
Jättehem (Jotunhem, Jötunhem) l. Jätteverlden, Nord. mytol. - 1531-1532
Jättehvalen, Balænoptera sibbaldii, zool. - 1531-1532
Jättekaktus. Se Cereus - 1531-1532
Jättekast. Se Jättar - 1531-1532
Jätteklodjuret. Se Jättetrögdjuren - 1531-1532
Jättekål. Se Brassica - 1531-1532
Jättemusslan, Tridacna Gigas L., zool., gör skäl för sitt namn - 1531-1532
Jättendal, socken i Helsingland, Gefleborgs län - 1531-1532
Jätteorm. Se Boa - 1531-1532
Jättepumpa. Se Cucrbita - 1531-1532
Jättesalamandern, Cryptobranchus maximus, zool., hör till fiskbaktrakiernas afdelning (Ichthyodea) - 1531-1532
Jättesköldpaddorna. Se Elefantsköldpaddor - 1531-1532
Jättesnokarna, Coryphodon, zool. - 1531-1532, 1533-1534
Jättestorkslägtet, Mycteria, zool. - 1533-1534
Jättestuga, arkeol., folklig benämning på gånggrift (se d. o.) eller annan grafkammare från stenåldern - 1533-1534
Jättetall, bot. - 1533-1534
Jättetrögdjuren, Megatheridæ, paleont. - 1533-1534
Jääskis. 1. Härad i Viborgs län, Finland - 1533-1534
Jääskis. 2. Domsaga under Viborgs hofrätt - 1533-1534
Jääskis. 3. Prosteri af Borgå stift - 1533-1534
Jääskis. 4. Socken i ofvannämnda härad - 1533-1534
Jöcher, Christian Gottlieb - 1533-1534
Jökel l. Skridjökel (Isl. jökull), glacier - 1533-1534
Jökelfjeldene, en väldig fjällkedja i Tromsö amt (Norge) - 1533-1534
Jökelgrus (se Jökel), geol. - 1533-1534
Jökel-lera (se Jökel), geol. - 1533-1534
Jökelsten (se Jökel) l. glaciersten, geol. - 1533-1534
Jökuleggen. Se Hemsedalen - 1533-1534
Jökull l. Froste, Nord. mytol. - 1533-1534
Jölster, pastorat i Söndfjord, Nordre Bergenhus amt (Norge) - 1533-1534, 1535-1536
Jönköping, stapelstad i Jönköpings län - 1535-1536, 1537-1538
Jönköpings kloster, anlagdt sannolikt i slutet af 1200-talet, tillhörde franciskanerna - 1537-1538
Jönköpings län omfattar nordvestra delen af Småland - 1537-1538, 1539-1540
Jönköpings regemente är roteradt och förlagdt i Jönköpings län - 1539-1540
Jöns Bengtsson, ärkebiskop i Upsala - 1539-1540, 1541-1542
Jöns Håkansson (Johannes Håkansson, Johannes Haquini), ärkebiskop i Upsala - 1541-1542
Jöns Jericksson. Se Jericksson - 1541-1542
Jöns Rök. Se Budde, Jöns - 1541-1542
Jönsson, Önnert - 1541-1542
Jönåkers härad i Södermanlands län - 1541-1542
Jörg, Johann Christian Gottfried - 1541-1542
Jörg, Joseph Edmund - 1541-1542
Jörgensen, Nikoline Thomassine Henriette - 1541-1542
Jörgensen, Bendt Söborg - 1541-1542
Jörgensen, Adolf Detlev - 1541-1542, 1543-1544
Jörgensgårdar kallades i Danmark under medeltiden hospitalen - 1543-1544
Jörlanda, socken i Göteborgs och Bohus län - 1543-1544
Jörlin, Engelbert - 1543-1544
Jörmunrek. Se Järmunrek - 1543-1544
Jörn, kapellförsamling i Vesterbottens län - 1543-1544
Jösse. 1. J. härad, i Värmlands län - 1543-1544
Jösse. 2. J. kontrakt, i Karlstads stift - 1543-1544
Jösse Eriksson, väpnare - 1543-1544
Jössehäradspolska. Se Polska - 1543-1544
Jösslunda, socken i Skaraborgs län. Se Gösslunda - 1543-1544
Jötunfjällen. Se Jotunfjällen - 1543-1544
Jötunhem, Nord. mytol. Se Jättehem - 1543-1544

K


K är den elfte bokstafven i det vanliga europeisk-latinska alfabetet - 1545-1546, 1547-1548
K. 1. Romerska och latinska taltecken, namn och inskrifter - 1547-1548
K. 2. Kemiskt tecken - 1547-1548
K. 3. Titlar - 1547-1548
K. 4. Mynt, mått och vigt - 1547-1548
K. 5. Grammatiska termer m. m. - 1547-1548
Káaba. Se Kába - 1547-1548
Kaab ben Zuhair. Se Arabisk literatur, sp. 946 - 1547-1548
Kaaden, stad i nordvestra Böhmen - 1547-1548
Kaafjorden. 1. Arm af Lyngenfjorden, i Tromsö amt, Norge - 1549-1550
Kaafjorden. 2. Arm af Altenfjorden, i Finmarkens amt, Norge - 1549-1550
Kaag (Kag), sjöv., ett mindre, enmastadt holländskt fartyg - 1549-1550
Kaalund (Kålund), Hans Vilhelm - 1549-1550
Kaalund (Kålund), Peter Erasmus Kristian - 1549-1550
Kaarta, landskap i det inre af Senegambien - 1549-1550
Kaas, gammal dansk adlig ätt - 1549-1550
Kaas. 1. Niels K. - 1549-1550, 1551-1552
Kaas. 2. Frederik Kristian K. - 1551-1552
Kaas. 3. Frederik Julius K. - 1551-1552
Kaavi, socken af Libelits härad och domsaga, Kuopio läns karelska del, Finland - 1551-1552
Kába, en midt på Mekkas tempelgård stående rätvinklig och klumpig byggnad af mörkgrå sten - 1551-1552
Kabal, hemlighetsmakeri, ränkfullt anslag, sammangaddning, intrig. Jfr Cabalministèren - 1551-1552
Kabarda, bergland på norra sidan af Kaukasus - 1553-1554
Kabasilas, Nikolaos - 1553-1554
Kabbala betydde ursprungligen hos judarna den från en oemotsäglig auktoritet skriftligen eller muntligen undfångna läran - 1553-1554
Kabbalist (se Kabbala), kännare af kabbalan - 1553-1554
Kabbalök, bot. Se Caltha palustris - 1553-1554
Kabeira, i forntiden stad i sydöstra Pontos i Mindre Asien - 1553-1554
Kabel. 1. Sjöv., groft, kabelslaget (se d. o.) tåg - 1553-1554, 1555-1556
Kabel. 2. Till elektriska ledningar för telegrafering under vatten användas kablar - 1555-1556
Kabelgarn l. Garn, sjöv., ett slags grof hamptråd - 1555-1556
Kabelgatt, sjöv., ett mindre, afstängdt rum på handelsfartyg, afsedt till förvaringsplats för tågvirke, block o. d. - 1555-1556
Kabeljaouws, namn på ett politiskt parti i Holland. Se Hoeks - 1555-1556
Kabeljo (Holl. kabeljaouw), egentligen holländsk benämning på större exemplar af torsken - 1555-1556
Kabellarium, sjöv., en anordning för ankarets hemvindande - 1555-1556
Kabellängd, sjöv., ett mått, som till sjös ofta brukas och utgör en lngd af omkr. 100 famnar - 1555-1556
Kabelrotting. Se Rotting - 1555-1556
Kabelslaget, sjöv., kallas sådant tågvirke, hvars "parter" gå medsols - 1555-1556
Kabelstek, sjöv., sammanbindningssättet emellan tvänne kablar eller gröfre tåg. Se Stek - 1555-1556
Kaberun, Canis simensis, zool. - 1555-1556, 1557-1558
Kabinett, ett mindre, mellan öfriga rum i en våning beläget och i omedelbar förbindelse med dessa stående rum - 1557-1558
Kabinett. Inom konstindustrien - 1557-1558
Kabinett, polit., statsr., en konungs eller furstes arbetsrum - 1557-1558, 1559-1560
Kabinettet för utrikes brefvexlingen. Se Utrikes departementet - 1559-1560
Kabinettsbefallningar. Se Kabinett, polit., statsr., sp. 1558 - 1559-1560
Kabinettsformat. Se Kabinettsporträtt - 1559-1560
Kabinettsfråga. Se Kabinett, sp. 1559 - 1559-1560
Kabinetts-justis, jur. - 1559-1560
Kabinettskammarherre. Se Kammarherre - 1559-1560
Kabinettskassan (jfr Kabinett), den del af Utrikesdepartementets budget, som omfattar de anslag, hvilka årligen utgå från svenska och norska statsverket till aflöningar åt diplomatiske ämbets- och tjenstemän - 1559-1560, 1561-1562
Kabinettskurir, ilbud, som skickas af ett hof till ett annat i vigtigare ärenden - 1561-1562
Kabinettsminister. Se Kabinett, polit., statsr., sp. 1559 - 1561-1562
Kabinettsmåleri. Se Kabinettsstycke - 1561-1562
Kabinettsorder. Se Kabinett, polit., statsr. - 1561-1562
Kabinettsporträtt, ett uppfodradt fotografiporträtt af omkr. 17 x 11 cm. format (s. k. kabinettsformat) - 1561-1562
Kabinettssekreterare. Se Utrikes departementet - 1563-1564
Kabinettsskrifvelse. Se Kabinett, polit., statsr., sp. 1559 - 1563-1564
Kabinettsskåp. Se Kabinett, konstind. - 1563-1564
Kabinettsstycke, oljemålning - 1563-1564
Kabinettsärenden. Se Kabinett, polit., statsr., sp. 1559 - 1563-1564
Kabira. Se Kabeira - 1563-1564
Kabirer, Grek. mytol., ett slags lägre gudomligheter och demoner - 1563-1564
Kableka, bot. Se Caltha palustris - 1563-1564
Kabrin, Antilocapra americana, zool. Se Gaffelantilopen - 1563-1564
Kabriol, ett slags tvåhjuligt, enspändt, mycket lätt åkdon på fjädrar - 1563-1564
Kabul. 1. Hufvudflod i norra Afganistan - 1563-1564
Kabul. 2. (Kabulistan). Provins i norra Afganistan - 1563-1564
Kabul. 3. Hufvudstad i Afganistan - 1563-1564, 1565-1566
Kabulistan. Se Kabul - 1565-1566
Kabyler, forntidens numider, en folkstam i Algeriet - 1565-1566
Kabylien. Se Kabyler - 1565-1566
Kabyss, sjöv., kokrummet eller köket på ett fartyg - 1565-1566
Kachera, döja, gömma - 1565-1566
kacheti, fordom ett särskildt rike i Transkaukasien - 1565-1566
kacholong, miner., en stenart - 1565-1566
Kachou. Se Katechu - 1565-1566
Kacic-Miosic, Andrija - 1565-1566, 1567-1568
Kackerlackor l. Bobbor, zool. - 1567-1568
Kaczkowski, Sigismund - 1567-1568
Kadapa. Se Cuddapah - 1567-1568
Kadariter kallades anhängarna af en af de äldsta muhammedanska sekterna - 1567-1568
Kadaver (Lat. cadaver), i allmänhet död djurkropp, as - 1567-1568
Kade, Otto - 1567-1568, 1569-1570
Kaden, Woldemar - 1569-1570
Kadens, musikt., slutfall, harmonisk vändning - 1569-1570
Kader, krigsv. - 1569-1570
Kadesiah, stad i norra Arabien - 1569-1570
Kadett. Det franska ordet cadet, i allmänhet yngre broder, särskildt den andre eller yngste sonen i en familj - 1569-1570
Kadi, Arab., i allmänhet "domare" - 1569-1570
Kadiak (Kodiak), ö vid södra kusten af halfön Alaska - 1569-1570, 1571-1572
Kadi-keni, by vid Bosporen midt emot Konstantinopel - 1571-1572
Kadinolja, Oleum cadinum, Pyroleum oxycedri, farmak. med. - 1571-1572
Kadjar, den nu regerande dynastien i Persien. Se Persien - 1571-1572
Kadlubek, Wincenty - 1571-1572
Kadmeia, den på en höjd belägna och väl befästa borgen i det forngrekiska Thebe - 1571-1572
Kadmium, kem. - 1571-1572
Kadmos, Grek. hjeltes., Thebes mytiske grundläggare - 1571-1572
Kadmos från Miletos, en af de äldste grekiske historieskrifvarna eller s. k. logograferna (se d. o.) - 1571-1572
Kadom, stad i ryska guvernem. Tambov - 1571-1572
Kadrilj (Fr. quadrille). Se Française - 1571-1572
kaduce. Se Caduceus - 1571-1572
Kaduk (Lat. caducum), jur. - 1571-1572
Kaemmerer, Frederik Hendrik - 1571-1572, 1573-1574
Kaffa l. Kafa, ett föga bekant område s. om Abessinien i Öst-Afrika - 1573-1574
Kaffa, stad på Krim. Se Feodosia - 1573-1574
Kaffe, tekn., bot., farmak., betecknar dels fröna, "bönorna", af kaffeträdet (se d. o.), dels den af dessa frön beredda drycken - 1573-1574, 1575-1576, 1577-1578
Kaffebusken. Se Kaffeträdet - 1577-1578
Kaffeböna. Se Böna, Kaffe, Kaffegarfsyra, Kaffein, Kaffeträdet - 1577-1578
Kaffeförbud. Se Kaffe, sp. 1574 - 1577-1578
Kaffegarfsyra, kem. - 1577-1578
Kaffehus (Fr. café), offentlig lokal för utskänkning och förtäring af kaffe - 1577-1578
Kaffein l. koffein (coffeina), kem., en i kaffe, te, maté, guarana m. m. förekommande organisk bas, C8H10N4O2 - 1577-1578
Kaffer-bröd benämns ett slags bröd, beredt af märgen hos Encephalartos Caffer Miqv., en cycadé i Kaplandet - 1579-1580
Kaffer-korn, bot. Se Sorghum - 1579-1580
Kaffer-landet. Se Kaffraria - 1579-1580
Kaffer-språken l. Bántu-språken, de med hvarandra nära beslägtade tungomål, som talas af kaffrerna i vidsträcktaste mening - 1579-1580, 1581-1582
Kaffesurrogat. Se Kaffe - 1581-1582
Kaffesyra. Se Kaffegarfsyra - 1581-1582
Kaffeträdet, Coffæa arabica L., bot., ett i Abessinien samt äfven i inre Afrika (Sudan) vildt växande träd - 1581-1582
Kaffeärt, bot. Se Cicer - 1581-1582
Kaffraria (Kafferlandet) - 1581-1582, 1583-1584

Project Runeberg, Tue Dec 18 03:05:59 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >>
http://runeberg.org/nfag/

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free