NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI
INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP
Sjunde bandet
Hufvudskål - Kaffraria
Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok
Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1884
Förord till den elektroniska upplagan
Detta är sjunde bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok (se detta ord).
Det här bandet utgavs 1884. Några intressanta och längre artiklar
i det här bandet handlar om
Hufvudskål,
Indien,
Indiens språk och literatur,
Induktionsapparater l. Induktionsmaskiner,
Irland,
Islam,
Island,
Isländska språket och literaturen,
Italien,
Italienska literaturen,
Japan,
Java,
Jern,
Jernvägar,
Jerusalem,
Jordarter,
Jorden,
Jordskalf l. jordbäfning,
Judar,
Kaffe.
För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs
inledning till Nordisk familjebok.
The above contents can be inspected in scanned images:
titelsida, titelbladets baksida
Korrstapel / Proof bar for this volume
Innehåll / Table of Contents
Titelsida -
titelsida,
titelbladets baksida
I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare -
iii,
iv
Rättelser till sjunde bandet -
v
Hufvudskål -
1-2,
3-4,
5-6,
7-8,
9-10,
11-12,
13-14
Hufvudsta, gods vid Ulfsundasjön i Solna socken -
13-14
Hufvudstaf. Se Alliteration -
13-14
Hufvudstjerna. Se Hufvudplanet -
13-14
Hufvudstol, jur., kapital, utlånad penningesumma -
13-14
Hufvudstycke, teol. -
13-14
Hufvudstyrka, krigsv. -
13-14
Hufvudstämning. Se Hufvudkärande -
13-14
Hufvudsvål, anat., den hårklädda huden på hufvudets öfre hvälfda del -
13-14
Hufvudtitel, statsr. -
13-14,
15-16
Hufvudton ... -
15-16,
17-18,
19-20,
21-22,
23-24,
25-26
Hugo ... -
27-28,
29-30,
31-32,
33-34,
35-36
Hulaku ... -
37-38,
39-40,
41-42,
43-44,
45-46
Humboldt ... -
47-48,
49-50,
51-52,
53-54,
55-56
Hummelfjeld ... -
57-58,
59-60,
61-62,
63-64,
65-66
Hundare ... -
67-68,
69-70,
71-72,
73-74,
75-76
Hundslund ... -
77-78,
79-80,
81-82,
83-84,
85-86
Hunyady János ... -
87-88,
89-90,
91-92,
93-94,
95-96
Husesynsinstrument ... -
97-98,
99-100,
101-102,
103-104,
105-106
Huskarlahvat ... -
107-108,
109-110,
111-112,
113-114,
115-116
Huth ... -
117-118,
119-120,
121-122,
123-124,
125-126
Hübner ... -
127-128,
129-130,
131-132,
133-134,
135-136
Hvalfiskar ... -
137-138,
139-140,
141-142,
143-144,
145-146
Hvetlanda ... -
147-148,
149-150,
151-152,
153-154,
155-156
Hvitramannaland ... -
157-158,
159-160,
161-162,
163-164,
165-166
Hydrauliska pressen ... -
167-168,
169-170,
171-172,
173-174,
175-176
Hyenhundslägtet ... -
177-178,
179-180,
181-182,
183-184,
185-186
Hyltéen ... -
187-188,
189-190,
191-192,
193-194,
195-196
Hyperides ... -
197-198,
199-200,
201-202,
203-204,
205-206
Hypotaxis ... -
207-208,
209-210,
211-212,
213-214,
215-216
Hyresgäst ... -
217-218,
219-220,
221-222,
223-224,
225-226
Håkan ... -
227-228,
229-230,
231-232,
233-234,
235-236
Hållfasthet ... -
237-238,
239-240,
241-242,
243-244,
245-246
Hårmanet ... -
247-248,
249-250,
251-252,
253-254,
255-256
Hägg ... -
257-258,
259-260,
261-262,
263-264,
265-266
Hällristningar ... -
267-268,
269-270,
271-272,
273-274,
275-276
Hängalm ... -
277-278,
279-280,
281-282,
283-284,
285-286
Härdspång ... -
287-288,
289-290,
291-292,
293-294,
295-296
Hästanskaffning för krigsbehof ... -
297-298,
299-300,
301-302,
303-304,
305-306
Hästskötsel ... -
307-308,
309-310,
311-312,
313-314,
315-316
Hödbrodd ... -
317-318,
319-320,
321-322,
323-324,
325-326
Högfeldt ... -
327-328,
329-330,
331-332,
333-334,
335-336
Högskogsbruk ... -
337-338,
339-340,
341-342,
343-344,
345-346
Höijer ... -
347-348,
349-350,
351-352,
353-354,
355-356
Hököpinge ... -
357-358,
359-360,
361-362,
363-364,
365-366
Hörberg ... -
367-368,
369-370,
371-372,
373-374
Hörntand. Se Tänder -
373-374
Hörntimmer, skeppsb. Se Häktbalk -
373-374
Hörröd, socken i Kristianstads län -
373-374
Hörselorgan l. hörorgan. 1. Anat. -
373-374,
375-376
Hörselorgan. 2. Fysiol. -
375-376,
377-378
Hörsholm, den numera vanliga formen för Hirschholm (se d. o.) -
377-378
Hörsne, socken, förenad med Bara, i Gotlands läns Norra härad -
377-378
Hörsnäcka. Se Hörselorgan -
377-378
Hörup, socken i Kristianstads län -
377-378
Hörup, socken i Kristianstads län -
377-378
Hörup, Viggo -
377-378
Höskallra. Se Rhinanthus -
377-378
Hösna, socken i Elfsborgs län -
377-378
Höst, en af de fyra årstiderna -
377-378
Höst, Jens Kragh -
377-378
Höstdagjämning. Se Dagjämning -
377-378
Höstmånad. Se September -
377-378
Höstsäd, landtbruk., kallas den säd, som sås om hösten -
377-378
Höttringslägtet l. Roskarlslägtet, Strepsilas, zool., hör till brockfoglarnas familj och vadarna inom foglarnas klass -
377-378,
379-380
Hövärde, landtbr., ett foderämnes näringsvärde i jämförelse med näringsvärdet hos medelgodt ängshö -
379-380
Höxter, stad i preussiska regeringsområdet Minden (Westfalen) -
379-380
Höyen, Niels Laurits -
379-380
Höyer, Cornelis -
379-380
Hö-åm, mått för hö -
379-380
I
I är den nionde bokstafven i det svenska alfabetet -
381-382,
383-384
I. 1. Romerska och latinska taltecken, namn, inskrifter m. m. -
383-384
I. 2. Kemiska tecken -
383-384
I. 3. Grammatiska termer m. m. -
383-384
Iacchus. Se Iakchos -
383-384
Iacini, Stefano -
383-384,
385-386
Iakchos, Grek. mytol., ett af guden Dionysos' (Bacchus') många binamn -
385-386
Iakttagelse, psykol. -
385-386
Iakttagelseförmåga, förmåga af iakttagelse -
385-386
Iamblichos. 1. En af de äldste grekiske romanförfattarna -
385-386
Iamblichos. 2. Nyplatonsk filosof från Chalkis i Celesyrien -
385-386
Iambus. Se Jamb -
385-386
Iana. Se Ana -
385-386
Iapetos, Grek. mytol., en bland titanerna -
385-386
I armén qvarstående officerare -
385-386
Iason (Jason). 1. Grek. hjeltes., anförare för Argonauterna -
385-386
Iason (Jason). 2. Grek. hist., envåldsherskare i det tessaliska Ferai -
385-386
Iastisk tonart. Se Kyrkotonarter -
385-386
Iatrik, läkekonst -
385-386
Iatrofysik, fysiken använd för medicinens ändamål -
385-386
Iatrokemi, den riktning inom medicinen, som företrädesvis lade kemien till grund för förklaringen af lifsprocessen och sjukdomsfenomenen -
385-386
Iatromatematiska skolan. Se Iatrofysik -
385-386
Iatromekaniskan skolan. Se Iatrofysik -
385-386
Iatropha (L.) Kunth, bot. farmak., ett slägte inom nat. fam Euphorbiaceæ S:t Hil. -
385-386,
387-388
Ibadan ... -
387-388,
389-390,
391-392,
393-394,
395-396
Ibu ... -
397-398,
399-400,
401-402,
403-404,
405-406
Idé ... -
407-408,
409-410,
411-412,
413-414,
415-416
Idiom ... -
417-418,
419-420,
421-422,
423-424,
425-426
Iffland ... -
427-428,
429-430,
431-432,
433-434,
435-436
Ignatius ... -
437-438,
439-440,
441-442,
443-444,
445-446
Ihre ... -
447-448,
449-450,
451-452,
453-454,
455-456
Illænus ... -
457-458,
459-460,
461-462,
463-464,
465-466
Illustrerad tidning ... -
467-468,
469-470,
471-472,
473-474,
475-476
Imago ... -
477-478,
479-480,
481-482,
483-484,
485-486
Impediment ... -
487-488,
489-490,
491-492,
493-494,
495-496
Inackordera ... -
497-498,
499-500,
501-502,
503-504,
505-506
Indelta armén ... -
507-508,
509-510,
511-512,
513-514,
515-516
Indianer ... -
517-518,
519-520,
521-522,
523-524,
525-526,
527-528
Indicier -
527-528
Indicium -
527-528
Indien -
527-528,
529-530,
531-532,
533-534,
535-536,
537-538,
539-540,
541-542,
543-544,
545-546,
547-548,
549-550
Indiens språk och literatur -
549-550,
551-552,
553-554,
555-556,
557-558,
559-560,
561-562,
563-564,
565-566,
567-568
Indifferensläge, talverktygens ställning vid den naturliga andningen -
567-568
Indifferent (Fr. indifférent), likgiltig (om såväl personer som saker), ljum, obestämd, icke utpräglad -
567-568
Indifferent, fys. Om indifferent jämnvigt se Jämnvigt -
567-568
Indifferent, kem., utan sura eller basiska egenskaper -
567-568
Indifferentism (se Indifferent), i allmänhet likgiltighet för en sak satt i teori -
567-568
Indigenat, hemortsrätt, infödingsrätt -
567-568,
569-570
Indigestion, oförmåga eller svårighet att vederbörligen smälta maten -
569-570
Indigetes dii. Se Consentes dii -
569-570
Indigirka, flod i östra Sibirien -
569-570
Indignation, ovilja, harm, förtrytelse -
569-570
Indigo, ett sedan snart sagdt urminnes tider kändt och användt färgämne -
569-570,
571-572
Indigoblått l. indigotin, kem. det blåa färgämnet i indigo -
571-572
Indigobrunt. Se Indigo -
571-572
Indigofera, bot. Se Indigo -
571-572
Indigogult. Se Indigo -
571-572
Indigohvitt. Se Indigo och Indigoblått -
571-572
Indigo-karmin l. löslig indigo är ett blått, i 140 delar vatten lösligt färgämne -
571-572
Indigolim. Se Indigo -
571-572
Indigolit, miner., en indigoblå varietet af mineralet turmalin -
571-572
Indigolösning, en med vatten utspädd lösning af indigo i rykande svafvelsyra -
571-572
Indigopurpur l. fenicin är ett handelsnamn för indigopurpursvafvelsyran -
571-572,
573-574
Indigorödt. Se Indigo -
573-574
Indigotin. Se Indigoblått -
573-574
Indikan. Se Indigo -
573-574
Indikation, med., hvarje omständighet, som föranleder en bestämd terapevtisk åtgärd -
573-574
Indikativ l. Indicativus, näml. modus, språkv. -
573-574
Indikator, mek. ett instrument, som begagnas för uppmätning af trycket -
573-574
Indikatris, matem., kallas en kroklinje -
573-574
Indiktion l. romerskt skattetal kallas det tal, som utmärker ett gifvet års ordningsnummer inom indiktionscykeln -
573-574,
575-576
Indiktionscykel, en inom kronologien förekommande cykel af 15 år -
575-576
Indirekt, medelbar, på omvägar -
575-576
Indirekta skatter. Se Beskattning -
575-576
Indirekt bevis, log. -
575-576
Indirekt eld, krigsv. Se Eld 2 -
575-576
Indirekt seende, fysiol. -
575-576
Indiska arkipelagen kallas den stora samling öar, som ligger på bägge sidor om eqvatorn mellan sydöstra Asien samt norra och nordvestra Australien -
575-576,
577-578
Indiska fikon, bot. -
577-578
Indiska fogelbon. Se Kinesiska svalbon -
577-578
Indiska hafvet (Indiska oceanen), den del af verldshafvet, som begränsas i v. af Öst-Afrika och Arabien, i n. af Persien och kejsardömet Indien samt i ö. af Birma, Malakka, Indiska arkipelagen och Australien -
577-578
Indiska oceanen. Se Indiska hafvet -
577-578
Indiskret, obetänksam, som saknar förtegenhet, ogrannlaga, taktlös -
577-578
Indispensabel, från hvilken ej kan lämnas dispens -
577-578
Indisponerad, ohågad, olustig, opasslig -
577-578
Indisputabel, oomtvistlig, obestridlig. Jfr. Disputabel och Odisputabel -
577-578
Indium, kem., ett af tyskarna Richter och Reich 1863 upptäckt grundämne -
577-578
Individ, egentl. något, som ej kan delas (i arter), en enda, viss person -
577-578,
579-580
Indo-europeiska folk, folk, som tala indo-europeiska språk (se d. o.) -
579-580
Indo-europeiska språk kallas med ett gemensamt namn alla de särskilda språk, som tillhöra den indo-europeiska språkstammen -
579-580,
581-582,
583-584
Indo-germanska språk, en af i synnerhet tyskarna begagnad, men oegentlig benämning på indo-europeiska språk (se d. o.) -
583-584
Indo-kineser, det etnografiska namnet på de till den högasiatiska (mongoliska) rasen hörande folken i Bortre Indien (Birma, Siam och Annam) -
583-584
Indol, kem., ett af den tyske kemisten A. Baeyer 1868 upptäckt ämne -
583-584
Indolens, känslolöshet, likgiltighet, slöhet, slapphet -
583-584
Indor (Eng. Indore l. Holkar's dominions), vasallstat i kejsardömet Indien -
583-584,
585-586
Indor, hufvudstad i nämnda vasallstat -
585-586
Indo-skyter kallades af de gamle de ural-altaiska folk -
585-586
Indossament (Ital. indossamento) och dermed sammanhängande ord. Se Endossement -
585-586
Indra, Ind. mytol., var den mest dyrkade guden i den äldsta indiska religionen -
585-586
Indragningsmakt, en af administrativ myndighet i Sverige förr utöfvad makt att förhindra spridning af tryckt periodisk skrift och återtaga ett en gång meddeladt privilegium eller tillstånd för sådan skrifts vidare utgifning -
585-586,
587-588,
589-590
Indragningsstat, Allmänna indragningsstaten (se d. o.) -
589-590
Indragningsstat, Flottans indragningsstat -
589-590
Indre, flod i mellersta Frankrike -
589-590
Indre, departement i mellersta Frankrike -
589-590
Indre-departementet (Departementet for det indre), ett af Norges sju statsdepartement, inrättades 1846 -
589-590
Indre-et-Loire, departement i mellersta Frankrike -
589-590
Indrislägtet, Lichanotus, zool., innefattar den högsta formen af lemurernas familj och halfapornas afdelning inom de fyrhändtas ordning -
589-590,
591-592
Inducera, draga en slutsats från det enskilda till det allmänna. Se Induktion 1 -
591-592
Inducerad ström, fys. Se Induktion 2 -
591-592
Induktion 1. Log., slutande från enskildt till allmänt -
591-592
Induktion 2. Fys., i allmänhet den inverkan en elektrisk massa utöfvar på en annan -
591-592,
593-594
Induktionsapparater l. Induktionsmaskiner (se Induktion 2). Redan 1832 konstruerades en induktionsmaskin af Pixii i Paris (fig. 1) -
593-594,
595-596,
597-598,
599-600,
601-602
Induktionsbevis. Se Induktion 1 -
601-602
Induktionselektricitet. Se Induktion 2. och Induktionsapparater -
601-602
Induktionsgnista, fys., visar sig företrädesvis stark mellan polerna till den sekundära ledaren -
601-602
Induktionsinklinatorium (se Induktion 2), fys., ett af den tyske fysikern W. E. Weber (1838) uppfunnet instrument -
601-602
Induktionsmaskiner. Se Induktionsapparater -
601-602
Induktionsmultiplikator. Se Induktion 2. och Multiplikator -
601-602
Induktionsrulle l. Induktionsspiral, fys. -
601-602
Induktionsström. Se Induktion 2. och Induktionsapparater -
601-602
Induktor. Se Induktion 2. och Induktionsapparater -
601-602
In dulci jubilo, Lat., "i jublande fröjd", begynnelseorden af en gammal, till häflten tysk, till hälften latinsk julsång; i glädje och fröjd, i sus och dus -
601-602
Indulgens, eftergifvenhet, fördragsamhet -
601-602
Induno, Domenico -
601-602
Induno, Girolamo -
601-602
In duplo, Lat., dubbelt, i två exemplar. Jfr Dubblett -
601-602
Induration, med., i allmänhet en förhårdning i någon af kroppens väfnader -
601-602
Indus (Sindh, Sanskr. Sindhu), en af de tre största floderna i Indien -
601-602,
603-604
Indusiekalk, en sötvattenskalksten -
603-604
Industri (Lat. industria, flit, idoghet) betecknar i egentlig mening råvaruförädling -
603-604,
605-606,
607-608
Industri-kredit-aktiebolaget i Stockholm -
607-608
Industririddare, en person, som under sken af att drifva affärer begår knep och bedrägerier -
607-608
Industrisystem kallas det af Adam Smith grundlagda nationalekonomiska systemet -
607-608
Industriutställningar kallas de offentliga utställningar af industriprodukter i vidsträcktaste mening -
607-608
Industri-växter (se Industri) är en allmän, omfattande benämning å sådana växter, som på ett eller annat sätt lemna råämnen för slöjd, handtverk eller tekniska tillverkningar eller användas vid frambringande af industriella produkter eller fabrikat -
607-608,
609-610
Industriös, idog, skicklig, uppfinningsrik -
609-610
Inedita, Lat., en författares ännu outgifna skrifter -
609-610
Ineffektiv (jfr Effekt), overksam, overklig -
609-610
In effigie, Lat. Se Effigies -
609-610
Inelfsdjur och Inelfsmaskar. Se Entozoa och Intestinalmaskar -
609-610
Inelfvor, äfven innan- l. in-mäten (Florman), Lat., viscera, anat. -
609-610
Inept, dum, dåraktig, orimlig -
609-610
Inertia, Lat., tröghet, kallas i mekaniken och fysiken kropparnas egenskap att icke af sig sjelfva förändra sitt tillstånd af hvila eller rörelse -
609-610
Inessivus, lokalkasus i de finsk-ugriska språken -
609-610
In extenso, Lat., "i hela utsträckningen", fullständigt (återgifva ett yttrande, o. s. v.) -
609-610
Inez de Castro. Se Castro -
609-610
Infallibel, ofelbar -
609-610
Infallslod, fys. Se Brytning, sp. 1232 -
609-610
Infallsplan, fys., det plan, som innehåller den infallande ljusstrålen och normalen till ytan i infallspunkten. Jfr Brutning, sp. 1232 -
609-610
Infallspunkt, fys. Se Brytning, sp. 1232 -
609-610
Infalls-sinus, fys., sinus för infallsvinkeln. Se Brytning, sp. 1232 -
609-610
Infallsstråle, fys., infallande ljusstråle. Se Brytning, sp. 1232 -
609-610
Infallsvinkel, fys., vinkeln mellan en ljusstråle och normalen till den reflekterande eller brytande ytan i den punkt, der strålen träffar henne. Se Brytning, sp. 1232 -
609-610
Infam, illa beryktad, vanhederlig, skändlig, nedrig, usel -
609-610
Infami, vanära, skändlighet, nedrighet, skymfligt tillmäle, smädelse -
609-610
Infandum, regina, jubes renovare dolorem -
609-610
Infant, en i Spanien och äfven i Portugal brukad titel -
609-610,
611-612
Infantado. Se Infant -
611-612
Infantado, Nicolás -
611-612
Infanteri, fotfolk -
611-612
Infarkt, med., kallas numera en infiltration af en organväfnad med något särskildt ämne -
611-612
Infartspenningar l. Infartsafgift, sjöv. -
611-612
Infatigabel, outtröttlig. Jfr Fatigera -
611-612
Infattning, herald., en bord (se d. o.), som är midt i skölden och ej vid dennas rand -
611-612
Infavorabel, ogynsam, ofördelaktig. Jfr Favör -
611-612
In favorem, Lat., till (någons) behag -
611-612
Infektion, smitta -
611-612
Infektionssjukdomar. 1. Med., sådana sjukdomar, som bero på något i kroppen utifrån inträngdt smittämne -
611-612,
613-614
Infektionssjukdomar. 2. Veterinärv. -
613-614
Inferi, Lat., "de undre", de underjordiske, underjorden, dödsriket -
613-614
Inferior, Lat., undre lägre -
613-614
Infernalisk, helvetisk, djefvulsk -
613-614
Inferno ("Helvetet"), titeln på den första tredjedelen af Dantes stora dikt "La commedia divina" -
613-614
Inferum mare, Lat., "det nedre hafvet", de gamle romarnas namn på Turrhenska hafvet -
613-614
Inficiera, fylla med osund luft -
613-614
Infideles, Lat., de otrogne. Se Fideles -
613-614
In fidem, Lat. Se Fides -
613-614
Infiltration, med., en väfnads genomdränkning med en vätska -
0313%0
Project Runeberg, Fri Dec 17 03:13:42 2004
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
Next >>
http://runeberg.org/nfag/
