Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inlandsis - Inlastningssedel - Inledningston - In loco - Inländing - In majorem Dei gloriam - In manu - Inmatningskran - Inmatningsrör - In margine - In medias res - In medio - Inmuta l. inmutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flere hundra fot, stundom mycket mindre. På flere
ställen äro klyftorna särdeles talrika och de
mellanstående kammarna t. o. m. smalare än sjelfva
remnorna. Flerestädes befinnes isen vara alldeles
fri från remnor, och det genom isens afsmältning
på ytan uppkomna vattnet bildar då små sjöar eller
samlar sig genom otaliga rännilar till större elfvar,
hvilka efter längre eller kortare lopp nedstörta
i lodräta hålor i isen. Vid omkr. 600 m. höjd och
högre nivå visar sig isen delvis vara täckt af djup
snö. I närheten af de uppstickande, stundom mera
än 300 m. höga bergtopparna, s. k. nunatakker,
äro fördjupningarna i ytan fyllda af ler-
och sandpartiklar. Der träffas också ganska
ansenliga moräner, som innehålla afrundade,
men ej särdeles stora stenar. - Mot det isfria,
jämförelsevis smala kustlandet gränsar isen, till
följd af afsmältning, med starkare sluttningar,
s. k. isblinkar (t. ex. "Frederikshaabs isblink"
m. fl.), och flerestädes, t. ex. vid inre ändarna
af åtskilliga fjordar (isfjordar), sträcker sig
isen ända ned mot hafsytan med branta väggar, från
hvilka då och då stora isblock lossna och bilda
flytande isberg. Vid sådana platser är rörelsen inom
ismassan jämförelsevis hastig; der utmynna isströmmar,
hvilka i och för sig utgöra storartade glacierer,
jöklar. Rörelsens hastighet i dessa isströmmars
yttre delar är ganska olika. I Jakobshavns isfjord
på vestkusten af Nord-Grönland uppmättes den af
A. Helland till 15 å 20 m. i dygnet. E. E.
Inlastningssedel, förv., en af vederbörande
tullmyndighet på skeppares anmälan och uppgifter
grundad officiel handling, hvari redogöres för
det gods fartyget skall inlasta. Inlastningssedlar
utfärdas endast för fartyg, som skall gå till utrikes
ort. Jfr Frisedel. Kbg.
Inledningston (Lat. subsemitonium modi, Fr. note
sensible, Eng. leading note), musikt., den ton,
hvilken liksom leder till eller låter ana inträdet
af en närliggande, således i allmänhet hvarje med #
eller b förändrad ton, som låter vänta den näst
högre eller lägre; särskildt och oftast den halfton,
som inleder tonikan. I kyrkotonarterna och ofta
i folkmusiken är det af vigt att veta om en ton
för tillfället tjenstgör som inledningston, emedan
han blott i sådant fall blir förhöjd. Så t. ex. rör
sig den nordiska folkvisans skala, i likhet med den
eoliska m. fl. kyrkotonarter, ofta med liten septima,
hvilken blir stor endast då, när den skall bilda
halftonsinledning till tonikan. Den rätta början på
"Neckens polska" torde vara: a c e g, icke giss,
emedan g här icke är inledningston. A. L.
In loco, Lat., handelst., på platsen.
Inländing (af Gammalsv. inlaenda, inkomma i
landet), kamer., betydde ursprungligen nyvald
konungs inträde i landskapet, men betecknade
derefter en skatt, som erlades till den nyvalde
konungen, då han under sin eriksgata kom till ett
landskap (enl. Östg. lagen 40 marker silfver).
A. Th. S.
In majorem Dei gloriam. Se Ad majorem Dei gloriam.
In manu, Lat., i handom.
Inmatningskran. Se Matarekran.
Inmatningsrör. Se Matarerör.
In margine, Lat., i kanten, i brädden (af en tryckt
eller skrifven sida). Jfr Marginal.
In medias res, Lat., midt i ämnet, midt in i
förhållandena, utan inledning. Uttrycket förekommer
hos Horatius ("De arte poetica", v. 148).
In medio, Lat., i midten. - In medio consistit
virtus, Lat., det rätta ligger i midten (mellan tvänne
ytterligheter). Uttrycket är ej klassiskt.
Inmuta l. inmutning, bergsv., kallas den handling,
hvarigenom en person, inmutare, som gjort ett
mineralfynd, förvärfvar sig rätt att under
vissa vilkor bearbeta fyndigheten. Föremål för
inmutning äro, enligt 1855 års grufvestadga: 1. alla
metaller och malmer, ehvad de än träffas i berg eller
jordlager eller på bottnen af sjöar, myrar eller kärr;
2. svafvelkis, blyerts och stenkol (rätten att inmuta
stenkol är dock f. n. suspenderad); 3. s. k. varp vid
ödelagda grufvor eller bergverk, hvilka innehålla
några af de i 1 och 2 upptagna mineral. Är ställe,
der föremål för inmutning anträffas, beläget inom
600 fot (178 m.) från boningshus (eller annan vid
gården uppförd åbyggnad) eller från tomtplats eller
trädgård, är inmutning ej tillåten. Ej häller må sådan
ske närmare än 300 fot (89 m.) från förut befintlig
grufva, för hvilken utmål ej hunnit läggas. Inmutning
sker genom skriftlig anmälan hos bergmästaren. I
denna anmälan skall upptagas inmutarens namn, yrke
och hemvist, arten af den mineralanledning, å hvilken
inmutning sökes, noggrann uppgift om platsen, der
den ligger m. m. Bergmästaren åligger att senast en
månad sedan han mottagit anmälan meddela mutsedel,
infordra möjligen behöfliga upplysningar eller ock,
i den händelse att fyndigheten ej utgör föremål för
inmutning eller ligger för nära hus o. s. v., såsom
ofvan anföres, gifva afslagsresolution. Medgifver
husets egare inmutning, kan bergmästaren ej
neka. Deremot får bergmästaren ej neka mutsedel å
förut inmutad fyndighet, alldenstund innehafvaren af
en äldre mutsedel möjligen kan brista i uppfyllandet
af sina skyldigheter för bevarande af sin rätt, i
hvilken händelse den yngre mutsedeln får gällande
kraft, så framt dess innehafvare iakttagit
dessa skyldigheter. För att en mutsedel skall
förblifva gällande fordras, att den kungöres i
den kommuns kyrka, inom hvilken grufveanledningen
är belägen, att den delgifves jordegaren och
nyttjanderättsinnehafvaren till jorden, att, om
jordegaren så fordrar, borgen ställes för den skada,
som jordegaren kan lida genom försöksarbetet, och att
arbetet skall inom ett år efter mutsedelns datum vara
påbörjadt. Jordegaren tillkommer full ersättning
för genom arbetet uppkommen skada o. s. v. En
inmutare kan äfven, om han så önskar, genom muntligt
meddelande till närmaste kronofogde eller länsman
erhålla mutbevis. Detta gäller tre månader och skall
till bergmästaren aflemnas, om man vill erhålla
mutsedel. Genom inmutning och mutsedel erhåller
inmutaren den s. k. inmutarerätten (se d. o.).
Th. N-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
