Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kade, Otto - Kaden, Woldemar - Kadens, musikt., slutfall, harmonisk vändning - Kader, krigsv. - Kadesiah, stad i norra Arabien - Kadett. Det franska ordet cadet, i allmänhet yngre broder, särskildt den andre eller yngste sonen i en familj - Kadi, Arab., i allmänhet "domare" - Kadiak (Kodiak), ö vid södra kusten af halfön Alaska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dresden, der han blef musikdirektör vid Neustädter kirche,
samt öfvertog 1860 direktionen af slottschören
i Schwerin. Han har skrifvit flere liturgiska
kompositioner öfver gregorianska melodier, en koralbok
(1869) m. m. Äfven såsom musikhistoriker har han gjort
sig ett namn genom värdefulla tidningsuppsatser och
skrifter, bl. a. Der neuaufgefundene Luther-kodex
vom jahr 1530 (1872), en monografi öfver Le Maistre
och en öfversättning af Scudos "Le chevalier Sarti",
hvarjämte han redigerat notbilagorna till 3:dje bandet
af Ambros’ musikhistoria
(1881).
A. L.
Kaden, Woldemar, tysk skriftställare, f. 1838,
är sedan 1876 professor i tyska språket och
literaturen vid Neapels filologiska gymnasium. Han
har gjort sig känd som en gladlynt och spirituel
skildrare af Italiens land och folk, i arbetena
Wandertage in Italien (1874), Durstige tage
(s. å.), Italiens wunderhorn (1878; folkvisor i tysk
öfversättning). Till det illustrerade verket Italien
("Italien. En vandring från Alperna till AEtna",
1876) skref han afdelningarna om Rom och nedre
Italien. Dessutom har han författat texten till
praktverket Schweizerland (1877; "Schweiz", 1882,
bearbetn. af C. v. Friesen).
Kadens (Ital. cadenza, Fr. cadence), musikt.,
slutfall, harmonisk vändning, som bildar hvilopunkt
eller afslutning. Fullkomlig l. hel kadens är
öfvergången från dominantens klang till tonikans;
ofullkomlig l. half k. går från tonikans klang till
dominantens. Plagalisk k. går från underdominanten
till tonikan; bedräglig l. afbruten k. går från
dominanten till något annat ackord än tonikans. –
Uppehållen k. är i konserterande kompositioner ett
nära slutet inträdande uppehåll (fermat), vanligen
på qvartsextackordet, hvarpå följer ett briljant
passage-verk för solostämman, der svårigheterna
kulminera. I förra årh. voro dessa passager fria
improvisationer af virtuosen. Beethoven utskref dem
i sina pianokonserter, och sedan hafva särskilda
kadenser komponerats af Moscheles, Reinecke
m. fl. I Schumanns pianokonsert och andra nyare
sådana (t. ex. Ludvig Normans) utgör kadensen en
mera integrerande beståndsdel af sjelfva stycket. –
I den äldre, på kyrkotonerna byggda musiken bildade
läran om slutfallen ett vigtigt kapitel, emedan der
en rent harmonisk princip framträdde, hvilken eljest
var främmande för den tidens absolut melodiska och
kontrapunktiska musicerande och således nödvändigt
måste bryta det gregorianska systemets renhet. Så
höjdes, för att få slutfall i den doriska tonarten,
c till ciss, i den mixolydiska f till fiss, i
den eoliska g till giss, hvarjämte i den doriska
och lydiska h sänktes till b. Den frygiska tonarten
åter kunde, enär diss icke fanns bland de då använda
tonerna, icke erhålla något fullkomligt, utan endast
ett ofullständigt slutfall (= d moll - e dur). A. L.
Kader (Fr. cadre, ram, af Lat. quadrum, fyrhörning),
krigsv., kallar man vanligen den till en armés eller
trupps ledning och förvaltning erforderliga personalen
af officerare, underofficerare och tjenstemän. Stundom
inbegriper man äfven i kadern en del manskap. Med kaderarmé
förstår man en sådan armé, vid hvilken kadern är mera
beständig, men der hufvuddelen af manskapet tjenstgör
endast den tid, som behöfves för dess utbildning (jfr
Härordning). – Kadermanöver kallar man i Österrike
och Frankrike de taktiska öfningar, som utföras
med kadern eller endast med officerare, hvarvid
hvarje deltagare representerar en viss truppstyrka.
C. O. N.
Kadesiah, stad i norra Arabien, nära gränsen mot Irak
Arabi. Muhammedanerna vunno der 636 en lysande seger
öfver perserna.
Kadett. Det franska ordet cadet [kade], i allmänhet
yngre broder, särskildt den andre eller den
yngste sonen i en familj, härledes från en romansk
diminutivform (capitetus) af Lat. caput, hufvud,
och betydde ursprungligen den "lille" hufvudmannen
för en adlig familj. Före 1789 fingo ej de franska
adelsfamiljernas yngre söner ärfva fadern, hvarför de
vanligen nödgades söka sin utkomst inom kyrkan eller
i armén. Sedan Ludvig XIV (1682) för dem upprättat
särskilda kompanier, i hvilka de kunde tjena som
frivillige, tills de vunnit officersfullmakt, kom
ordet "cadet" att beteckna en ung adelsman, som i
armén passerade graderna för att blifva underlöjtnant;
denna betydelse qvarstod till 1789. Benämningen
"kadett" för hvarje yngling, hvilken såväl praktiskt
som teoretiskt bereder sig till att vinna anställning
som officer, infördes äfven i de flesta andra land,
och i Tyskland, Österrike samt Ryssland finnas ännu
"kadettskolor". I Schweiz har man gifvit benämningen
kadettkårer åt de af skolynglingar (mellan 10 och
16 år) bildade öfningsafdelningarna. – I Danmark
och i Sverige (sedan 1874) kallas endast flottans
officerselever kadetter; i Norge finnes denna
benämning äfven för krigsskolans lärjungar. Se vidare
Krigsskolan och Sjökrigsskolan.
Kadi, Arab. (Turk. kasi), i allmänhet "domare",
särskildt ordförande i den i alla muhammedanska städer
befintliga mehkeme, en rätt, som ej efter skrifven
lag, utan efter koranen, sunna och fetva-samlingarnas
prejudikat (se Fetva) dömer som första instans
i alla civila och religiösa mål. Kadin, hvars
närmaste öfverordnade är muftin (se d. o.), och
som har vid sin sida en vice ordförande, naib,
"vikarie", biträdes af en basj-katib, "förste
skrifvare", och en basj-terguman, "förste tolk",
hvilka dock ej, såsom rättens bisittare, hafva någon
röst vid domens fällande. Ofta finnas inga bisittare i
méhkeme, utan kadin besluter ensam i alla mål. Enligt
regeln åtnjuter kadin ingen bestämd lön, utan endast
sportler af de rättsökande. – Kadi-l-kudat, "domarnas
domare", "storkadi", kallas ordförande i den högsta
domstolen, som har sitt säte i landets hufvudstad. –
Kadi-l-áskar, vanligen (turkiskt) kasi-askér, är
titeln på ordförandena i de två stora öfverrätter,
under hvilka de turkiska provinserna Rumili och
Anadol (Mindre Asien) lyda. H. A.
Kadiak (Kodiak), ö vid södra kusten af halfön Alaska,
från hvilken den skiljes genom Sjelikovsundet. Den
har en areal af omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
