Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kairo (Kahira), Arab. Masr l. i högtidlig stil Masr-el-kahira, Egyptens hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derigenom som genom sin ej obetydliga industri (jfr
Egypten, sp. 216) försvarar K. sin plats som Egyptens
förnämsta handelsstad. – Ehuru i sina äldre delar
trång och smutsig, är K. en af de arkitektoniskt
mest betydande städer i verlden, och särskildt
fäster sig intresset i detta afseende vid moskéer,
grafmonument, brunnar, portar m. m. Främst är att
nämna Sultan Hasans moské, vid Rumele-platsen nedanför
citadellets murar, hvilken uppfördes 1356–59 och
utgör den arabiska byggnadskonstens mest betydande
verk. Särskildt anmärkningsvärda äro dess minaret,
den högsta i verlden (86 m.), och dess hufvudportal,
en 20 m. hög nisch med stalaktithvalf och i sten
snidade arabesker. Dernäst komma Ibn-tuluns storartade
moské, El-ghuris, och Muhammed Alis moské l.
Alabastermoskén. Den sistnämnda ligger inom citadellets
murar, der för öfrigt finnas 2 andra moskéer, ett
kanongjuteri samt flere andra stora byggnader.
K. räknar 18 öppna platser, 11 vicekungliga palats,
13 synagogor, 32 koptiska kyrkor, mer än 300 moskéer
(en stor del i ruiner). I El-ashar moskén finnes
islams förnämsta högskola (med omkr. 11,000 lärjungar
och 320 lärare); den första elementarundervisningen
meddelas i 250 småskolor (med omkr. 8,000
lärjungar). Dessutom finnes i K. en mängd efter
europeiskt mönster inrättade institutioner: ett stort
hospital, Kasr-el-’ain ("källslottet"), med medicinsk
högskola, vidare: krigsskola, veterinärinstitut,
stort kemisk-farmacevtiskt laboratorium, offentlig
flickskola m. fl. Af särskildt högt värde äro
det vicekungliga biblioteket (omkr. 23,000 bd.,
till största delen arabiska handskrifter) och
framförallt det stora museet i Bulak för egyptiska
fornlemningar. Härtill komma flere af den europeiska
kolonien grundlagda och underhållna institutioner: ett
storartadt hospital, 2 katolska och 3 protestantiska
kyrkor, en mängd goss-, flick- och missionsskolor,
föreningar, deribland det af Schweinfurth stiftade
Geografiska sällskapet, med stort bibliotek, m. m. I
Bulak finnes ett berömdt boktryckeri, måhända den mest
betydelsefulla af alla Muhammed Alis skapelser. Der
tryckes Egyptens enda officiella tidning."Wakaji
masrijje" (Egyptiska händelser), af högst torftigt
innehåll. I sjelfva K. finnas många enskilda
boktryckerier, och der utgifvas åtskilliga tidningar
på arabiska, franska, grekiska och italienska; af
dessa äro de arabiska de betydligaste, ehuru äfven
de efter europeiska begrepp äro oansenliga. – K. är
vicekonungens (kedivens) residens och säte såväl för
alla Egyptens administrativa institutioner som för
det internationella tribunalet. Äfven de främmande
makternas representanter (generalkonsuler) i Egypten
pläga oftast öfver vintern residera i K. Staden
bildar under egen guvernör, muhafis, en särskild
förvaltningskrets, indelad i 53 qvarter med hvar sin
sjeich som föreståndare. – Som klimatisk kurort, i
synnerhet för bröstlidande, har K. haft en ständigt
stigande användning, beroende på luftens ovanliga
renhet och torrhet, för hvilken K.
har att tacka den omgifvande öcknen. Medeltemperaturen
är för året 26° C. (för vintern, Dec.–Febr., 13°,
för våren, Mars–Maj, 27°, för sommaren och hösten 32°
C.); regn faller endast under vintern och äfven då
ytterst sällan (jfr Egypten, sp. 237 o. ff.).
I K:s närmaste omgifning äro framförallt att märka de
s. k. "kalifgrafvarna" i ö. och deras fortsättning
på andra sidan citadellet, "mamlukgrafvarna",
i s., härliga kupolbyggnader på fyrkantig grund
från den arabiska konstens blomstringstid. Bland de
förra utmärka sig företrädesvis sultan Barkuks och
Kait bejs mausoléer för rikedom och elegans. Mellan
kalifgrafvarna och stadsmuren, just der El-múskis
fortsättning, Rue neuve, mynnar ut, höjer sig den
bekanta väderqvarnskullen, från hvars topp man har en
härlig utsigt öfver hela staden, med dess kupoler,
minareter och trädgårdar, samt den omgifvande
nejden med de röda Mokattambergen och den gula
öckensanden i s. och ö., Nilens breda glittrande
band på andra sidan staden i v. och derbortom vid
horisonten pyramidernas mot den klara öckenluften
skarpt aftecknade konturer. I s. v. ligger vid Nilen
Gamla Kairo (Arab. Masr-el-atika; se nedan) med
den berömda koptiska Mariakyrkan, kallad Abu-Serge,
från 8:de årh. (intressanta bysantinska sniderier och
musivarbeten i elfenben), och den storartade, numera
förfallna Amr-moskén, den äldsta i Egypten. Framför
hela flodstranden från Bulaks norra ände till
Gamla Kairo sträcka sig de båda långsmala öarna
Gesiret-Bulak, i n., och Gesiret-Roda, i s. Till
den förra leder en ståtlig och dyrbar jernbro,
och öns norra hälft upptages af det praktfulla
Gesire-palatset, med dess trädgårdar och parker,
der den berömda kiosken reser sig såsom den moderna
arabiska byggnadskonstens skönaste verk. På sydspetsen
af ön Roda finnes uppställd den bekanta nilmätaren,
el-mikjas, efter hvilken en edsvuren sjeich angifver
Nilens vattenstånd. På flodens venstra strand,
midt mot Gamla K., ligger byn Gise, efter hvilken
de omkr. 9 km. i v. aflägsna pyramidfälten hafva
sitt namn (jfr Cheops och Pyramider). Närmast n. om
K. ligga flere vicekungliga palats, omgifna af yppiga
trädgårdar, och midt igenom dessa löper den präktiga
Sjubra-allén, som på fredagar och söndagar utgör
den eleganta verldens promenadväg, snörrätt ut till
det 5 km. aflägsna Sjubra-slottet vid Nilen, med
en berömd trädgård i gammalfransk stil. – Till K:s
vidsträcktare omgifningar höra den förstenade skogen,
gebel chásjab, "träberget" (jfr Fossil, sp. 104),
i östra delen af Mokattam, Heliopolis i n. ö.,
pyramidfälten vid Gise i v. samt s. derom ruinerna
vid Memfis och nekropolen vid Sakkara.
Historia. Enligt traditionen skall Gamla K. redan
under Kambyses’ tid 525 f. Kr. grundlagts
af babylonerna, hvilka gåfvo orten namnet
Babylon. Sedermera blef platsen ett ståndqvartér för
en romersk legion. Då dess ännu i ruiner behållna
"castrum" eröfrades af kalifen Omars fältherre
Amr (638 e. Kr.), erhöll staden, enligt sagan med
anledning af en på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
