- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
367-368

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Ormsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstruktion väsentligt skilda delar, nämligen
sjöfronterna och landfronterna. Som fästningen ligger
på en mot n. ö. utskjutande, långsträckt udde, äro de
förstnämnda till sin utsträckning betydligt större
än de senare; men som landfronterna äro de enda,
mot hvilka en formlig belägring kan ifrågakomma,
äro de till profilen starkare. Sjöfronterna utgöras af
sammanhängande höga jordvallar, framför hvilka såsom
stormhinder är ämnad att uppföras en fristående mur,
flankerad af utspringande tamburer och på den vestra,
från land åtkomliga sidan skyddad mot breschering
genom en hög täckvall. Landfronterna, som tvärs
öfver afskära landtungan, utgöras af två långa,
alldeles raka fronter, hvardera flankerad af en midt
på fronten i hufvudgrafven belägen två våningars
kaponier, samt tvänne kortare linier, som å ömse sidor
ansluta till sjön och närliggande sjöfronter. En
rymlig betäckt väg, som ligger framför en mot
ytterbranten uppkastad täckvall och som flankeras
af murade blockhus, står genom underjordiska gångar
i förbindelse med hufvudgrafven. Under täckvallen
ligger ett i murverk utfördt minsystem. – Bakom
landfronterna sträcker sig tvärs öfver hela fästningen
ett slutvärn, som utgöres af en omkr. 670 m. lång,
bombfast, hvälfd kasemattbyggnad af två våningars
höjd förutom källarvåningen, med kanonkasematter
åt yttre och boningskasematter åt inre sidan,
hvilken byggnad flankeras af tre utspringande
torn. Å yttre sidan är slutvärnets nedre våning
ämnad att fullständigt skyddas mot såväl direkt
som indirekt eld genom en hög jordvall, hvilken
kommer att inrymma förrådshvalf. På vissa delar af
slutvärnets tak skola uppföras Öppna jordbatterier;
återstoden förses med bombfast jordtäckning. Under
hufvudvallens vallgång ligger äfven en mängd bombfasta
förrådshvalf. Inom fästningen ligga vidare ett större
tyg- och gevärsförråd, med reparationsverkstäder,
samt erforderliga ammunitions-, persedel- och
proviantförråd, äfvensom behöfliga kaserner,
boställsbyggnader, stall och ridhus m. m. Såsom
det höfves en förrådsfästning, har Karlsborg goda
förbindelser med landets öfriga delar såväl till sjös
genom Göta kanal, som till lands på Sköfde–Karlsborgs
jernväg. Fästningen innesluter inom vallarna en areal
af omkr. 40 har. – I fredstid utgöres garnisonen af 2
batterier och 2 kompanier af Göta artilleriregemente,
sappörbataljonen och värfvade arméns disciplinkompani,
hvarjämte indelta infanteriets volontär-
och korporalskolor äro i fästningen förlagda.
O. A. B.

Karlsborgs garnisonsförsamling i Skaraborgs län,
Vadsbo härad, Valla tingslag, hade vid 1882 års slut
en folkmängd af 1,636 personer. Församlingen tillhör
Norra Vadsbo kontrakt, Skara stift.

Karlsbrunn, badort i österrikiska Schlesien, vid
foten af Altvater, 15 km. n. v. om Freudenthal,
har fyra starka, kolsyrerika mineralkällor.

Karlsburg. 1. Magyar. Gyula-Fehérvár, befäst
hufvudstad i siebenbürgska komitatet Alsó-Fehér
(Unter-Weissenburg), vid Maros. 7,338

innev. (1880). Säte för den rom.-katolske biskopen
af Siebenbürgen. K. består af nedre staden
och fästningen l. öfre staden, hvilken senare
innehåller den katolska katedralen, der flere
af de siebenbürgska furstarna ligga begrafna,
och har ett på inkunabler rikt bibliotek samt ett
observatorium. Fästningen K. uppfördes 1715–38 under
kejsar Karl VI efter en plan af prins Eugene. –
2. Fordom stad i svenska hertigdömet Bremen. På dess
plats, vid Wesers utlopp i Nordsjön, ej långt från
det nuv. Bremerhafen, låg förut en skans, Leheskans,
som ursprungligen var ett staden Bremen tillhörigt
fäste, hvilket svenskarna eröfrade i kriget mot Bremen
1653. K. anlades 1673 och var på en gång handelsstad
och fästning, men den senare förstördes redan under
kriget 1675–79, och Karl XII:s plan att låta Erik
Dahlberg återuppbygga den verkställdes ej. Staden
K., som aldrig nådde någon synnerlig utveckling,
förstördes af en öfversvämning 1717. På dess plats
ligger nu köpingen Lehe l. Bremerlehe.

Karlsdal, kapellförsamling i Örebro län under
Karlskoga, Karlstads stift, Visnums kontrakt. 440
innev. (1882).

Karls graf, kanal vid Vänersborg mellan den
med Vänern sammanhängande sjön Vassbottnen samt
Götaelf. Kanalen, medelst hvilken fallen vid Rånnum
och Önafors kringgås, byggdes af Karl IX och var
den första anläggning af detta slag i Sverige. Den
har sedermera flere gånger blifvit ombyggd i
sammanhang med Trollhätte kanal. Längd 3,6 km.
A. G.

Karlshamn, stapelstad i Blekinge län, vid Mieåns
utlopp i Östersjön. På åns östra strand ligger största
delen af staden och på den vestra den s. k. nya
staden. Hela arealen är 1,139 har, deraf stadsplanen
upptager omkr. 63 har. Staden har en regelbunden form,
med raka gator, och är ganska väl bebyggd. År 1880
var de bebyggda tomternas antal 693. Stadens jord är
satt till 4,33 mantal. Sammanlagda taxeringsvärdet
uppgick till 4,100,200 kr., deraf 28,000 kr. af
jordar. Nämnvärda offentliga byggnader äro kyrkan
(från början af 1700-talet), rådhuset, cellfängelset
och tullhuset. Vid 1883 års slut egde staden
6,529 innev, (år 1873: 5,765). Stadens hamn är
god och djup. Sjöfarten är liflig, och K. har jämn
ångbåtsförbindelse såväl med de svenska kuststäderna
som med Köpenhamn och Lybeck. Stadens egen
handelsflotta (af fartyg öfver 10 tons) bestod år 1882
af 18 segelfartyg, om 4,180 tons, och 2 ångfartyg,
om 224 tons och 100 hästkrafter. Sammanlagda antalet
af in- och utklarerade fartyg var 2,705, om 301,715
tons. Å sjömanshuset voro för utrikes sjöfart
inskrifna 82 befälhafvare och 424 sjömän. Samtidigt
räknade staden 76 handlande, med 75 biträden, och 111
handtverkare, med 177 arbetare. Fabrikernas antal var,
oberäknadt destilleringsverk, 16, med 123 arbetare
och ett tillverkningsvärde af 422,633 kr., af hvilket
nära 340,000 kr. kommo på de 8 tobaksfabrikerna. Genom
den smalspåriga banan Karlshamn–Vislanda står staden
i förbindelse med Södra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:41:04 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free