- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
367-368

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Ormsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstruktion väsentligt skilda delar, nämligen sjöfronterna och landfronterna. Som fästningen ligger på en mot n. ö. utskjutande, långsträckt udde, äro de förstnämnda till sin utsträckning betydligt större än de senare; men som landfronterna äro de enda, mot hvilka en formlig belägring kan ifrågakomma, äro de till profilen starkare. Sjöfronterna utgöras af sammanhängande höga jordvallar, framför hvilka såsom stormhinder är ämnad att uppföras en fristående mur, flankerad af utspringande tamburer och på den vestra, från land åtkomliga sidan skyddad mot breschering genom en hög täckvall. Landfronterna, som tvärs öfver afskära landtungan, utgöras af två långa, alldeles raka fronter, hvardera flankerad af en midt på fronten i hufvudgrafven belägen två våningars kaponier, samt tvänne kortare linier, som å ömse sidor ansluta till sjön och närliggande sjöfronter. En rymlig betäckt väg, som ligger framför en mot ytterbranten uppkastad täckvall och som flankeras af murade blockhus, står genom underjordiska gångar i förbindelse med hufvudgrafven. Under täckvallen ligger ett i murverk utfördt minsystem. -- Bakom landfronterna sträcker sig tvärs öfver hela fästningen ett slutvärn, som utgöres af en omkr. 670 m. lång, bombfast, hvälfd kasemattbyggnad af två våningars höjd förutom källarvåningen, med kanonkasematter åt yttre och boningskasematter åt inre sidan, hvilken byggnad flankeras af tre utspringande torn. Å yttre sidan är slutvärnets nedre våning ämnad att fullständigt skyddas mot såväl direkt som indirekt eld genom en hög jordvall, hvilken kommer att inrymma förrådshvalf. På vissa delar af slutvärnets tak skola uppföras Öppna jordbatterier; återstoden förses med bombfast jordtäckning. Under hufvudvallens vallgång ligger äfven en mängd bombfasta förrådshvalf. Inom fästningen ligga vidare ett större tyg- och gevärsförråd, med reparationsverkstäder, samt erforderliga ammunitions-, persedel- och proviantförråd, äfvensom behöfliga kaserner, boställsbyggnader, stall och ridhus m. m. Såsom det höfves en förrådsfästning, har Karlsborg goda förbindelser med landets öfriga delar såväl till sjös genom Göta kanal, som till lands på Sköfde--Karlsborgs jernväg. Fästningen innesluter inom vallarna en areal af omkr. 40 har. -- I fredstid utgöres garnisonen af 2 batterier och 2 kompanier af Göta artilleriregemente, sappörbataljonen och värfvade arméns disciplinkompani, hvarjämte indelta infanteriets volontär- och korporalskolor äro i fästningen förlagda. O. A. B. Karlsborgs garnisonsförsamling i Skaraborgs län, Vadsbo härad, Valla tingslag, hade vid 1882 års slut en folkmängd af 1,636 personer. Församlingen tillhör Norra Vadsbo kontrakt, Skara stift. Karlsbrunn, badort i österrikiska Schlesien, vid foten af Altvater, 15 km. n. v. om Freudenthal, har fyra starka, kolsyrerika mineralkällor. Karlsburg. 1. Magyar. Gyula-Fehérvár, befäst hufvudstad i siebenbürgska komitatet Alsó-Fehér (Unter-Weissenburg), vid Maros. 7,338 innev. (1880). Säte för den rom.-katolske biskopen af Siebenbürgen. K. består af nedre staden och fästningen l. öfre staden, hvilken senare innehåller den katolska katedralen, der flere af de siebenbürgska furstarna ligga begrafna, och har ett på inkunabler rikt bibliotek samt ett observatorium. Fästningen K. uppfördes 1715--38 under kejsar Karl VI efter en plan af prins Eugene. -- 2. Fordom stad i svenska hertigdömet Bremen. På dess plats, vid Wesers utlopp i Nordsjön, ej långt från det nuv. Bremerhafen, låg förut en skans, Leheskans, som ursprungligen var ett staden Bremen tillhörigt fäste, hvilket svenskarna eröfrade i kriget mot Bremen 1653. K. anlades 1673 och var på en gång handelsstad och fästning, men den senare förstördes redan under kriget 1675--79, och Karl XII:s plan att låta Erik Dahlberg återuppbygga den verkställdes ej. Staden K., som aldrig nådde någon synnerlig utveckling, förstördes af en öfversvämning 1717. På dess plats ligger nu köpingen Lehe l. Bremerlehe. Karlsdal, kapellförsamling i Örebro län under Karlskoga, Karlstads stift, Visnums kontrakt. 440 innev. (1882). Karls graf, kanal vid Vänersborg mellan den med Vänern sammanhängande sjön Vassbottnen samt Götaelf. Kanalen, medelst hvilken fallen vid Rånnum och Önafors kringgås, byggdes af Karl IX och var den första anläggning af detta slag i Sverige. Den har sedermera flere gånger blifvit ombyggd i sammanhang med Trollhätte kanal. Längd 3,6 km. A. G. Karlshamn, stapelstad i Blekinge län, vid Mieåns utlopp i Östersjön. På åns östra strand ligger största delen af staden och på den vestra den s. k. nya staden. Hela arealen är 1,139 har, deraf stadsplanen upptager omkr. 63 har. Staden har en regelbunden form, med raka gator, och är ganska väl bebyggd. År 1880 var de bebyggda tomternas antal 693. Stadens jord är satt till 4,33 mantal. Sammanlagda taxeringsvärdet uppgick till 4,100,200 kr., deraf 28,000 kr. af jordar. Nämnvärda offentliga byggnader äro kyrkan (från början af 1700-talet), rådhuset, cellfängelset och tullhuset. Vid 1883 års slut egde staden 6,529 innev, (år 1873: 5,765). Stadens hamn är god och djup. Sjöfarten är liflig, och K. har jämn ångbåtsförbindelse såväl med de svenska kuststäderna som med Köpenhamn och Lybeck. Stadens egen handelsflotta (af fartyg öfver 10 tons) bestod år 1882 af 18 segelfartyg, om 4,180 tons, och 2 ångfartyg, om 224 tons och 100 hästkrafter. Sammanlagda antalet af in- och utklarerade fartyg var 2,705, om 301,715 tons. Å sjömanshuset voro för utrikes sjöfart inskrifna 82 befälhafvare och 424 sjömän. Samtidigt räknade staden 76 handlande, med 75 biträden, och 111 handtverkare, med 177 arbetare. Fabrikernas antal var, oberäknadt destilleringsverk, 16, med 123 arbetare och ett tillverkningsvärde af 422,633 kr., af hvilket nära 340,000 kr. kommo på de 8 tobaksfabrikerna. Genom den smalspåriga banan Karlshamn--Vislanda står staden i förbindelse med Södra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:06:55 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free