- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
405-406

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karolinska mediko-kirurgiska institutet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

institutets kliniker, dessutom skall förete intyg
dels om aflagd medicine kandidat-examen, dels
ock derom att han närmast derefter med flit och
skicklighet tjenstgjort vid ettdera universitetets
medicinska, kirurgiska och obstetriska kliniker under
en tid af 6 månader. Med afseende på förhållandet
mellan institutet och universitetens medicinska
fakulteter är, genom stadgan af d. 13 Nov. 1874
för de medicinska examina och den i sammanhang
med dem föreskrifna kliniska undervisningen, för
öfrigt förordnadt, att den, som vill vid något
af de tre medicinska läroverken aflägga medicine
licentiat-examen, skall förete intyg derom att
han efter sist nämnda tjenstgöring med flit och
skicklighet tjenstgjort vid de kliniska inrättningarna
i hufvudstaden, nämligen på hvardera af de medicinska
och kirurgiska klinikerna 8 månader, på hvardera
af de obstetriska och pediatriska klinikerna
4 månader och på kliniken för syfilis 2 månader,
samt att han, efter i öfrigt afslutad klinisk kurs,
likaledes tjenstgjort vid någondera af de medicinska
läroverkens psykiatriska kliniker under 2 månader,
kunnande nu bemälda tjenstgöring ske samtidigt vid de
medicinska och kirurgiska klinikerna i hufvudstaden,
äfvensom vid de obstetriska och pediatriska klinikerna
derstädes, hvarjämte tjenstgöringen på kliniken för
syfilis äfven må kunna fullgöras samtidigt med någon
af de förenämnda,

Den ställning, som institutet sålunda intager
med hänsyn till läkarebildningen, har det ej länge
innehaft. Ej häller är dess tillvaro särdeles gammal,
om man bestämmer åldern efter dess benämning och
organisation såsom en fullständig högre medicinsk
läroanstalt. Betraktar man åter institutet såsom
uppvuxet ur förut i hufvudstaden befintliga särskilda
anstalter för bibringande af vissa kunskaper och
färdigheter, erforderliga för läkareyrket, samt
såsom resultatet af sträfvandena att förena och
komplettera dessa anstalter, gå institutets anor
vida längre tillbaka. Såsom de rötter, ur hvilka
Karolinska institutet uppvuxit, kan man räkna den
läroanstalt, som från slutet af 1600-talet tillhörde
Collegium medicum, den undervisningsskyldighet och
den pröfningsrättighet, som af ålder tillkommit den
Kirurgiska societeten och vid dennas upplösning,
1797, öfverflyttades på Collegium medicum,
samt den kliniska undervisning, hvilken straxt
efter Serafimer-lasarettets öppnande, 1752, blef
derstädes anordnad. – Af de nämnda inrättningarna var
Kirurgiska societeten den äldsta, emedan den ledde
sitt ursprung från det s. k. Bardskärare-ämbetet,
hvilket redan genom ett k. bref af d. 20 Juli 1571
erhöll sin första organisation och sedan
1685 kallades "Societas chirurgica". Societeten, som
efter 1717 benämndes "Kongl. kirurgiska societeten",
erhöll ett k. reglemente d. 17 Aug.
1686 samt ett förnyadt d. 16 Jan. 1755, hvilket
gällde, tills densamma upplöstes. Vid denna
inrättning utbildades fältskärer, och den hade
rättighet att genom anställande af kunskapspröfning
tillse, att endast med vederbörliga insigter och
öfning utrustade personer fingo utöfva

kirurgisk praktik. Föreläsningar höllos tidtals
i anatomi och kirurgi m. m.; vissa tider voro
särskilde lärare för vissa läroämnen anställda och
af societeten aflönade, hvarjämte lärlingarna äfven
begagnade föreläsningarna i Collegium medicum. Men
undervisningen var likväl hufvudsakligen ordnad
skråmässigt, d. v. s. på sådant sätt att mästaren
(här "Mästeffältskär") var skyldig att undervisa
sina pupiller eller lärlingar. Kontrollen öfver denna
undervisning utöfvade societeten genom de examina,
som skulle inför densamma afläggas. – År 1663
stiftade några promoverade doktorer i hufvudstaden
en korporation, som samma år erhöll privilegier
och namn af "Collegium medicorum" (se d. o.) samt
bl. a. hade till syfte att vara en undervisnings-
och pröfningsanstalt. Genom förnyade stadgar af
1684 och 1688 erhöll samfundet namnet Collegium
medicum
samt fick sig ålagd undervisningsskyldighet i
anatomi, botanik och farmaci, hvarjämte det erhöll
rättighet och skyldighet att med hvarje "doctor
medicus, som ville blifva practicus i Stockholm,
provincial- eller stadsläkare", anställa en
"examen practicum". Undervisning i förenämnda
ämnen, äfvensom i kemi och obstetrik, meddelades
sedermera vid kollegiets skola, åtminstone tidtals,
dels af kollegiets ledamöter, dels af särskilde
lärare, i det att ända sedan början af 1680-talet
statsanslag för skolans behof tid efter annan
erhöllos. Den första professuren inrättades 1716 i
anatomi, men blef efter den förste innehafvarens
snart timade afgång obesatt till 1749. Den
tillsattes då å nyo, ehuru den s. å. åter blef
ledig, hvarefter den anatomiska undervisningen å
nyo öfvertogs af kollegiets assessorer och af dem
bestriddes till 1756, då lön på fast stat blef för
lärostolen anslagen. – Några få år förut (1752)
hade Serafimer-lasarettet öppnats. I planen för
detsamma ingick såsom en hufvudsaklig bestämmelse,
att det skulle vara ett praktiskt läkareinstitut,
hvarest nödig öfning och erfarenhet skulle af de
unge läkarna vinnas i sjukdomars igenkännande och
behandling, hvarjämte särskildt framhöllos vigten
och nyttan af de liköppningar, som vid en dylik
anstalt bäst och lättast företagas. Redan genom
k. bref af d. 4 April 1753 stadgades, att enhvar,
som ville blifva provinsial-medikus eller stads-
eller regements-fältskär, skulle åtminstone ett halft
år hafva tjenstgjort vid lasarettet. Dock dröjde det
länge, innan några närmare föreskrifter med afseende
på den kliniska undervisningens ordnande blefvo
gifna. Ändamålet tyckes äfven högst ofullkomligt
hafva vunnits. Ändtligen stadgades genom k. bref af
d. 21 Sept. 1802, att klinisk undervisning skulle
vid lasarettet hållas 2 gånger i veckan på såväl den
medicinska som den kirurgiska sidan, och detta af
sjelfva lasarettsmedikus och öfverkirurgen. Dessutom
anbefalldes anställande af "repetitioner" (eller
hvad sedermera kallats kliniska examinatorier)
till utrönande af de tjenstgörandes framsteg, och
slutligen skulle, efter fulländad kurs, af de kliniske
lärarna betyg utfärdas, vitsordande såväl fullgjord
tjenstgöring som derunder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free