- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
603-604

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(maskinen förevisades i Stockholm 1883). K:s
namn är deremot fäst vid en af honom konstruerad
schackspelande automat, som på sin tid väckte stort
uppseende (se Android). Lll.

Kempen [hårdt k]. 1. Stad i preussiska
regeringsområdet Düsseldorf (Rhenprovinsen),
vid jernvägslinier till Köln och Venloo. 5,783
innev. (1880). K. hörde fordom till ärkebiskopsstiftet
Köln och är Thomas a Kempis’ födelseort. – 2. Stad
i sydligaste delen af preussiska regeringsområdet
Posen. 6,168 innev. (1880).

Kempenfelt [ke’mp-], Richard, engelsk amiral, född
i Westminster, son till svensken Magnus K., som var
öfverste i engelsk tjenst, ingick som ung i engelska
flottan samt blef 1740 löjtnant, 1757 postkapten och
1781 amiral. Han utmärkte sig 1758–1759 i trenne
sjödrabbningar mot fransmännen samt sedan vid
flere tillfällen. K. drunknade i Portsmouth 1782,
då hans amiralsskepp Royal George kantrade och gick
till bottnen. L. H.

Kempenskiöld [hårdt k], Samuel, lärd, hette
ursprungligen Kempe och föddes i Örebro d. 8
Jan. 1599. Efter akademiska studier i Upsala
och resor i utlandet blef han 1621 skolrektor i
Nyköping och 1626 eloquentiae lektor i Strengnäs,
tjenstgjorde senare som referendarie i k. kansliet
och var 1640–51 sekreterare i Kammarkollegium. 1641
fick han tillika fullmakt som häradshöfding
i Ale härad af Elfsborgs län. K. adlades 1647
och antogs 1649 till riddarhussekreterare. Sin
ålderdom tillbragte han på Kroppkärr och Brosäter,
egendomar i Värmlands län. Död d. 12 Maj 1670. K. egde
anseende för att vara en mycket kunnig man och utgaf
bl. a. Historiae Gustavi I libri V, dialogistica
forma in usum scholasticae juventutis editi
(1629;
2:dra omarb. uppl. 1648). Klara kyrka i Stockholm fick
1650 på K:s bekostnad en portal, hvilken förstördes
vid den vådeld, som 1751 öfvergick kyrkan.

Kempis [hårdt k]. Se Thomas a Kempis.

Kempten [hårdt k], stad i bajerska
regeringsområdet Schwaben-Neuburg, vid Iller. 13,872
innev. (1880). Stora bomullsspinnerier och väfverier
samt tillverkning af papper, trämassa, maskiner,
tändstickor m. m. Såsom stapelplats för Algau
har K. en betydlig omsättning af mejeriprodukter,
linne och frukt. – Stadens namn var hos romarna
Campodunum. Den bestod länge af två skilda städer,
Alt- och Neustadt, hvilka ständigt lefde på spänd
fot med hvarandra. Den förstnämnda erhöll 1289
rättigheter såsom fri riksstad och omfattade 1527
reformationen, den senare blef hufvudorten i det
katolska abbotsstiftet K., hvars styresmän sedan
1360 egde riksfurstes rang. Under trettioåriga
kriget var K. en mycket omtvistad plats, der än
de kejserlige, än svenskarna spelade herrar. År
1703 intogs det af fransmännen. 1796 förlorade
desse vid K. en träffning mot österrikarna. Såväl
staden som stiftet införlifvades 1803 med Bajern.
S. A. L.

Ken [hårdt k], Thomas, engelsk biskop,
psalmförfattare, f. 1637, d. 1711, uppträdde jämte
sex andra biskopar mot Jakob II:s 1687 utfärdade
indulgens-förklaring (se England, sp.

556), hvarför han blef satt i Tower. Han frikändes af
domstolen, men råkade snart i nya svårigheter. Såsom
en man af omutlig samvetsgranhet vägrade han att
bryta sin trohetsed till Jakob II och aflägga ny ed
till Vilhelm af Oranien, af hvilken anledning han
blef afsatt från sitt biskopsämbete (1691). K. var
en framstående predikant, och såsom författare af
psalmer söker han sin like inom England. Hvarhälst
engelskt språk talas, sjungas hans yppersta psalmer:
Awake, my soul, and with the sun och Glory to Thee,
my God, this night.


Kenai-folken [hårdt k], indianstammar i Aljaska. Se
Indianer, sp. 517.

Kenckel [hårdt k], Kaspar, målare, föddes
i Brandenburg 1650 och kom vid unga år till
Stockholm. Han är för öfrigt föga känd; man vet
blott, att han reste kring i orterna som konterfejare
och lefde ännu 1706. Hans arbeten synas ej vara
särdeles spridda. Bland dem märkas altartaflan i
Vestra Vingåker, Kristus på korset (då krigsknekten
uppristar hans sida), med kroppsstora figurer,
målad 1686, samt en stor familjetafla öfver
k. rådet grefve Karl Bonde, hans fruar och
barn, förvarad å Hörningsholm. Ingendera
är af mer framstående betydelse.
-rn.

Kendal [ke’ndöl], Kirkby-K. l. Kirkby-in-K.,
fabriksstad i engelska grefskapet Westmoreland,
vid floden Kent. 13,696 innev. (1881). Tillverkning
af kläde ("kendal-gren") och andra yllevaror.

Kene [kene], stad i Öfre Egypten, vid högra stranden
af Nilen. Omkr. 13,000 innev. K. är hufvudstad
i en mudirije (K. med Koseir, 87,075 qvkm.,
310,000 innev.) och är vigtigt såsom nederlagsort
för handelsvaror mellan Koseir vid Röda hafvet
och Nilen. Sedan forntiden tillverkas der lerkärl,
som äro bekanta för sin egenskap att alltid hålla
vattnet friskt; de hafva ännu samma form som de på
monumenten afbildade.

Kengis [ke’ngis], jernbruk i Pajala socken, Norrbottens
län, straxt ofvanför Tornio-elfs förening med
Muonio-elf, är med qvarn, masugn, laxfiske och
jordegendom taxeradt till omkr. 40,000 kr. Bruket,
som numera är obetydligt (der tillverkas endast
något stångjern och manufaktur), är det äldsta inom
Norrbotten och var det förnämsta af de s. k.
Kengisverken. Anledningen till jernverksrörelsens uppkomst
i dessa trakter var att på 1640-talet jernmalmsfält
upptäcktes vid Junosuando, högre upp vid Tornio-elf,
vid gränsen mellan Pajala och Jukkasjärvi, till
följd hvaraf Junosuando masugn anlades 1645 och
K. stångjernsverk 1647 samt senare Torniofors masugn
1709. Under Karl XII:s krig råkade verken i ödesmål,
och K. brändes af ryssarna 1717. Under frihetstiden
sattes de åter i gång; en ny masugn anlades 1744 vid
Palokorva (nedanför Torniofors) och 1753 Svansteins
jernbruk vid Tornio-elf i Öfver-Torneå socken. På
1800-talet har bruksrörelsen gått alltmer tillbaka,
och nu är af Kengisverken endast K. i verksamhet.

Kenicius [hårdt k], Petrus, universitetslärare,
ärkebiskop, föddes i Umeå 1555 och var son till en
"birkekarl" (handelsman) i Baggböle, Könik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:53:14 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free