- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
853-854

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klink ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

farvatten, som besökas af svenska sjöfarande från
Kattegatt till norra delen af Svarta hafvet. Verket,
som består af några och femtio plåtar, af
K. sjelf utarbetade och delvis äfven graverade,
omfattar "allmänna kartor" (i skalan 1: 3,000,000),
"passkartor" (i skalan 1: 1,000,000), "kustkartor"
(i skalan 1: 200,000) samt "beskrifningar öfver
Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges
kust". På eget ansvar och nästan uteslutande
på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades
honom dock ett offentligt, årligt understöd af
1,000 kr. till verkets kompletterande) utförde
K. detta verk, sedan det på statens bekostnad
påbörjade sjökarteverket öfver Östersjön af
brist på medel i slutet af 1790-talet måste
inställas. K. var ledamot af Örlogsmannasällskapet
(1797), Vetenskaps-, Krigsvetenskaps- och
Landtbruksakademiens. Vetenskapsakademien lät
1884 prägla en minnespenning öfver honom. Se
C. J. A. Skogman: "Minnesteckning öfver G. af Klint"
(1884, föredragen i Vetenskapsakademien).

3. Klint, Karl af, sjömilitär, den föregåendes
broder, född i Karlskrona d. 28 Dec. 1774,
tjenstgjorde på flottan i 1788–90, 1808–09
och 1814 års krig samt hade 1821, då han
utnämndes till öfverste i örlogsflottan,
deltagit uti icke mindre än 30 sjöexpeditioner.
1823 utnämndes han till konteramiral och var 1827–40
tjenstgörande generaladjutant för flottorna samt
under samma tid chef för Storamiralsämbetets
1:sta afdelning och 1837–40 dessutom t. f. chef
för samma ämbetes 3:dje afdelning. 1840, efter
departementalstyrelsens införande, förordnades
han till chef för vattenkommunikationsarbetena.
Död i Stockholm d. 19 Juli 1840.

4. Klint, Erik Gustaf af, sjömilitär, son af K.
2, född d. 15 Okt. 1801 i Karlskrona, blef 1817
underlöjtnant vid örlogsflottan, var 1827–38
lärare vid flottans navigationsskola i Karlskrona,
befordrades 1841 till kapten och kommenderades
1845 som chef på korvetten "Karlskrona" på dess
expedition till Vestindien. Under denna resa omkom
K., då korvetten under en orkan utanför kap Matanzas
på Cuba kantrade och sjönk, d. 30 April 1846.
K. arbetade mycket vid Sjökarteverket
först under sin faders ledning och sedermera på egen
hand samt fortsatte efter faderns död (1840) dennes
sjökarteverk. Han utgaf äfven en mycket berömd
Lärobok i navigationsvetenskapen med tillhörande
nautiska och logarithmiska tabeller
etc. (1842;
flere uppl.), som ännu i våra dagar af sjöfarande är
känd och erkänd. L. H.

5. Klint, Erik Magnus af, militär, son af
K. 3, född d. 31 Okt. 1813, utnämndes 1833
till fänrik vid 2:dra lifgrenadierregementet och
förordnades 1840 till generalstabsofficer samt
1853 till chef för landtförsvarsdepartementets
kommandoexpedition. 1864 blef han generalmajor och
1875 generallöjtnant. 1862–71 var han chef för
2:dra lifgrenadierregementet och derefter, till sin
död, generalbefälhafvare i 1:sta militärdistriktet.
K. var en officer af mycken förtjenst, arbetade
i många komitéer och hade sedan 1867 säte i
riksdagens Första kammare. Död d. 26 Maj 1877.
C. O. N.

6. Klint, Erik Johan Gustaf af, militär, den
föregåendes kusin, född d. 11 Dec. 1816 på Gotland,
der fadern, Erik af K., såsom kapten i armén
tjenstgjorde på nationalbeväringen, utnämndes 1837
till sekundlöjtnant vid flottan, men tjenstgjorde
derefter i tre år såsom matros och styrman på engelska
och amerikanska handelsfartyg. 1853 tog K., som 1845
avancerat till premierlöjtnant, afsked ur svensk
krigstjenst och öfvergick i österrikisk, der han,
erkänd som en skicklig och framstående sjöofficer,
avancerade till linieskeppskapten. Såsom sådan
stupade han i sjöslaget vid Lissa d. 20 Juli 1866.
L. H.

Klint, Gustaf Adolf, bildhuggare, född i Stockholm
1775, blef elev af målareakademien och handleddes af
Sergel. 1801 blef han agré och 1806 ledamot af samma
akademi, men synes varit föga alsterrik. Endast några
porträttmedaljonger och ett par gipsbyster af hans
hand hafva bevarat hans namn åt efterverlden. Han
lemnade fäderneslandet omkr. 1812 och begaf sig
till Frankrike; sedan dess hördes ej vidare af
honom i Sverige. Man vet blott, att han skall hafva
aflidit 1822 (eller 1830), förmodligen i Frankrike.
-rn.

Klinta, socken i Malmöhus län. Se Bosjökloster.

Klinte, socken i Gotlands läns södra härad. Arealen
2,959 har. 1,190 innev. (1883). K. bildar med Fröjel
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Visby stift,
Medelkontraktet.

Klinteberg, Vilhelm af, friherre, ämbetsman,
född d. 22 Mars 1759 i Herslöfs socken,
Malmöhus län, utnämndes, efter att sedan 1778
hafva tjenstgjort i Göta hofrätt, 1798 till
häradshöfding i Lane m. fl. härads domsaga och
1805 till häradshöfding i Allbo, Kinnevalds och
Norrvidinge härads domsaga. 1810 – vid tiden för
ransakningarna angående kronprinsen Karl Augusts död
och fersenska mordet – förordnades han att förestå
justitiekanslersämbetet, tjenstgjorde 1811 som vice
landshöfding, dels i Malmöhus län, dels i Hallands,
och blef 1812 ordinarie landshöfding i Malmöhus
län. Död i Malmö d. 19 Juni 1829. – K. innehade
vid flere tillfällen särskilda förtroendeuppdrag af
regeringen. Så sändes han 1808 till Gotland i det
grannlaga värfvet att anställa undersökning om några
ämbetsmäns och enskildes förhållande under den ryska
ockupationen af ön s. å. Af detta uppdrag gjorde
han, klokt nog, så litet som möjligt, hvaremot han
vid ett senare tillfälle med nit fyllde sin uppgift
såsom ett af regeringens ombud vid uppgörelsen med
Gotlands innevånare angående organisationen af öns
nationalbeväring. K. adlades 1807 (han hette förut
Klinteberg), blef 1815 friherre och erhöll 1818
presidents namn, heder och värdighet. – På samma
gång som K. adlades hans broder skeppskonstruktören
Fredrik Ludvig, hvilken föddes d. 21 April 1760, åren
1795–1801 var anställd i turkisk tjenst, hvarunder han
byggde en mängd örlogsfartyg, samt dog i Karlskrona
d. 10 Dec. 1812 såsom öfverstelöjtnant och chef för
konstruktionskåren.

Klintehamn, allmän landthamn på Gotlands vestra kust,
Klinte socken. Utförsel af kalk,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free