Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 1051-1052 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolonial-departementet ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Barthélemy i Vestindien. De europeiska staternas
nuvarande (1884) kolonialbesittning framgår af
följande tabell.

	Areal qvkm	Innev.
Storbritannien	19,820,919	214,086,856
Nederländerna	1,980,184	28,601,924
Portugal	1,828,456	3,737,045
Frankrike	1,331,325	9,632,534
Spanien	436,369	8,105,932
Italien	632	1,300
Danmark	359	33,736
Summa	25,398,271	264,199,354

– Kolonial-, som härrör från eller har afseende på
kolonier och deras förvaltning. – Kolonialvaror,
råprodukter, som alstras i de ostindiska, Vestindiska
och syd-amerikanska kolonierna och föras till
Europa för att i stora mängder förbrukas, dels såsom
njutningsmedel, dels till tekniska ändamål. Såsom
kolonialvaror räknas kaffe, socker, kakao, te
(ehuru detta visserligen ej alstras i kolonierna),
ris, kryddor, medicinalväxter, färgträ, möbelträ
o. s. v. Kolonialvaruhandeln omfattar äfven Levantens
produkter, såsom arabiskt kaffe och sydfrukter
(russin, fikon, mandel, korinter o. s. v.). –
Kolonisera, göra (ett land) till en koloni; befolka
och uppodla medelst nybyggare. Subst. Kolonisation. –
Kolonist, nybyggare, medborgare i en koloni.

Koionial-departementet, ett ämbetsverk, som handlade
ärenden rörande S:t Barthélemy under den tid, då
kolonien stod under K. M:ts enskilda förvaltning
(1812–45). Någon tid handlade detta verk äfven
ärenden rörande Pommern, och dess officiella
titel var då "Colonial- och f. d. pommerska
ärendenas departement". Då förvaltningen
af S:t Barthélemy återförenades med den
allmänna svenska statsförvaltningen, indrogs
Kolonial-departementet. Se Barthélemy, Sankt.
Kbg.

Kolonialråd, namn på den representativa församling,
som genom lagen af d. 26 Mars 1852 inrättades för de
dansk-vestindiska öarna. Då split sedermera uppstod
mellan öarna S:te Croix och S:t Thomas, infördes
genom lagen af d. 27 Nov. 1863 tvänne kolonialråd,
ett för S:te Croix samt ett för S:t Thomas och S:t
Jan. Samtidigt fingo kolonialråden större inflytande
på öarnas ekonomiska angelägenheter likasom äfven
del i lagstiftningen, för såvidt denna uteslutande
rör öarna. Kolonialrådet för S:te Croix består af 13
folkvalda och 5 kungavalda medlemmar, för S:t Thomas
och S:t Jan af 11 af det förra och 4 af det senare
slaget. Valrätt tillkommer den, som två år varit
bosatt på öarna och antingen har en årlig inkomst af
500 Vestindiska dollars (1,875 kr.) eller ock besitter
fast egendom, som gifver ett årligt arrende af 75
dollars (280 kr.) på S:te Croix och 150 dollars
(560 kr.) på S:t Thomas och S:t Jan. E. Ebg.

Koloni-djur, zool., benämnas sådana lägre stående
djur, hvilka i större eller mindre mängd

tillsammans ega en gemensam kroppsdel, så att
säga en stam, från hvilken de särskilda djuren äro
förgrenade. Det är hufvudsakligen bland Coelenterata
l. kavitetsdjuren, som man träffar koloni-djur,
såsom de flesta polyper och polypmaneter. Mossdjuren
(Bryozoa) äro äfven koloni-djur, hvilka vanligen
ställas i systemet såsom en öfvergångsform mellan
stråldjuren och manteldjuren. Äfven bland dessa
sistnämnda finnas koloni-djur, t. ex. slägtena Salpa,
Doliolum och Pyrosoma. O. T. S.

Koloniväfvaren, Philetaerus socius, zool., en till
väfvarefoglarnas underfamilj (Ploceini) och de
finkartade foglarnas familj inom tättingarnas
ordning och foglarnas klass hörande art, är
ofvan brun, med ljusbruna fjäderkanter (utom på
hjessan), svart på hakan och strupen samt under
blekt brunaktig. Vingar och stjert äro mörkbruna,
med blekbruna fan. Längden utgör 13 cm. Fogeln är
hemma i Afrika från Oranjefloden norr ut. Han häckar
kolonivis, många par under ett gemensamt tak. Då
sällskapet funnit en lämplig häckplats, bygger hvarje
par sitt särskilda bo och lägger tak derpå. Men de
olika paren bygga så tätt intill hvarandra, att man,
då alla bona blifvit färdiga, tror sig se blott en
enda byggnad med ett tak deröfver och en mängd runda
hål på undre sidan. Bona användas icke två gånger att
häcka uti, utan nya bon anbringas under de gamla,
hvilka således komma att tillika med taket utgöra
betäckning för de nya. På detta sätt ökas massan år
från år i storlek, tills den gren, hvarpå hon hänger,
slutligen brister och faller ned. Dylika kolonibon
träffas vanligtvis endast i höga och stora träd.
C. R. S.

Kolonn (Fr. colonne, Lat. columna). 1. Bygynadsk.,
ett fristående, lodrätt, vanligen rundt (någon gång
äfven flersidigt) stöd, sammansatt af en särskild
kropp, det s. k. skaftet, hvilket ofta är utfördt i
ett stycke, ett hufvud (kapitälet) och i de flesta
fall äfven särskild fot (bas). I dagligt tal och
ofta äfven i skrift nyttjas i samma betydelse ordet
pelare, hvarmed man eljest plägar förstå en lodrätt
fristående, såsom stöd använd murmassa af vexlande,
vanligen fyrsidig, ofta äfven månghörnig, någon gång
t. o. m. rund form, än oprydd och slät, än rikare
dekorerad, och då ofta försedd med bas och kapitäl,
hvilka dock väsentligen antaga karakteren af
listverk. Kolonnen är en mera sjelfständig, aktivt
framträdande byggnadsdel och gör alltid intrycket
af att vara särskildt insatt på sin plats; ofta
är den äfven utförd i ett annat material än det
öfriga. Pelaren deremot ingår i det hela som en
mindre fri, passivt bärande del, oftast af samma
material som det burna; den gör intrycket af att vara
en qvarlemnad murmassa mellan tvänne muröppningar;
jfr t. ex. det vanliga uttrycket "fönsterpelare". Se
vidare Pelareordning. – 2. Krigsv., hvarje
formering, i hvilken en trupps olika afdelningar,
större eller mindre, äro uppställda bakom hvarandra,
i motsats till linie, hvarmed man förstår den
formering, i hvilken af delningarna stå bredvid
hvarandra. Kolonnerna benämnas dels efter hela den
trupp-enhet, som ingår i dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>