- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1527-1528

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kretinism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från den närbelägna salinen Rosenheim) samt en
bittersaltkälla och besökes under sommarmånaderna
mycket, i synnerhet af bröstsjuka.

Kreutzer [tyskt utt. kröjtser; franskt utt. krötser],
Rodolphe, fransk violinist, f. i Versailles 1766
af tyska föräldrar, studerade för sin fader och
A. Stamitz, skref vid 13 års ålder en violinkonsert
samt blef 1790 soloviolinist vid Théâtre italien,
1795 violinprofessor vid konservatoriet, 1801
soloviolinist vid Stora operan, 1816 andre och 1817
förste kapellmästare derstädes. Han tog afsked 1826
och dog 1831. K:s ryktbarhet som operakompositör (40
operor mellan 1790 och 1826) var öfvergående. Deremot
vann han ett varaktigt namn såsom violinist, och
han hör med bland dem, som fortplantade Tartinis
och Viottis stora ton och breda stråkföring. Mindre
skolad än Rode och Baillot, egde han hvarken den
förres elegans eller den senares omvexlande teknik,
men i ersättning en gripande originalitet. Beethoven
komponerade för honom den s. k. "Kreutzer-sonaten"
(op. 47). Bland K:s många kompositioner för violin äro
framförallt hans 40 études ou caprices klassiska. Han
utgaf äfven, jämte Rode och Baillot,
pariskonservatoriets stora violinskola. A. L.

Kreutzer [kröjtser], Konradin, tysk tonsättare,
f. i Baden 1780, blef 1804 i Wien Albrechtsbergers
lärjunge. Hans opera Jery und Bätely (1810) hade en
vacker framgång, och hans Konradin von Schwaben (1812)
förskaffade honom en utnämning till würtembergsk
hofkapellmästare. Han skref sedan för Stuttgart
åtskilliga operor, men återvände 1822 till Wien och
uppförde der sin Libussa. Han var sedermera anställd
som kapellmästare vexelvis vid Kärntnerthor- och
Josephstädter-teatrarna, utom åren 1840–46, då han
var kapellmästare i Köln. Död i Riga 1849. Af K:s 24
operor lyckades endast hans Nachtlager von Granada
och Der verschwender bibehålla sig (båda gifna i
Stockholm, "Nattlägret" 1860, "Slösaren" 1846). Äfven
hans solosånger och instrumentalstycken äro nu
förgätna. Deremot har han förvärfvat en varaktig och
rättvis popularitet genom sina härliga manschörer
(Der tag des Herrn, Die kapelle m. fl.), hvilka
vunnit burskap på alla qvartettsångares repertoarer.
A. L.

Kreuz [kröjts], komitat i Kroatien-Slavonien. Se
Krijevac.

Kreuzburg [kröjts-], stad i preussiska
regeringsområdet Oppeln (Schlesien), vid Oders biflod
Stober. 6,135 innev. (1880).

Kreuzbär [kröjts-]. Se Gulbär.

Kreuzer [kröjtser], Medelhögt. kriuzer, tyskt
skiljemynt, hvilket har sitt namn af det kors
(T. kreuz), som ursprungligen fanns i prägeln
(af denna anledning kallades kreuzern på
Med. Lat. crucifer, cruciger, crosatus). Denna
myntsort slogs först i Tyrolen, i 13:de årh., samt
vann under 14:de och 15:de årh. utbredning öfver
nästan hela Tyskland och Schweiz. Kreuzer präglades
först i silfver, sedan i koppar. I de tyska land,
der gulden var myntenhet, bibehöll sig kreuzern med
hvarjehanda modifikationer. I södra Tyskland utgjorde
en kreuzer i allmänhet 1/60 af en gulden. Den

enda numera gångbara kreuzersort är den sedan 1858
i Österrike och Lichtenstein gällande neukreuzern (=
nära 1,8 Öre), hvilken utgör 1/100 af en österrikisk
gulden och motsvaras af 2 pfennige.

Kreuzlingen [kröjts-], ett 1848 upphäfdt
augustinkloster i schweiziska kantonen Thurgau, 1,5
km. s. om Konstanz, på södra stranden af Bodensjön. I
klosterbyggnaden är nu kantonens läraresemiriarium
inrymdt.

Kreuznach [kröjts-], stad och brunnsort i preussiska
regeringsområdet Koblenz (Rhenprovinsen), vid
Nahe, 14 km. ofvanom dess förening med Rhen
vid Bingen. 15,321 innev. (1880). Glashytta,
tobaksfabriker, kemiska fabriker m. fl. industriella
anläggningar. Vinodling samt tillverkning af
musserande fruktviner. Staden besökes hvarje sommar af
7–8 tusen kurgäster, hvilka begagna traktens många
soolbad och mineralkällor. Dessa senare äro alla
jod- och bromhaltiga koksaltkällor, hafva samma
beståndsdelar, ehuru i olika proportioner, och
skilja sig från hvarandra väsentligen genom olika
värmegrad samt äro med afseende på procenthalten af
fasta beståndsdelar (koksalt, jod- och bromsalter)
ingalunda starka. Egendomlig för Kreuznachvatten är
den fullständiga frånvaron af sulfat, hvilka eljest
förekomma i koksaltkällor. De källor, som mest
användas, äro Elisenqvelle (den minst varma, 12,5°
C.), hufvudsakligen till drickning, Hauptbrunnen zu
Theodorshall
och Karlshall, hvilka mest användas till
badning, med tillsats af moderlut, som innehåller en
betydande mängd lithion. Källorna upptäcktes 1478, men
vunno först omkr. 1830 något större erkännande. De
användas med fördel mot skrofulösa åkommor,
hudutslag, syfilis m. m. – I närheten af K. ligger
den för samma läkeändamål begagnade badorten
Münster am Stein.

Kreuzthaler [kröjts-]. Se Albertusthaler.

Krevad (af Krevera, se d. o. Krevad heter på
Fr. éclatement), artill., en ihålig och med krut
fylld projektils sönderspringande. Jfr Brandrör
och Inskjuta. – Krevadhöjd, lodräta afståndet
mellan krevadpunkten och marken vid skjutning med
spränggranater. – Krevadpatron kallas en i limdränkta
hampsnören inlindad krutladdning, som antändes med
ett friktionsrör. Krutladdningen motsvarar i vigt
sprängladdningen i en granat för att gifva samma
krevadmoln. Krevadpatroner nyttjas inom artilleriet
för att vid öfningar i afståndsbedömning och
inskjutning markera projektilers krevad. – Krevadpunkt
kallas vid skjutning med sprängprojektiler
den punkt af kulbanan, i hvilken projektilen
sönderspringer. Vid eld med granater, försedda med
perkussionsrör, bör krevadpunkten ligga ungefär 1
m. bortom kulans nedslagspunkt, om den studsar upp,
deremot vid eld med granatkartescher ungefär 50
m. framom och 4–6 m. öfver marken. – Krevadrigg,
en ställning, hvarpå krevadpatroner upphängas
för observation af eld med granatkartescher. –
Krevadvidd l. intervall, kallas, vid skjutning med
spränggranater, krevadpunktens afstånd från målet
(normalt ungefär 50 m.). H. W. W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0768.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free