Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronobergs regemente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kronofisken. Se Fiskerilagstiftning.
Kronofogde. Å landet (likasom i städerna)
i Sverige var från slutet af medeltiden den
egentliga lokala förvaltningen, såvidt den angick
regeringens intressen, öfverlemnad åt tjenstemän,
kallade fogdar. Redan från Gustaf I:s tid finnas
instruktioner för dem utfärdade, och dessa tjenstemän
buro under 1500-talet namn af slotts-, gårds- och
häradsfogdar. Deras åliggande var att i allmänhet
bevaka kronans och det allmännas rätt under de
högre administrativa ämbetsmännen, ståthållarna och
landshöfdingarna. För häradsfogdarna utfärdades
1688 en vidlyftig instruktion. Med bibehållande
af deras göromål förändrades deras titel till
kronofogdar. De utnämnas af K. M:t, och deras
åligganden äro numera bestämda genom en instruktion
af d. 10 Nov. 1855. Området för deras verksamhet
är fögderiet, i det att en kronofogde skall finnas
i hvarje sådant distrikt. De stå under konungens
befallningshafvandes lydnad, och deras åliggande
är att på det sätt, som nämnda instruktion närmare
föreskrifter, hvar inom sitt distrikt bevaka det
allmännas rätt, i hvilken egenskap de äro offentliga
åklagare. Derjämte åligger dem att till verkställighet
befordra domar och utslag samt förrätta den allmänna
kronouppbörden. Om de till kronofogdarnas biträde
understundom förordnade expeditionskronofogdarna se
d. o. – I åtskilliga landskap benämnes kronofogden
kronobefallningsman. Th. R.
Kronofordran på ränta. Se Byte 2.
Kronogods, detsamma som domän (se d. o.).
Kronograf (af Grek. chronos, tid, och grafein,
skrifva), egentl. "tidmätare". Se <sp>Hastighetsmätare/sp>.
Kronogram l. kronostikon (af Grek. ckronos,
tid, och gramma, bokstaf, eller stichos, rad),
beteckningen af ett årtal medelst ett ord eller en
mening. Årtalet finner man genom att i ordet eller
meningen sätta hvarje m = 1,000, d = 500, c = 100,
l = 50, x = 10, u l. v = 5 samt i = 1; de nämnda
bokstäfverna tecknas för tydlighetens skull vanligen
med versaler. Så är t. ex. MVnDVs (= mundus, verlden)
ett kronogram för årtalet 1510. Utgöres kronogrammet
af en enda versrad, kallas det eteostikon (af Grek.
etos, år); består det af två verser, kallas det
kronodistikon. Under 1600-talet förekomma
på boktitlar stundom kronogram i st. f. tryckår. Så
t. ex. angifves å en af Gustaf II Adolf utfärdad
förplägningsordonnans af d. 3 Maj 1632 årtalet genom
meningen: O Herr VVIe Lang Verbergst DV Dann Das
AntLItz Vor Vns (= O Herr wie lang verbergst du
dann das antlitz vor uns). På svenska tryckalster
förekomma kronogram mera sällan. En samling kronogram
på olika språk af And. Nicander (d. 1781) finnes i
18:de delen af P. Hansellis "Samlade vitterhetsarbeten
af svenska förf." etc. (1874). G. E.
Kronohemman, allmänna kronohemman, förvaltn.,
sådan kronojord, för hvilken ej, såsom fallet är vid
kungsgårdar och kronosäterier, något undantag eger rum
i afseende på grundskatter och besvär, och hvilken ej,
såsom fallet är med
kronorusthåll och kronobergsmanshemman, är anslagen
till något särskildt statens ändamål, utan utgör
full grundränta och samtliga besvär samt innehafves
under stadgad åborätt. Innehafvaren af ett sådant
hemman, kronobonden, är att betrakta såsom brukare
af detsamma. Honom åligger således nybyggnads- och
underhållsskyldighet liksom annan landbo; han är
underkastad vissa skyldigheter vid bruket af egorna,
och kronobetjeningen eger utöfva tillsyn huru han
uppfyller hvad i nämnda afseenden åligger honom
(B. B. kap. 27). Särskildt gäller i afseende på
skogen, att innehafvåren enligt regeln får nyttja den
endast till husbehof. Men äfven denna nyttjanderätt
är inskränkt hvad angår ek, bok och storverksträd,
i det att ek och storverksträd ej få fällas ens till
husbehof utan tillstånd och utsyning (k. skr. d. 9
December 1870) samt bok, när hushållningsplan ej
finnes, blott efter utsyning (k. skr. d. 12 April
1873). Men deremot kan åbon blifva berättigad
att, om hushållningsplan blifvit fastställd
och sådant medgifver, fälla skog till afsalu,
dock ej ek och storverksträd, men väl bok. Sådan
får äfven, om hushållningsplanen medgifver det,
fällas till husbehof utan utsyning (k. förordn.
d. 29 Juni 1866 §§ 29 och 30 och k. skr. d. 12
April 1873). De allmänna kronohemmanen uppgå
numera sannolikt icke till myckot öfver 300 mtl.
Th. R.
Kronohäkte. Se Fängelse.
Kronojägare är enligt instr. för skogsstyrelsen och
skogsstaten d. 19 Nov. 1869 namnet å den bevakande
skogspersonalen.
Kronologi (af Grek. chronos, tid, och logos, lära),
läran om sättet att mäta och räkna tiden. Ordet
begagnas äfven, särskildt i äldre arbeten, för att
beteckna en i tidsföljd ordnad förteckning öfver
märkligare historiska tilldragelser; i denna mening
sammanfaller således kronologi i det närmaste med
"historisk tabell". Någon gång kan man t. o. m. utbyta
ordet kronologi mot "tidsföljd", t. ex. i uttrycket
"de egyptiska konungaätternas kronologi". – Det
närmast till hands liggande medlet att mäta tiden
lemnas af de astronomiska företeelserna. Vexlingen
mellan dag och natt, beroende på solens skenbara
rörelse omkring jorden, gifver såsom tidsmått dagen
eller dygnet (inom kronologien begagnas dessa båda
ord i allmänhet såsom liktydiga). Vexlingen mellan
månens olika faser gifver en betydligt större
måttsenhet, månaden, och slutligen erbjudes ett
ännu längre tidsmått, året, genom vexlingen af
årstiderna, beroende på solens skenbara rörelse i
ekliptikan. Alla dessa tre tidsmått äro åtminstone
approximativt konstanta och lämpa sig således väl för
att mäta längre tidrymder. Använder man dygnet ensamt,
inträder dock snart behofvet af ett större mått,
för att alltför vidlyftiga tal må undvikas. Nomadiska
folk kunna, vid angifvandet af större tidslängder,
utan stor svårighet nyttja uteslutande månaden eller
en mångfald deraf. Men för en åkerbrukande folkstam,
hvilken vid sina dagliga förrättningar och dermed
sammanhängande fester är väsentligt beroende af
årstidernas vexlingar, gör sig snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
