- Project Runeberg -  Nordisk familjebok /
1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd

(1885) Tema: Reference
Titelsida | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Idun med vishetens äpplen
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Nionde bandet
Kristendomen - Lloyd

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1885


Förord till den elektroniska upplagan

Detta är nionde bandet av första utgåvan av Nordisk familjebok.

Det här bandet utgavs 1885. Några intressanta och längre artiklar i det här bandet handlar om Kristendomen, Kristologi, Kritsystemet, Kulspruta l. mitraljös, Köpenhamn, Lakrits, Lappar, Lappland, Lappska språket och literaturen, Lappsk mytologi, Latinska literaturen, Latinska språket, Per Henrik Ling, Karl von Linné, Linnéska samlingarna, Lionardo da Vinci, Litaven, Literär eganderätt, Kristina.

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok.


The above contents can be inspected in scanned images: titelsida, titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titelsida - titelsida, titelbladets baksida
I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - iii, iv
Rättelser till nionde bandet - v
Kristendomen, den genom Kristus stiftade religionen - 1-2, 3-4, 5-6
Kristendomsförföljelser utöfvades först af det bland judarna rådande teokratiska partiet - 5-6, 7-8
Kristensen, Evald Tang - 7-8
Kristens resa (En kristens resa genom verlden till den saliga evigheten; Kristens samt kristinnas resa etc.). Se Bunyan - 7-8
Kristian, skandinaviska konungar: - 7-8
Kristian (Kristiern) I, konung i Danmark, Norge och Sverige - 7-8, 9-10
Kristian (Kristiern) II, konung i Danmark, Norge och Sverige - 9-10, 11-12, 13-14
Kristian III, konung i Danmark och Norge - 13-14, 15-16
Kristian IV, konung i Danmark och Norge - 15-16, 17-18
Kristian V, konung i Danmark och Norge - 17-18, 19-20
Kristian VI, konung i Danmark och Norge - 19-20, 21-22
Kristian VII, konung i Danmark och Norge - 21-22, 23-24
Kristian VIII, konung i Norge och Danmark - 23-24
Kristian IX, konung af Danmark - 23-24, 25-26, 27-28
Kristian, dansk-norsk prins - 27-28
Kristian (Christian), tyska furstar - 27-28
Kristian I, furste af Anhalt-Bernburg - 27-28
Kristian, markgrefve af Baireuth - 27-28
Kristian af Braunschweig, biskop af Halberstadt - 27-28
Kristian Karl Fredrik August, hertig af Slesvig-Holstein. Se Augustenborg, sp. 1330 - 27-28
Kristian (IV), hertig af Zweibrücken, svensk tronkandidat - 27-28, 29-30
Kristian Albrekt, hertig af Holstein-Gottorp - 29-30
Kristian August, prins af Holstein-Gottorp - 29-30
Kristian August, hertig af Augustenborg, sedermera svensk kronprins under namnet Karl August. Se Karl, svenska prinsar, sp. 316 - 29-30
Kristian den andres arkiv kallas den betydande samling af delvis ytterst vigtiga statshandlingar rörande de tre skandinaviska rikena - 29-30, 31-32
Kristian den fjerdes stil, konsth., en i Danmark stundom använd benämning på den från Holland öfver norra Tyskland till Skandinavien invandrade renaissancestilen - 31-32
Kristianer (Gr. christianoi). Se Kristna - 31-32
Kristian Fredrik, norsk konung. Se Kristian, skandinaviska konungar, 8 - 31-32
Kristiania, Norges hufvudstad - 31-32, 33-34
Kristianiafjorden, den största af södra Norges fjordar - 33-34
Kristiania stift (förr kalladt Akershus l. Agershus stift) - 33-34
Kristiania universitet - 33-34, 35-36
Kristianopel, köping i Blekinge län, Kristianopels socken - 35-36
Kristianopel, socken i Blekinge län - 35-36
Kristians amt, norskt amt - 35-36, 37-38
Kristiansborg, slott i Köpenhamn - 37-38
Kristiansd'or, äldre danskt guldmynt - 37-38
Kristiansfeld, stad i preuss. prov. Schleswig-Holstein - 37-38
Kristiansfjeld, bergfästning i Elverums socken - 37-38
Kristianshaab, en 1734 grundlagd dansk koloni i norra delen af Grönland - 37-38
Kristianshavn, namn på den del af staden Köpenhamn, som ligger på nordvestra udden af Amager - 37-38
Kristiansholm, danskt grefskap på Låland - 37-38
Kristianspriis. Se Friedrichsort - 37-38
Kristianssand, stiftsstad i Kristianssands stift i Norge - 37-38
Kristianssands stift i Norge - 37-38
Kristianssted, stad på norra sidan af den dansk-vestindiska ön S:te Croix - 37-38
Kristianssten, norsk fästning, ö. om Trondhjem - 37-38
Kristianssund, stad i Nordmöre, Romsdals amt, Norge - 37-38
Kristianssäde, danskt grefskap på Låland - 39-40
Kristianstad, stapelstad och residensstad i Kristianstads län - 39-40, 41-42
Kristianstads län intager nordöstra delen af Skåne - 41-42, 43-44
Kristiansö (fordom Ertholmene), grupp af tre små skäromgifna klippöar i Östersjön - 43-44
Kristian Tyrann. Se Kristian, skandinaviska konungar, 2 - 43-44
Kristian Vilhelm, prins af Brandenburg - 43-44
Kristi efterföljelse, benämning på den verldsbekanta, sedan 1415 i omkr. 3,000 upplagor spridda uppbyggelseboken De imitatione Christi, hvilken tillskrifves Thomas a Kempis - 43-44
Kristiern, konungar. Se Kristian, skandinaviska konungar, 1 och 2 - 43-44
Kristiern Bengtsson (Oxenstierna), riddare och rikets råd - 43-44
Kristiern Nilsson (Vase), drots - 43-44, 45-46
Kristi födelse, epoken för de kristna folkens nuvarande tidräkning - 45-46
Kristi förklaring. Se Förklaring - 45-46
Kristi förnedring. Se Förnedring - 45-46
Kristi himmelsfärdsdag. Se Himmelsfärd - 45-46
Kristi lags bröder. Se Böhmiska (och Mähriska) bröder - 45-46
Kristi lekamens fest l. Helga lekama dag, en af den romersk-katolska kyrkans största fester - 45-46
Kristina, församling (Kristine förs.) i Falun - 45-46
Kristina, församling (Kristine förs.) i Jönköping - 45-46
Kristina, församling (Kristine förs.) i Göteborg - 45-46, 47-48
Kristina, kapell (Kristine kapell) i Östergötlands län. Se Qvarsebo - 47-48
Kristina, socken vid Saimavattnen, af S:t Michels härad - 47-48
Kristina, svenska drottningar - 47-48
1. Kristina, Erik den heliges gemål - 47-48
2. Kristina, Karl Sverkerssons gemål - 47-48
3. Kristina, Karl IX:s andra gemål - 47-48
4. Kristina, den föregåendes sondotter, Gustaf II Adolfs dotter - 47-48
Kristina, svensk-norsk-dansk drottning - 47-48
Kristina, dotter till konung Inge d. ä. - 47-48
Kristina, konung Erik XIV:s trolofvade - 47-48
Kristina Karlsdotter, dotter till konung Karl Knutsson i hans första gifte - 47-48
Kristina Tyrgilsdotter, en dotter till marsken Tyrgils Knutsson - 47-48
Kristineberg, gård straxt vester om Fiskebäckskil i Göteborgs och Bohus län - 47-48
Kristineberg, egendom på Kungsholmen i Stockholm - 47-48, 49-50
Kristine församling. Se Kristina - 49-50
Kristinehamn, uppstad i Värmlands län - 49-50
Kristinehof, fideikommissegendom i Kristianstads län - 49-50
Kristinestad (F. Kristiinankaupunki), stad på en i bottniska viken utskjutande landtunga - 49-50
Kristi-orden, en kunglig portugisisk, en påflig och en kejserlig brasiliansk orden - 49-50, 51-52
Kristi ståthållare l. Kristi vikarie, benämning på påfven i hans förmenta egenskap af ofelbar tolkare af Guds vilja - 51-52
Kristkatoliker. Se Gammalkatoliker - 51-52
Kristler, Hans Jakob - 51-52
Kristlig fornkunskap är en till kyrkohistorien hörande disciplin - 51-52
Kristmåned. Se December - 51-52
Kristna l. Kristianer kallades tidigt Kristi bekännare - 51-52
Kristnisaga ("Kristendomssagan"), en historisk framställning af kristendomens införande på Island - 51-52, 53-54
Kristnubalken ä ri flere af de gamla landskapslagarna en benämning å den afdelning, som annars kallas kyrkobalk - 53-54
Kristofer, den helige - 53-54
Kristofer, danska och svensk-norsk-danska konungar: - 53-54
1. Kristofer I, yngste son af konung Valdemar II Sejr och drottning Bengerd - 53-54
2. Kristofer II, den förres sonson, son till Erik Glipping och Agnes af Brandenburg - 53-54, 55-56
3. Kristofer III, pfalzgrefve vid Rhen och hertig i Bajern, konung i Danmark och Sverige - 55-56, 57-58
Kristofer (Christopher), grefve af Oldenburg - 57-58
Kristofer (Christopher), hertig af Würtemberg - 57-58
Kristofer Andersson, Gustaf I:s kansler - 57-58
Kristofer Valdemarsson, dansk prins - 57-58
Kristolatri, dyrkande af Kristus med tillbakasättande af Guds dyrkan - 57-58
Kristologi, läran om Kristus, särskildt om hans person - 57-58, 59-60, 61-62, 63-64, 65-66, 67-68
Krist-torn. Se Ilex - 67-68
Kristus, ett namn, som tillägges Jesus af Nasaret, den kristna religionens stiftare - 67-68, 69-70, 71-72
Kristusbilder - 71-72, 73-74, 75-76
Kristusmonogram, förkortningar af namnen Jesus och Kristus (Christus) - 75-76
Kristussymboler - 75-76
Kristvalla, socken i Kalmar län - 75-76
Krisusvik, vik på södra kusten af halfön Reykjanes på Island - 75-76
Krita. 1. Geol., en mjuk, hvit och affärgande kalksten med jordartad struktur - 75-76, 77-78
Krita. 2. Kem. tekn. - 77-78
Krita. 3. Med. - 77-78
Kriterium, pröfvosten, kännetecken; log. - 77-78
Kritformationen. Se Kritsystemet - 77-78
Kritias, forngrekisk statsman, athenare - 77-78
Kriticism (se Kritik), filos., i allmänhet ett vetenskapligt förfaringssätt inom filosofien - 79-80
Kritik, granskning, bedömande, skarp pröfning och värdering - 79-80
Kritiker, granskare; konstdomare, smakdomare, recensent - 79-80
Kritisera, granska, bedöma, afgifva kritik öfver; häckla, mästra - 79-80
Kritisk, som har afseende på eller står i samband med kritik - 79-80
Kritisk filosofi. Se Kriticism - 79-80
Kritios, grekisk bildhuggare af den äldre attiska skolan - 79-80
Kritkalk, en mjukare, något affärgande kalksten - 79-80
Kritolaos, forngrekisk filosof af den peripatetiska skolan - 79-80
Kriton, en af Sokratets' hängifnaste vänner och lärjungar - 79-80
Kritperioden är den period af jordens utvecklingshistoria, under hvilken de bildningar uppkommit, som nu sammanfattas under benämningen kritsystemet - 79-80
Kritsystemet, geol., är det yngsta af de mesozoiska systemet och har fått sitt namn efter den deri på åtskilliga ställen uppträdande bergarten krita - 79-80, 81-82, 83-84, 85-86
Kritteckningsmanér, en art af grafisk konst, hänförlig till hufvudgruppen kopparstick - 85-86
Krivina. Se Cervena - 85-86
Krivitjer, slavisk folkstam - 85-86
Krivoscie, område i södra Dalmatien - 85-86
Kroasera. Se Croisera - 85-86
Kroater. 1. En slavisk folkstam - 85-86
Kroater. 2. Ett slags lätt, till stor del oregelbundet rytteri - 85-86
Kroatien, konungarike i österrikisk-ungerska monarkien - 85-86, 87-88, 89-90
Kroatiska språket och literaturen. Se Serbiska språket och literaturen - 89-90
Krodegang (Chrodegang), fransk prelat - 89-90
Krog, Nikolai Johan Lohmann - 89-90
Krogen l. Örekrog, befäst borg vid Helsingör - 89-90
Krogh, Georg Frederik von - 89-90
Krogh, Gerhard Kristof - 89-90, 91-92
Krogk, Hendrik - 91-92
Krogsered, socken i Hallands län - 91-92
Krogstad. Se Krokstad - 91-92
1. Krohg, Kristian - 91-92
2. Krohg, Georg Anton - 91-92
3. Krohg, Kristian - 91-92
4. Krohg, Otto Theodor - 91-92
Krohn, Mikael - 91-92
1. Krohn, Frederik Kristoffer - 91-92, 93-94
2. Krohn, Pietro - 93-94
Krohn, Henrik - 93-94
Krohn, Julius Leopold Fredrik - 93-94
Kroisos. Se Kresus - 93-94
Kroja l. Kruja, stad i turkiska vilajetet Skutari - 93-94
Krok, Johan Peter - 93-94
Krokan, stort, mångfärgadt, mot höjden rest sockerbakverk - 93-94
Krokek, socken i Östergötlands län - 93-94
Krokeks kloster, äfven kalladt Vårfrukloster på Kolmården - 93-94
Krokkleven. Se Krokskoven - 93-94
Krokodildjuren, Crocodilia, zool. - 93-94, 95-96
Krokodilslägtet, Crocodilus, zool. - 95-96, 97-98
Krokodiltårar ... - 97-98, 99-100, 101-102, 103-104, 105-106
Kronan ... - 107-108, 109-110, 111-112, 113-114, 115-116
Kronobergs regemente ... - 117-118, 119-120, 121-122, 123-124, 125-126
Kronometer ... - 127-128, 129-130, 131-132, 133-134, 135-136
Kropp ... - 137-138, 139-140, 141-142, 143-144, 145-146
Krup ... - 147-148, 149-150, 151-152, 153-154, 155-156
Krut ... - 157-158, 159-160, 161-162, 163-164, 165-166
Krynica ... - 167-168, 169-170, 171-172, 173-174, 175-176
Kräftan ... - 177-178, 179-180, 181-182, 183-184, 185-186
Kränga ... - 187-188, 189-190, 191-192, 193-194, 195-196
Ktoniska ... - 197-198, 199-200, 201-202, 203-204, 205-206
Kuggstång ... - 207-208, 209-210, 211-212, 213-214, 215-216
Kulier ... - 217-218, 219-220, 221-222, 223-224, 225-226
Kullings härad ... - 227-228, 229-230
Kulogli, i de nord-afrikanska landen, särskildt i Algeriet, benämning på barn af turkiska milissoldater med infödda qvinnor - 229-230
Kulpa, biflod från höger till Save - 229-230
Kulspruta l. mitraljös (T. kugelspritze, kartätschgeschütz; Fr. mitrailleuse, mitrailleur) kallas en skjutmaskin, bestående af en eller, vanligtvis, flere pipor och ur hvilken en mängd projektiler kan utslungas med stor hastighet - 229-230, 231-232, 233-234, 235-236
Kulstapel, artill., ett antal pyramidaliskt ordnade fullkulor eller oladdade hålkulor till artilleripjeser - 235-236
Kult, hvarje slags yttre form för gudsdyrkan och allt hvad dertill hör; gudstjenst - 235-236, 237-238
Kultism, en stundom brukad benämning på gongorismen - 237-238
Kultivera, bearbeta, bruka, uppodla - 237-238
Kultje, sjöv., det sjömansmässiga uttrycket för vind, med afseende å dennas styrka - 237-238
Kult-tempel. Se Agonaltempel - 237-238
Kultur, odling, bearbetning, uppbrukning - 237-238
Kulturfolk kallas, i motsats till "naturfolk", sådana folkslag, som sjelfständigt och verksamt ingripit i den allmänna kulturutvecklingen, såsom kineser, inder, egypter, babyloner och assyrer, perser, fenicer, judar, greker, etrusker, romare, araber, japaner samt de nyare europeiska folken - 237-238
Kulturgräns, förv., kallas en jämlikt föreskrift i k. br. d. 13 Dec. 1867 och d. 8 Maj 1868 på statens bekostnad utstakad, i afvaktan på afvittringens fullbordan provisionel gränslinie mellan fjällbygderna samt de till odling tjenliga delar af Norr- och Vesterbottens läns lappmarker - 237-238
Kulturhistoria l. kulturvetenskap - 239-240, 241-242
Kulturkamp, den verldsliga styrelsens strid mot hierarkien i en modern stat - 241-242
Kulturväxter är den gemensamma, mycket omfattande benämningen på de växter, som odlas till menniskans nytta på ett eller annat sätt - 241-242
Kultusminister, vanlig benämning på den minister, till hvars handläggning höra frågor rörande kyrkoväsendet och, i de flesta europeiska stater, derjämte frågor rörande den allmänna undervisningen - 241-242
Kulugli. Se Kulogli - 241-242
Kulvert. Då en vägbyggnad korsar ett vattendrag, genomsläppes vattnet under vägbanken, alltefter vattendragets storlek, medelst en trumma, en kulvert eller en bro - 241-242
Kulör, färg - 241-242
Kum, stad i persiska provinsen Irak Adjmi - 241-242
Kuma, flod i Kaukasus - 241-242
Kuma. Se Kragbjörnen - 241-242
Kumaner, asiatiskt folk af turkisk stam - 241-242, 243-244
Kumanien ... - 243-244, 245-246
Kumogård ... - 247-248, 249-250, 251-252, 253-254, 255-256
Kungsfoglarna ... - 257-258, 259-260, 261-262, 263-264, 265-266
Kungsörnen ... - 267-268, 269-270, 271-272, 273-274, 275-276
Kupera ... - 277-278, 279-280, 281-282, 283-284, 285-286
Kurdiska språket ... - 287-288, 289-290, 291-292, 293-294, 295-296
Kursk ... - 297-298, 299-300, 301-302, 303-304, 305-306
Kuusamo ... - 307-308, 309-310, 311-312, 313-314, 315-316
Kylberg ... - 317-318, 319-320, 321-322, 323-324, 325-326
Kyrkans dagar ... - 327-328, 329-330, 331-332, 333-334, 335-336
Kyrkohemman ... - 337-338, 339-340, 341-342, 343-344, 345-346
Kyrkonämnd ... - 347-348, 349-350, 351-352, 353-354, 355-356
Kyrkostaten ... - 357-358, 359-360, 361-362, 363-364, 365-366
Kyrkslätt ... - 367-368, 369-370, 371-372, 373-374, 375-376
Kängururåttan ... - 377-378, 379-380, 381-382, 383-384, 385-386
Kärnteorien ... - 387-388, 389-390, 391-392, 393-394, 395-396
Köinge ... - 397-398, 399-400, 401-402, 403-404, 405-406, 407-408
Kölsvin, skeppsb., kallas å träfartyg det af flere längder sammansatta timmer, som ligger midtöfver kölen - 407-408
Kölvatten, sjöv., den ström eller rörelse i vattnet, som uppkommer efter ett fartyg - 407-408
Kön, sammanfattningen af de egenskaper, som utmärka de organiska varelserna med hänsyn till artens fortplantning - 407-408
Köngämä. Se Muonio - 407-408
König, Nils - 407-408
König, svensk adlig ätt - 407-408
1. König, Kristian - 407-408
2. König, Henrik - 407-408, 409-410
König, Karl Henrik - 409-410
König, Friedrich - 409-410
König, Heinrich Joseph - 409-410
König, Gustav - 409-410
König, Robert - 409-410
König, Ewald August - 409-410
König, Karl Wilhelm Otto - 409-410
Königgrätz, stad i Böhmen - 409-410, 411-412
Königinhof, stad i nordöstra Böhmen - 411-412
Königsberg. 1. Regeringsområde, omfattande vestra delen af preussiska provinsen Ostpreussen - 411-412
Königsberg. 2. (P. Krolewiec) Starkt befäst hufvudstad i nämnda regeringsområde - 411-412, 413-414
Königsfelden, fordom minoritkloster i schweiziska kantonen Aargau - 413-414
Königsfeldt, Johannes Peter Frederik - 413-414
Königshütte, stad i preussiska regeringsområdet Oppeln - 413-414
Königsmark, en gammal tysk adlig ätt - 413-414
Königsmark l. Königsmarck, von, svensk adlig ätt - 413-414
1. Königsmark, Hans Kristofer von - 413-414, 415-416
2. Königsmark, Konrad (Curt) Kristofer von - 415-416
3. Königsmark, Otto Vilhelm von - 415-416, 417-418
4. Königsmark, Filip Kristofer von - 417-418
5. Königsmark, Maria Aurora von - 417-418
Königssee l. Bartholomäussee, vacker alpsjö i Oberbajern - 417-418, 419-420
Königstein, stad i sachsiska kretsen Dresden - 419-420
Königswartha, köping i konungariket Sachsen - 419-420
Köns-pelare, bot. Se Androeceum, sp. 743 - 419-420
Köp är en särskild afart af byteshandeln - 419-420, 421-422
Köpebref är en skriftlig handling, hvarigenom säljare af fast egendom, vanligen under erkännande af köpeskillingens mottagande, på köparen öfverlåter sin rätt till egendomen - 421-422, 423-424
Köpekontrakt kallas skriftlig, af kontrahenterna undertecknad handling om köps ingående - 423-424
Köpenhamn, Danmarks hufvudstad - 423-424, 425-426, 427-428, 429-430
Köpenhamns amt omfattar mellersta delen af östra Själland jämte Amager och Saltholm - 429-430, 431-432
Köpenhamns universitet - 431-432, 433-434, 435-436
Köpenick, stad i preussiska regeringsområdet Potsdam - 435-436
Köping, ort, hvars innevånare idka handel och handtverk, men som ej har stadsprivilegier - 435-436, 437-438
Köping, uppstad i Vestmanlands län - 437-438
Köping. 1. Socken i Kalmar län - 437-438
Köping. 2. Socken i Vestmanlands län - 437-438
Köpinge. 1. Socken i Kristianstads län - 437-438
Köpinge. 2. Stora K., socken, delad å Kristianstads län och å Malmöhus län - 437-438
Köpinge sandsten l. Köpinge sandkalk, en i trakten af Köpinge socken, n. ö. om Ystad, förekommande finkornig, kalkhaltig, lös sandsten - 437-438
Köping-Hults jernväg, Sveriges första tillämnade jernvägslinie. Se Jernvägar, sp. 1167 - 437-438
Köpings kontrakt i Vesterås stift - 437-438
Köpmannaförening, en mellan varuförsäljare ingången förening - 437-438, 439-440
Köpmannefjäll. Se Dal - 439-440
Köpmansfartyg. Se Fartyg, Handelsflotta - 439-440
Köpmålabalk. Se Handelsbalken - 439-440
Köppen, Peter von - 439-440
Köprili l. Kjuprili, Grek. Velese, stad i turkiska vilajetet Selanik - 439-440
Köprili, en ursprungligen albansk slägt af framstående turkiska statsmän - 439-440
Köprili. 1. K.-Muhammed - 439-440
Köprili. 2. K.-Achmed - 439-440
Köprili. 3. K.-Sadé-Mustafa - 439-440
Köprili. 4. K.-Husejn - 439-440
Köprili. 5. K.-Numan - 439-440
Köpry-su. Se Eurymedon - 439-440
Köpskål l. lidköp, dryckeslag till firande af ett afslutadt köp - 439-440
Köpstad. Se By - 439-440
Kör. Se Chor - 439-440
Körare, sjöv., en hård, men gynsam vind - 439-440
Körfogel. Se Storskraken - 439-440
Körfvel, bot., farmak. - 439-440
Körmt l. Karmt, Nord. mytol., en mytisk flod, som omtalas i eddan. Se Karlögar - 439-440
Körner. 1. Christian Gottfried - 439-440, 441-442
Körner. 2. Karl Theodor - 441-442
Körner, Magnus - 441-442
Körner, Ernst Karl Eugen - 441-442, 443-444
Körsbär - 443-444
Körsbärsbränvin. Se Kirschwasser - 443-444
Körsbärsfjärilen. Se Fuchsen - 443-444
Körsbärskåda, Gummi cerasorum, farmak., erhålles af våra vanliga körsbärsträd - 443-444
Körsel, kamer., en gammal skatt. Se Byggningshjelpen - 443-444
Körsnär, buntmakare (se d. o.) - 443-444
Körtel. 1. Anat., fysiol. - 443-444, 445-446
Körtel. 2. Bot. Se Glandel - 445-446
Körtelsvulst eller blott "körtel" kallas en ansvällning af någon normal körtel eller, mera sällan, nybildning af någon normal körtel - 445-446
Körtelverk, bergsv., malmförekomst i form af större eller mindre körtlar eller klumpar - 445-446
Körting, Gustav - 445-446
Körtings strålapparater, mek. - 445-446
Körös. 1. Flod i Ungern - 445-446, 447-448
Körös. 2. Komitat i Kroatien-Slavonien. Se Krijevac - 447-448
Köröshegy ... - 447-448, 449-450, 451-452, 453-454, 455-456

L


La ... - 457-458, 459-460, 461-462, 463-464, 465-466
Labil ... - 467-468, 469-470, 471-472, 473-474, 475-476
Labyrintodonter ... - 477-478, 479-480, 481-482, 483-484, 485-486
Lacklöpa ... - 487-488, 489-490, 491-492, 493-494, 495-496
Laddningsförhållande ... - 497-498, 499-500, 501-502, 503-504, 505-506
Læsö ... - 507-508, 509-510, 511-512, 513-514, 515-516
Lafuente y Alcantara ... - 517-518, 519-520, 521-522, 523-524, 525-526
La garde meurt et ne se rend pas ... - 527-528, 529-530, 531-532, 533-534, 535-536
Lagerbjelke ... - 537-538, 539-540, 541-542, 543-544, 545-546
Lagerqvist ... - 547-548, 549-550, 551-552, 553-554, 555-556
Lagkommissionen ... - 557-558, 559-560, 561-562, 563-564, 565-566
La Grande-Chancel ... - 567-568, 569-570, 571-572, 573-574, 575-576
Lagus ... - 577-578, 579-580, 581-582, 583-584
Lahr, stad i badensiska kretsen Offenburg, vid Schutter - 583-584
Lahsa. Se El-ahsa - 583-584
Lahti, ett finskt ord, som betyder vik, bukt - 583-584
Lahti, köping invid den liknämnda stationen på Petersburg-Riihimäki-jernbanan, i Nastola socken af Hollola härad och domsaga samt Tavastehus län (Finland) - 583-584
Lai, fornfransk benämning på ett slags romans af berättande innehåll - 583-584
Laibach (Ital. Lubiana, Slov. Ljubljana), hufvudstad i österrikiska kronlandet och hertigdömet Krain och fordom i konungariket Illyrien - 583-584
Laicus, Lat., som ej tillhör det andliga ståndet, lekman; olärd, oinvigd - 583-584
Laihela. 1. Socken af Korsholms härad och domsaga, Vasa län, Finland - 583-584
Laihela. 2. Friherreskap, som d. 22 Dec. 1651 förlänades åt riksrådet och presidenten i Bergsamtet K. Bonde - 583-584, 585-586
Lainé, Joseph Henri Joachim - 585-586
Lainez, Jacobo. Se Laynez - 585-586
Lainez, Alexandre - 585-586
Laing, David - 585-586
Laing, Alexander Gordon - 585-586
Lainio elf, biflod från venster till Tornio elf - 585-586
Laios, sagokonung i det forngrekiska Thebe - 585-586
Laird, den skotska formen för Eng. lord, godsegare, adelsman. Se Lord - 585-586
Lairesse, Gérard de - 585-586
Lais, fordom riddareslott i nordöstra Livland, nära estniska gränsen - 585-586
Lais, namn på två berömda forngrekiska hetärer - 585-586
Lais elf, biflod från venster till Vindelelfven i Lappland - 587-588
Laisser aller, laisser faire l. laisser passer, Fr., låta gå, låta saken hafva sin gång utan att göra någonting för att leda densamma i en annan riktning - 587-588
Laistrygoner, ett jättelikt, menniskoätande sagofolk, enligt Homeros bosatta någonstädes i den fjärran vestern - 587-588
Lajarte, Théodore Edouard Dufaure de - 587-588
Lake, Eng. (af Lat. lacus), sjö - 587-588
Lake, Lota vulgaris Cuv., zool., en till torskfamiljen hörande art bland de mjukfenige fiskarna - 587-588
Lakedaimon. Se Lakonien och Sparta - 587-588
Lakediverna. Se Lakkadiverna - 587-588
Lakegods, en gemensam benämning för all rå, nedsaltad föda, som förvaras under saltlake i slutna eller öppna kärl - 587-588
Lakej, livréklädd betjänt - 587-588
Lake-school, "sjöskolan", engelsk diktarekrets. Se Engelska literaturen, sp. 514, och Lakister - 587-588
Lake Superior l. Öfre sjön, den vestligaste och högst belägna af de fem canadiska sjöarna i Nord-Amerika, den största sötvattenssjö på jorden - 587-588
Lakhnau. 1. Division i kejsaredömet Indien - 587-588, 589-590
Lakhnau. 2. Distrikt i nämnda division - 589-590
Lakhnau. 3. Hufvudstad i ofvannämnda distrikt - 589-590
Lakister, benämning på de engelske skalder, hvilka räknas till den s. k. sjöskolan, the lake-school - 589-590
Lakkadiverna, en grupp af korallref och öar i Indiska oceanen utanför Mlabarkusten af Indien - 589-590
Lakonien är nu, likasom fordom, namnet på det syd-östligaste landskapet i Sydgrekland (Peloponnesos) - 589-590, 591-592
Lakonisk, kort och kärnfull - 591-592
Lakoniska viken, fordom namn på Marathonisiviken - 591-592
Lakonism betecknar såsom grammatisk term egendomligheten hos den i Lakonien talade dialekten - 591-592
Lakrits. Se Lakritsrot - 591-592
Lakritsextrakt. Se Lakritsrot - 591-592
Lakritspasta, Pasta Glycyrrhizæ Ph. Su., Ed. VII, farmak., med. - 591-592
Lakritsrot, Radix Glycyrrhizæ, Liquiritiæ radix, farmak., erhålles hufvudsakligen af två fomer af Glycyrrhiza glabra - 591-592, 593-594
Lakshmi, Ind. mytol., "den lyckobringande", välgångens och skönhetens gudinna - 593-594
Laktat, kem., salter af mjölksyran - 593-594
Laktation, mjölkafsöndring, digifning - 593-594
Laktometer. Se Galaktometer - 593-594
Lakton, kem., ett slags egendomliga anhydrider af vissa oxisyror - 593-594
Laktoskop l. galaktoskop. Se Galaktometer - 593-594
Laktucin. Se Lactucarium - 593-594
Laktuk, Lactuca L., bot., ett örtslägte - 593-594
Lakun, eg. graf, fördjupning; lucka, bortfallet ställe (särsk. i en text) - 593-594
Launarietak, ett på synliga bjelkar hvilande innantak - 593-594
Lalande, Joseph Jérôme Lefrançois de - 593-594, 595-596
Lalang-gräset ... - 595-596, 597-598, 599-600, 601-602, 603-604, 605-606
Lamartine ... - 607-608, 609-610, 611-612, 613-614, 615-616
Lamentabile ... - 617-618, 619-620, 621-622, 623-624, 625-626
Lampadius ... - 627-628, 629-630, 631-632, 633-634, 635-636
Landbodaler ... - 637-638, 639-640, 641-642, 643-644, 645-646
Landnäbbmus-slägtet ... - 647-648, 649-650, 651-652, 653-654, 655-656
Landskapsmålning ... - 657-658, 659-660, 661-662, 663-664, 665-666
Landsmålsalfabetet ... - 667-668, 669-670, 671-672, 673-674, 675-676
Landsting ... - 677-678, 679-680, 681-682, 683-684, 685-686
Landtbruksakademien ... - 687-688, 689-690, 691-692, 693-694, 695-696
Landtbruksriksdag ... - 697-698, 699-700
Landtbruksstipendiat, af Landtbruksakademiens förvaltningskomité för ett år i sänder antagen landtbruksingeniörselev - 699-700
Landtbruksundervisningen - 699-700, 701-702
Landtdagar (T. Landtage) kallades i det forna Tyska rikets särskilda delar de ur den senare medeltidens ständer- och korporationsväsende utgångna församlingar - 701-702, 703-704
Landtförsvarsdepartementet, i vidsträckt mening ett af de sju departement, i hvilka den svenska statsförvaltningen är delad - 703-704
Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition. Se Kommandoexpeditionen - 703-704
Landtgrefve. Se Grefve - 703-704
Landtmannapartiet, en från slutet af 1867 års riksdag bruklig benämning på ett parti inom riksdagens Andra kammare - 703-704, 705-706
Landtmarskalk, benämning å ridderskapets och adelns ordförande i Sverige under ståndsriksdagarnas tid - 705-706, 707-708
Landtmäterikontor. Se Landtmäteristaten - 707-708
Landtmäteristaten är sammanfattningen af alla i ett län anställda landtmätare - 707-708
Landtmäteristyrelsen. Se Generallandtmäterikontoret - 707-708
Landtorpedo. Se Fältmina - 707-708
Landtpartiet. 1. (The landparty) kallades under Karl II:s regering i England ett oppositionsparti i parlamentet - 707-708
Landtpartiet. 2. Landtpartiet kallade sig en af olikartade partielement sammansatt hop - 707-708, 709-710
Landtregering, de myndigheter, åt hvilka anförtrotts att å konungens vägnar handhafva styrelsen inom särskilda delar af riket - 709-710
Landtråd, T. landrath. 1. Fordom i norra Tyskland benämningen på innehafvaren af ett kommunalt hedersämbete - 709-710
Landtråd. 2. I Bajern är landrath en institution motsvarande det svenska landstinget - 709-710
Landtråd. 3. I Estland och Livland förstås med landtråd dels ett slags permanent representation i smått af ridderskapet, dels enhvar af dessa - 709-710
Landtränteri, en särskild afdelning vid landskontoret - 709-710
Landträntmästare. Se Landtränteri - 709-710
Landtsköldpaddor. Se Sköldpaddor - 709-710
Landtstaten. Se Landsstaten - 709-710
Landtunga. Se Halfö - 709-710
Landtvärn kallades i den skandinaviska forntiden alla vapenföra mäns skyldighet att inställa sig till konungens tjenst - 709-710, 711-712
Landtvärnssjukan ... - 711-712, 713-714, 715-716
Lang ... - 717-718, 719-720, 721-722, 723-724, 725-726
Langer ... - 727-728, 729-730, 731-732, 733-734, 735-736
Langobarder ... - 737-738, 739-740, 741-742, 743-744, 745-746
Lansett ... - 747-748, 749-750, 751-752, 753-754, 755-756
Lao-tse - 755-756
Laparohysterotomi - 755-756
Laparotomi - 755-756, 757-758
La Paz - 757-758
Lapérouse l. Lapeyrouse, Jean François Galaup de - 757-758
Lapérouse-sundet - 757-758
Lapidarstil - 757-758
Lapilli - 757-758
Lapis - 757-758, 759-760
Lapiter - 759-760
Laplace, Pierre Simon de - 759-760, 761-762
Laplaces hypotes - 761-762
La Plata - 761-762
La Plata-staterna - 761-762
Lapo di Ciuccio - 761-762
Lappa - 761-762
Lappajärvi. 1. Sjö - 761-762
Lappajärvi. 2. Socken - 761-762
Lappar - 761-762, 763-764, 765-766, 767-768, 769-770, 771-772, 773-774, 775-776, 777-778
Lappe, Karl - 777-778
Lappenberg, Johann Martin - 777-778
Lappfjärd - 779-780
Lappförsamling - 779-780
Lapphunden. Se Hunden - 779-780
Lappi - 779-780
Lappkorn. Se Korn, sp. 1378 - 779-780
Lappkåta. Se Lappar, sp. 768-769 - 779-780
Lappland (på lappska Same ädnam). 1. Ett vidsträckt, efter dess urinnevånare, lapparna (se d. o.), benämndt område i norra Europa - 779-780, 781-782
Lappland. 2. Landskap i Sverige - 781-782, 783-784
Lappmark - 783-784
Lappmarksförsamling, lappmarkspastorat - 783-784
Lappmesen - 783-784
Lappo (F. Lapua). 1. Härad af Vasa län - 783-784
Lappo. 2. Prosteri af Åbo ärkestift - 783-784
Lappo. 3. Ett i svenskan brukadt namn på socknen Lappi - 783-784
Lappo. 4. Elf, äfven kallad Nykarleby elf (F. Lapuanjoki) - 783-784, 785-786
Lappo. 5. Socken i Vasa län - 785-786
Lappränta - 785-786
Lappsalva - 785-786
Lappska språket och literaturen - 785-786, 787-788
Lappskatt. Se Lappmark och Lappränta - 787-788
Lappskatteland. Se Afvittra 2 och Lappar, sp. 776 - 787-788
Lappsk mytologi - 787-788, 789-790, 791-792, 793-794
Lappskogräs, Carex vesicaria L. Se Starr - 793-794
Lappsparfven. Se Fältsparfslägtet - 793-794
Lappträsk - 793-794
Lappugglan, Strix lapponica - 793-794
Lappvesi. 1. Namnet på den sydligaste fjärden af det egentliga Saima - 793-794
Lappvesi. 2. Härad af Viborgs län - 793-794
Lappvesi. 3. Domsaga under Viborgs hofrätt - 793-794
Lappvesi. 4. Socken af nämnda härad och domsaga - 793-794
Lappviks kur- och vårdanstalt för sinnessjuka - 793-794, 795-796
Laprade, Pierre Marin Victor Richard de - 795-796
Lapsi - 795-796
Lapsus - 795-796
Laputa - 795-796
Lar - 795-796
Larasch - 795-796
Larchevesque, Pierre Hubert - 795-796, 797-798
Larcy, Charles Paulin Roger de Saubert de - 797-798
Lardner, Dionysius - 797-798
Larentia - 797-798
Larentinalia. Se Acca Larentia - 797-798
Larer - 797-798, 799-800
Larf, socken i Skaraborgs län - 799-800
Larghetto, musikt. Se Largo - 799-800
Largillière, Nicolas - 799-800
Largo - 799-800
Largs - 799-800
Laridæ, måsartade foglar - 799-800
Larini, måsfoglar - 799-800
Larissa. 1. L. (Larisa) synes i det grekiska urfolkets (peasgernas) språk hafva varit den allmänna benämningen för borg eller befäst stad - 799-800
Larissa. 2. Nomarki i nuv. konungariket Grekland - 799-800
Larissa. 3. (Turk. Jenisjer) Hufvudstad i nämnda nomarki - 799-800
Laristan - 801-802
Larive, Jean Maudiuit de - 801-802
Larivière, Charles Philippe - 801-802
Larix. Se Lärk-gran - 801-802
Larka-Kol, folkstam. Se Ho - 801-802
Larkollen - 801-802
Larm - 801-802
Larnaka. Se Cypern - 801-802
Laroche, Peter de - 801-802
La Roche, Marie Sophie von, född Gutermann - 801-802
Laroche, Karl von - 801-802
La Rochefoucauld - 801-802
La Rochefoucauld. 1. François de L. - 801-802
La Rochefoucauld. 2. Louis Alexandre de L.-Larocheguyon - 801-802, 803-804
La Rochefoucauld. 3. François Alexandre Frédéric de L.-Liancourt - 803-804
La Rochefoucauld. 4. Ambroise Polycarpe de L.-Doudeauville - 803-804
La Rochefoucauld. 5. Marie Charles Gabriel Sosthènes, grefve de L. - 803-804
La Rochejaquelein. 1. Henri du Verger de L. - 803-804
La Rochejaquelein. 2. Louis du Verger de L. - 803-804
La Rochejaquelein. 3. Auguste du Verger de L. - 803-804
La Rochelle - 803-804, 805-806
La Roche sur Yon, 1808-14 kalladt Napoléonville, 1814-18 Bourbon-Vendée, 1848-70 Napoléon-Vendée - 805-806
La Roncière le Noury, Camille Adalbert Marie Clément de - 805-806
La Rothière - 805-806
Larousse, Pierre Athanase - 805-806
Larra, Mariano José de - 805-806
Larrey, Dominique Jean - 805-806
L'Arronge, Adolf - 805-806, 807-808
Lars, Sankt, socken i Östergötlands län - 807-808
Lars, Sankt. Se Laurentius, den helige 1. - 807-808
Larsbo, bruksegendom i Kopparbergs län - 807-808
Larsen, Johannes Efraim - 807-808
Larsen, Karl Frederik Emanuel - 807-808
Larsen, Alfred Kristian - 807-808, 809-810
Lars Karlsson (Sparre) - 809-810
Larsmo (F. Luoto) - 809-810
Larsmässan. Se Laurentius, den helige - 809-810
Lars Olofsson. Se Björnram 1. - 809-810
Larson, Nils - 809-810
Larson (förut Larsson), Simeon Markus - 809-810, 811-812, 813-814
Lars Siggesson. Se Sparre, svensk adlig ätt - 813-814
Lars Snickare - 813-814
Larsson, Anders. Se Anders Målare - 813-814
Larsson, Karl Anders - 813-814
Larsson, Liss Olof - 813-814
Larsson, Virginia - 813-814, 815-816
Larsson, Carl - 815-816
La Rue, Pierre de - 815-816
Larus. Se Mås-slägtet - 815-816
Larv - 815-816, 817-818
Larvæ - 817-818
Larverad - 817-818
Larvmördare - 817-818, 819-820
Larvätare ... - 819-820, 821-822, 823-824, 825-826
Lasciate ogni speranza ... - 827-828, 829-830, 831-832, 833-834, 835-836
Lassen ... - 837-838, 839-840, 841-842, 843-844
Lateranen, en öppen plats i sydöstra delen af Rom - 843-844
Lateransynoder, Laterankoncilier, kallades de i Laterankyrkan i Rom hållna kyrkomötena - 843-844
Laterna magica (Lat.; "troll-lykta"), fys., är ett fysikaliskt instrument, hvarmed i ett mörkt rum förstorade bilder af smärre föremål kunna framställas på en hvit skärm - 843-844, 845-846
Latet anguis in herba, Lat., "det ligger en orm dold i gräset" - 845-846
Latham, Robert Gordon - 845-846
Lathræa L., bot. - 845-846
Lathyrus L., bot., farmak., ett slägte af klättrande örter med långt klänge - 845-846
Latien. Se Latium - 845-846
Latifundium, Lat., hos romarna benämning på en vidsträckt jordegendomskomplex, som odlades genom slafvar - 845-846
Latimer, Hugh - 845-846, 847-848
Latiner. Se Latium - 847-848
Latini, Brunetto - 847-848
Latinism, latinsk språkegenhet eller ordvändning - 847-848
Latinlinie. Enligt stadgan för rikets allmänna läroverk af d. 1 Nov. 1878 skall undervisningen från och med 4:de klassen meddelas på två linier, latinlinien och reallinien - 847-848
Latinsegel (Sp. vela latina), trehörnigt båtsegel. Se Galérsegel - 847-848
Latinsk, egentl. hvad som har afseende på Latium; romersk - 847-848
Latinska literaturen - 847-848, 849-850, 851-852, 853-854, 855-856, 857-858, 859-860, 861-862, 863-864, 865-866
Latinska språket är en munart af det italiska - 865-866, 867-868
Latinskt kors. Se Kors - 867-868
Latitud. Se Bredd - 867-868
Latitudinarier, en benämning, som öfver hufvud taget användes på personer med fria åsigter, fria seder och rymligt samvete - 867-868
Latitudsystem, jur. - 867-868, 869-870
Latium (Latien), forntida landskap uti Italien - 869-870
Latmos, berg i Karien i Mindre Asien - 869-870
Latomier, ett grekiskt ord, som betyder stenbrott - 869-870
Latona, Zevs gemål, Apollons och Artemis moder - 869-870
Latopolis, i forntiden stad i Öfre Egypten - 869-870
Latorp, egendom i Tysslinge socken, Örebro län - 869-870
Latouche, Hyacinthe Joseph Alexandre Thabaud de - 869-870
Latour, Bailet von - 869-870
Latour. 1. Maximilian B. von L. - 869-870, 871-872
Latour. 2. Theodore Franz B. von L. - 871-872
Latour d'Auvergne, fransk adelsslägt - 871-872
Latour d'Auvergne, Théophile Malo Corret de Kerbauffret de - 871-872
Latour-Maubourg. 1. Charles César de Fay, grefve de L. - 871-872
Latour-Maubourg. 2. Armande Charles Septime de Fay, grefve de L. - 871-872
Latour-Maubourg. 3. Marie Victor de Fay - 871-872
La Trappe, en af skog och klippor innesluten, svårtillgänglig dal i franska depart. Orne - 871-872
Latreille, Pierre André - 871-872
La Trémoille l. La Trémouille, fransk urgammal adelsslägt från Poitou - 871-872
La Trémoille. 1. Georges de L. T. - 871-872
La Trémoille. 2. Louis (II) de L. T. - 871-872
Latrin, afträde, afträdesspillning - 873-874
Latta, plur. lattor, sjöv., tvärslåar af trä - 873-874
Lau, socken i Gotlands län - 873-874
Laub, Ferdinand - 873-874
Lauban, stad i preussiska regeringsområdet Liegnitz - 873-874
Laube, Heinrich - 873-874
Lauchhammer, stort jernverk och bronsgjuteri m. m. i preussiska regeringsområdet Merseburg - 873-874
Laud, William - 873-874, 875-876
Laudabilis ... - 875-876, 877-878, 879-880, 881-882, 883-884, 885-886
Laurentiska formationen ... - 887-888, 889-890, 891-892, 893-894, 895-896
Lausanne ... - 897-898, 899-900, 901-902, 903-904, 905-906
Lavatera ... - 907-908, 909-910, 911-912, 913-914, 915-916
Lavreince ... - 917-918, 919-920, 921-922, 923-924, 925-926
Laxsjö ... - 927-928, 929-930, 931-932, 933-934, 935-936
Lazzaroner ... - 937-938, 939-940, 941-942, 943-944, 945-946
Leclanchés stapel ... - 947-948, 949-950, 951-952, 953-954, 955-956
Ledingslame ... - 957-958, 959-960, 961-962, 963-964, 965-966
Lee ... - 967-968, 969-970, 971-972, 973-974, 975-976
Lefort ... - 977-978, 979-980, 981-982, 983-984, 985-986
Legatus ... - 987-988, 989-990, 991-992, 993-994, 995-996
Legoaftal ... - 997-998, 999-1000, 1001-1002, 1003-1004, 1005-1006
Legokontrakt ... - 1007-1008, 1009-1010, 1011-1012, 1013-1014, 1015-1016
Leibniz ... - 1017-1018, 1019-1020, 1021-1022, 1023-1024, 1025-1026
Leijonhufvud ... - 1027-1028, 1029-1030, 1031-1032, 1033-1034, 1035-1036
Leipzig ... - 1037-1038, 1039-1040, 1041-1042, 1043-1044
Lejeune, Henry - 1043-1044
Lejokom, kem. Se Dextrin och Leiokom - 1043-1044
Lejon, herald., är ett af de i heraldiken oftast förekommande fyrfota djuren - 1043-1044
Lejon, ett efter vapenbilden i senare tid gifvet namn åt flere skilda medeltidsätter - 1043-1044
Lejonancker. Se Leijonancker - 1043-1044
Lejonansigte, ett i senare tid efter vapenbilden gifvet namn åt åtminstone två småländska medeltidsslägter - 1043-1044
Lejonapslägtet, Leontopithecus, zool., räknas till kloapornas familj - 1043-1044
Lejonapan, L. leoninus, blir 20 till 22 cm. lång med svans af samma längd - 1043-1044, 1045-1046
Lejonberg. Se Leijonbergh - 1045-1046
Lejoncrona. Se Leijoncrona - 1045-1046
Lejonet, Felis leo, zool., hör till kattdjurens familj - 1045-1046, 1047-1048
Lejonet, astron. Se Leo - 1047-1048
Lejonet, fästningstorn. Se Göta lejon - 1047-1048
Lejongap, bot., är den svenska benämningen på arterna af örtslägtet Antirrhinum L. - 1047-1048
Lejonhielm. Se Leijonhielm - 1047-1048
Lejonhufvud. Se Leijonhufvud - 1047-1048
Lejonkulan. Se Stockholms teatrar - 1047-1048
Lejonlilja, ett i senare tid efter vapenbilden gifvet namn åt en uppländsk slägt - 1047-1048
Lejonmarck. Se Leijonmarck - 1047-1048
Lejonorden. 1. Badenska Zähringer-Löwenorden (se Zähringer-Löwenorden) - 1047-1048
Lejonorden. 2. Nederlänska L., stiftad 1815 af konung Vilhelm I - 1047-1048
Lejonsköld. Se Leijonsköld - 1047-1048
Lejonstedt. Se Leijonstedt - 1047-1048
Lejontand, bot. Se Taraxacum - 1047-1048
Lejonunderslägtet. Se Kattslägtet - 1047-1048
Lejonörn, en heraldisk figur - 1047-1048
Lejre, by på Själland - 1047-1048
Lek, fiskarnas fortplantning. Se vidare Lektid - 1047-1048
Lek, en af nedre Rhens venstra armar i Nederländerna - 1047-1048
Lekain, Henri Louis - 1047-1048
Lekamensfesten. Se Kristi lekamensfest - 1047-1048
Lekare. 1. I svenska medeltidsskrifter namn på vandrande musikanter eller jonglörer - 1047-1048
Lekare. 2. Sjöv. Se Ankarketting och Förtöja - 1047-1048
Lekaryd, socken i Kronobergs län - 1047-1048
Lekatten. Se Hermelinen - 1047-1048
Lekeryd, socken i Jönköpings län - 1047-1048
Lekman kallas hvarje församlingsmedlem, som ej är prest - 1047-1048, 1049-1050
Lekmannaombud ... - 1049-1050, 1051-1052, 1053-1054, 1055-1056
Lemchen ... - 1057-1058, 1059-1060, 1061-1062, 1063-1064, 1065-1066
Lemon ... - 1067-1068, 1069-1070, 1071-1072, 1073-1074, 1075-1076
Lendermänd - 1075-1076
Lenepveu, Jules Eugéne - 1075-1076
Lengerke, Cäsar von - 1075-1076
Lengjum. Se Längjum - 1075-1076
Lenhofda - 1075-1076
Leni lenape, folkstam. Se Delawares - 1075-1076
Lenis - 1075-1076
Lenitiva - 1075-1076
Lenna, jernbruk. Se Vattholma - 1075-1076
Lennartsnäs - 1075-1076
Lennartsson (Lindersson), Anders och Torsten - 1075-1076
Lenné, Peter Josef - 1075-1076
Lennep - 1075-1076, 1077-1078
Lennep, Jacob van - 1077-1078
1. Lenngren, Karl Peter - 1077-1078
2. Lenngren, Anna Maria - 1077-1078, 1079-1080, 1081-1082
Lenning, John - 1081-1082
Lennox. Se Dumbarton - 1081-1082
Lennäs. Se Lännäs - 1081-1082
Lenoir. 1. Alexandre L. - 1081-1082
Lenoir. 2. Alexandre Albert L. - 1081-1082
Lenormand, Marie Anne Adélaïde - 1081-1082, 1083-1084
Lenormant. 1. Charles L. - 1083-1084
Lenormant. 2. François L. - 1083-1084
Lenôtre, André - 1083-1084
Lens - 1083-1084
Lénström, Karl Julius - 1083-1084, 1085-1086
Lentibularieæ - 1085-1086
Lentigines - 1085-1086
Lentikulär - 1085-1086
Lentini - 1085-1086
Lento - 1085-1086
Lentulus - 1085-1086
Lenz, Jakob Michael Reinhold - 1085-1086
Lenz, Wilhelm von - 1085-1086
Lenz, Heinrich Oskar - 1085-1086
Lenz' induktionslag l. Lenzska lagen - 1085-1086, 1087-1088
Leo ... - 1087-1088, 1089-1090, 1091-1092, 1093-1094, 1095-1096
Leopardi ... - 1097-1098, 1099-1100, 1101-1102, 1103-1104, 1105-1106
Leopold ... - 1107-1108, 1109-1110, 1111-1112, 1113-1114, 1115-1116
Lepage ... - 1117-1118, 1119-1120, 1121-1122, 1123-1124, 1125-1126
Leptit ... - 1127-1128, 1129-1130, 1131-1132, 1133-1134, 1135-1136
Lesche ... - 1137-1138, 1139-1140, 1141-1142, 1143-1144, 1145-1146
Lesser ... - 1147-1148, 1149-1150, 1151-1152, 1153-1154, 1155-1156
Letterstedtska föreningen ... - 1157-1158, 1159-1160, 1161-1162, 1163-1164, 1165-1166
Leukippos ... - 1167-1168, 1169-1170, 1171-1172, 1173-1174, 1175-1176
Lewenhaupt ... - 1177-1178, 1179-1180, 1181-1182, 1183-1184, 1185-1186
Leviticus ... - 1187-1188, 1189-1190, 1191-1192, 1193-1194, 1195-1196
Liang ... - 1197-1198, 1199-1200, 1201-1202, 1203-1204, 1205-1206
Liberius ... - 1207-1208, 1209-1210, 1211-1212, 1213-1214, 1215-1216
Lichtenau ... - 1217-1218, 1219-1220, 1221-1222, 1223-1224
Lidén, Johan Vilhelm - 1223-1224
Lider, gård i Norge. Se Lier - 1223-1224
Lidforss, Volter Edvard - 1223-1224, 1225-1226
Lidhult, socken i Kronobergs län - 1225-1226
Lidingön, ö i Östersjön, n. ö. om Stockholm - 1225-1226
Lidköp. Se Köpskål - 1225-1226
Lidköping, stapelstad i Skaraborgs län - 1225-1226
Lidner, Bengt - 1227-1228, 1229-1230, 1231-1232
Lido, It., hafsstrand; särskildt bekant är Venezias Lido, en lång, smal ö, som skiljer lagunerna från hafvet - 1231-1232
Lidskälf. Se Hlíðskjálf - 1231-1232
Lidstad. Se Lista - 1231-1232
Lidströmer, Jonas - 1231-1232
Lidtgren, Anders - 1231-1232
Lié, Fr., musikt., bundet. Se Legato - 1231-1232
Lie, Lars Johannes - 1231-1232
Lie, Jonas Laurits Edemil - 1231-1232, 1233-1234
Liebe, Ane Dorothea - 1233-1234
LIebe, Karl Kristian Vilhelm - 1233-1234
Lieben, kommun invid Prags förstad Karolinenthal - 1233-1234
Liebenberg, Frederik Ludvig - 1233-1234
Liebenstein, by och ganska mycket besökt badort i hertigdömet Sachsen-Meiningen - 1233-1234
Lieber, Thomas. Se Erastus - 1233-1234
Lieber, Francis - 1233-1234, 1235-1236
Liebers kryddor. Se Galeopsis - 1235-1236
Liebertwolkwitz, by, med omkr. 2,000 innev., 8 km. s. om Leipzig - 1235-1236
Liebfrauenmilch, ett synnerligen fint och mildt rhenskt vin - 1235-1236
Liebhaber, T., person, som hyser särskild förkärlek för ett visst slag af föremål, t.ex. böcker, konstverk, hästar, mat - 1235-1236
Liebhaberi (T. liebhaberei), den af en sådan förkärlek följande lusten att sysselsätta sig med eller komma i besittning af föremål af visst slag - 1235-1236
Liebhard, Joachim. Se Camerarius - 1235-1236
Liebieg, Johann von - 1235-1236
Liebig, Justus von - 1235-1236, 1237-1238
Liebigs cyankalium ... - 1237-1238, 1239-1240, 1241-1242, 1243-1244, 1245-1246
Liewen ... - 1247-1248, 1249-1250, 1251-1252, 1253-1254, 1255-1256
Lifförsäkring ... - 1257-1258, 1259-1260, 1261-1262, 1263-1264, 1265-1266
Lifräddningsbåt ... - 1267-1268, 1269-1270, 1271-1272, 1273-1274, 1275-1276
Likbränning ... - 1277-1278, 1279-1280, 1281-1282, 1283-1284, 1285-1286
Likör ... - 1287-1288, 1289-1290, 1291-1292, 1293-1294, 1295-1296
Liljulag ... - 1297-1298, 1299-1300, 1301-1302, 1303-1304, 1305-1306
Lilliehöök ... - 1307-1308, 1309-1310, 1311-1312, 1313-1314, 1315-1316
Lillryssarna ... - 1317-1318, 1319-1320, 1321-1322, 1323-1324, 1325-1326
Limfärger ... - 1327-1328, 1329-1330, 1331-1332, 1333-1334, 1335-1336
Lind ... - 1337-1338, 1339-1340, 1341-1342, 1343-1344, 1345-1346
Lindblad ... - 1347-1348, 1349-1350, 1351-1352, 1353-1354, 1355-1356
Lindeblad ... - 1357-1358, 1359-1360, 1361-1362, 1363-1364, 1365-1366
Linder ... - 1367-1368, 1369-1370, 1371-1372, 1373-1374, 1375-1376
Lindhagen ... - 1377-1378, 1379-1380, 1381-1382, 1383-1384, 1385-1386
Lindqvist, Karl Adolf - 1385-1386
Lindroth, Adolf Fredrik - 1385-1386
Lindsay, Sir David. Se Lyndsay - 1385-1386
Lindsay, A. W. C. Se Crawford and Balcarres - 1385-1386
Lindsköld, Erik - 1385-1386, 1387-1388
Lindström, Karl Gustaf - 1387-1388
Lindström, Erik Gustaf - 1387-1388
Lindström, Karl Johan - 1387-1388
Lindström, Karl Adam - 1387-1388, 1389-1390
Lindström, Karl Gustaf - 1389-1390
Lindström, Gustaf - 1389-1390
Lindström, Arvid Maurits - 1389-1390
Lindärfva, socken i Skaraborgs län - 1391-1392
Linea, egentligen lintråd; rad, streck. Se Linie - 1391-1392
Lineal, instrument af trä eller metall, efter hvilket räta linier kunna uppdragas - 1391-1392
Lineament, grunddrag, ansigtsdrag - 1391-1392
Linear, linieformig, utförd l. utsträckt i linie - 1391-1392
Linearperspektiv. Se Perspektiv - 1391-1392
Lineartaktik. Se Fotfolk och Linie 3 a - 1391-1392
Linearteckning, teckning med linier, konturteckning. Se vidare nästa art. - 1391-1392
Lineär, matem., kallas en storhet, som eger blott en enda dimension (längd) - 1391-1392
Linfrö, linfröslem, linfröté. Se Lin - 1391-1392
Linfrökakor. Se Fodermedel - 1391-1392
Ling, Per Henrik - 1391-1392, 1393-1394, 1395-1396, 1397-1398, 1399-1400
Ling, Hjalmar Fredrik - 1399-1400
Lingam, Ind. mytol., manslemmen såsom symbol af naturens alstrande kraft och derjämte sinnebild, under hvilken Siva tillbedjes. Jfr Fallos - 1399-1400
Lingard, John - 1399-1400
Lingbo kapell är en del af Skogs socken i Gefleborgs län - 1399-1400
Lingelbach, Johannes - 1399-1400
Lingen, fordom grefskap i westfaliska kretsen i Tyskland - 1399-1400, 1401-1402
Lingen, stad i preussiska landdrosteiet Osnabrück (Hannover) - 1401-1402
Lingen, Reinhold Johan von - 1401-1402
Lingg, Hermann Ludwig Otto - 1401-1402
Lingon. Se Vaccinium - 1401-1402
Lingua, Lat. och Ital., tunga, tungomål - 1401-1402
Linguet, Simon Nicolas Henri - 1401-1402
Lingula, zool., paleont., blötdjursslägte - 1401-1402, 1403-1404
Lingulella. Se Lingula - 1403-1404
Lingval, hörande till tungan, tung- - 1403-1404
Lingvaler, språkv. Se Kakuminaler - 1403-1404
Lingvist, språkforskare, språkkännare - 1403-1404
Lingvistik, språkvetenskap (i synnerhet vetenskapen om de moderna språken) - 1403-1404
Linie, matem., en geometrisk storhet, som eger blott en enda dimension, nämligen längd - 1403-1404
Linie, den minsta enheten i det gamla svenska längdmåttet - 1403-1404
Linie, krigsv. - 1403-1404
Liniebatteri, telegr., den stapel, som utsänder den elektriska strömmen genom telegraftråden från afsändnings- till mottagningsstationen - 1403-1404
Linie-eld. Se Handgevärseld - 1403-1404
Linien L., dagjämningslinien. Se Eqvator - 1403-1404
Linien, i Tyskland m. fl. land benämningen den aktiva hären, i motsatsen till landtvärnet - 1403-1404
Linien utan afvikning, fys. Se Deklination 3 - 1403-1404
Linierbar yta, matem., kallas en yta, som kan tänkas uppkommen genom rörelse af en rät linie - 1403-1404
Linieskepp, skeppsb., en numera föråldrad fartygsklass af opansrade träfartyg, hvilka förde sina kanoner dels i två eller flere täckta batterier, dels på back och skans på öfversta däck - 1403-1404
Liniesystem, musikt., det schema af fem parallella linier, hvarpå noterna upptecknas - 1403-1404
Liniment, med., en medikamentsform afsedd till ingnidning å huden - 1403-1404, 1405-1406
Link, Heinrich Friedrich - 1405-1406
Linköping, stapelstad i Östergötlands län - 1405-1406, 1407-1408
Linköpings blodbad kallas den blodiga förföljelse som hertig Karl (K. IX) d. 20 Mars 1600 i Linköping lät öfvergå åtskilliga personer, hvilka under inbördes kriget tillhört Sigismunds parti - 1407-1408
Linköpings domkyrka är en af Nordens härligaste och genom sin rika ornamentik intressantaste kyrkor - 1407-1408
Linköpings domprosteri. Se Hanekind 2 - 1407-1408
Linköpings län, förr ej ovanlig benämning på Östergötlands län (se d. o.) - 1407-1408
Linköpings stift bestod vid midten af 1100-talet af Östergötland, Småland, Gotland och Öland - 1407-1408, 1409-1410
Linlithgow, grefskap i Skotland - 1409-1410
Linlithgow, hufvudstad i nämnda grefskap - 1409-1410
Linnæa Gronov., bot. - 1409-1410
Linnæit, miner. Se Koboltkis - 1409-1410
Linnæus, Carolus. Se Linné 1 - 1409-1410
Linnarsson, Jonas Gustaf Oskar - 1409-1410, 1411-1412
Linné, Karl von - 1411-1412, 1413-1414, 1415-1416, 1417-1418, 1419-1420, 1421-1422, 1423-1424, 1425-1426
Linné, Karl von, d. y. - 1425-1426
Linnéa. Se Linnæa - 1425-1426
Linnean society of London, Linnéska sällskapet i London, stiftades d. 18 Mars 1788 af Sir Joseph Banks - 1425-1426, 1427-1428
Linne-industri - 1427-1428
Linnell, John - 1427-1428, 1429-1430
Linnemannska spaden, krigsv. - 1429-1430
Linnerhielm, Jonas Karl - 1429-1430
Linneryd, socken i Kronobergs län - 1429-1430
Linneröd, socken i Kristianstads län - 1429-1430
Linneskaf. Se Charpi - 1429-1430
Linnéska institutet - 1429-1430
Linnéska samfundet - 1429-1430
Linnéska samlingarna - 1429-1430, 1431-1432, 1433-1434, 1435-1436
Linnig, Joseph - 1435-1436
Linnig, Willem, d. ä. - 1435-1436
Linnig, Willem, d. y. - 1435-1436
Linning, Kristian Arvid - 1435-1436
Linnström, Hjalmar - 1435-1436
Linoleum, ett af engelsmannen F. Walton 1860 uppfunnet material, som nyttjas företrädesvis till golfmattor, s. k. "korkmattor", i synnerhet i offentliga lokaler - 1435-1436
Linolja. Se Lin - 1437-1438
Linon, fint, genomskinligt tyg - 1437-1438
Linos, är i grekernas sagopoesi namnet på en skön herdeyngling - 1437-1438
Linota. Se Hämplingslägtet - 1437-1438
Linpolygon, mek. - 1437-1438
Lins, fys. - 1437-1438, 1439-1440
Lins, fysiol. - 1439-1440, 1441-1442
Lins, bot., farmak. - 1441-1442
Linsell, socken i Jämtlands län - 1441-1442
Linsén, Johan Gabriel - 1441-1442
Linsfyrapparat, en af den franske vetenskapsmannen A. J. Fresnel uppfunnen fyrapparat - 1441-1442
Linskapseln, fysiol. Se Lins 2 - 1441-1442
Linspyrheliometer. Se Pyrheliometer - 1441-1442
Linstow, Hans Ditlev Frants - 1441-1442
Linth, den schweiziska strömmen Limmats öfre lopp - 1441-1442, 1443-1444
Linton, William James - 1443-1444
Linton, Eliza, född Lynn - 1443-1444
Linton, Sir James - 1443-1444
Lintrop, Sören - 1443-1444
Lintulaks, by i Vasa län, i Finland - 1443-1444
Linum, Lat., lin (se d. o.) - 1443-1444
Linus, grekisk skald. Se Linos - 1443-1444
Linus, En i 2 Tim. 4:24 omtalad kristen romare - 1443-1444
Linz, hufvudstad i Öfre Österrike l. Österrike ofvanför Enns - 1443-1444
Lin-ål, zool. Se Ammocoetes - 1443-1444
Lion, Golfe du, Lejonbukten, oriktigt skrifvet Golfe du Lyon, hafsbukt i Medelhafvet på Frankrikes sydkust - 1443-1444
Lion, Justus Karl - 1443-1444
Lionardo da Vinci - 1443-1444, 1445-1446, 1447-1448, 1449-1450
Lionne, Hugues de - 1449-1450
Liotard, Jean Étienne - 1449-1450
Liouville, Joseph - 1449-1450
Lipari. Se följ. art. - 1449-1450
Lipariska öarna, ögrupp utanför norra kusten af Sicilien - 1449-1450, 1451-1452
Liparit l. qvarts-trakyt, petrogr., en vulkanisk, hård, finkornig till nästan tät bergart - 1451-1452
Liparocele, fettbråck - 1451-1452
Lipemi, fetthaltigt blod - 1451-1452
Lipezk, stad i ryska guvern. Tambov - 1451-1452
Lipinski, Karol Józef - 1451-1452
Lipom, med. Se Fettsvulst - 1451-1452
Lipomatosis, fettsot. Se Bantingska kuren och Korpulens - 1451-1452
Lipotymi, med. Se Melankoli - 1451-1452
Lippe, ett till Tyska riket hörande furstendöme med en areal af 1,222 qvkm. - 1451-1452
Lippe, biflod från h. till Rhen i Westfalen - 1451-1452
Lippe, Leopold, grefve zur L.-Biesterfeld-Weissenfeld auf See - 1451-1452, 1453-1454
Lippe-Detmold. Se Lippe, tyskt furstendöme - 1453-1454
Lippi, Fra Filippo - 1453-1454
Lippi, Filippo, den yngre - 1453-1454, 1455-1456
Lippovanger. Se Filipponer - 1455-1456
Lippspringe, mycket besökt kurort för bröstsjuka i preussiska regeringsområdet Minden (Westfalen) - 1455-1456
Lippstedt, stad i preussiska regeringsområdet Arnsberg (Westfalen) - 1455-1456
Lipsia, latiniserad namnform för staden Leipzig - 1455-1456
Lipsius, Justus - 1455-1456, 1457-1458
Lipsius, Karl Heinrich Adelbert - 1457-1458
Lipsius, Richard Adelbert - 1457-1458
Lispius, Ida Marie - 1457-1458
Liptau, komitat i norra Ungern - 1457-1458
Lipuri, fetthaltig urin, deri fettet liksom på fet buljong simmar i stora droppar på ytan - 1457-1458
Liquida, pl. liquidæ, Lat., språkv. Se Konsonant, sp. 1220 - 1457-1458
Liquedambar L., bot., farmak., benämnes ett föga artrikt slägte af vackra balsamrika träd - 1457-1458
Liquiritia. Se Lakritsrot - 1457-1458
Liquor. Lat., farmak. - 1457-1458
Liqvid, egentl. flytande, karl; ostridig (om en fordran) - 1457-1458
Liqvidation, klargöring; utredning af en affärs ställning, afveckling - 1457-1458, 1459-1460
Liqvid, fys., flytande - 1459-1460
Liqvidationskommissionen, ett af de många reduktionsverk, som inrättades af Karl XI - 1459-1460
Liqvidationsmöte, förvaltn., sammankomst af rotehållare och soldater af samma kompani vid de indelta regementena för betalning af årets aflöning m. m. - 1459-1460
Liqvidera. Se Liqvid 1 - 1459-1460
Liqvoriststriden, en under Erik XIV:s regering uppkommen lärotvist angående bruket af vin eller annan vätska i nattvarden - 1459-1460
Lira, ett gammalt instrument - 1459-1460
Lira, plur. lire, enheten uti italienska myntsystemet - 1459-1460
Liran, Mindre och Större. Se nästa art. - 1459-1460
Lire-slägtet, Nectris, zool., hör till stormfoglarnas familj - 1459-1460, 1461-1462
Liris. Se Garigliano - 1461-1462
Liriodendron L., bot., ett vackert trädslägte - 1461-1462
Lisaine, å, som från Vogeserna rinner i sydlig riktning omkr. 10 km vester om fästningen Belfort - 1461-1462
Lisboa, det portugisiska namnet på Lissabon - 1461-1462
Lisburn, stad uti irländska prov. Ulster - 1461-1462
Lisch, Georg Christian Friedrich - 1461-1462
Lisco, Friedrich Gustav - 1461-1462
Lisco, Emil Gustav - 1461-1462
Liscow, Christian Ludwig - 1461-1462
Lisen, byggnadsk., namn på de smala, enkla, föga framspringande pilastrar, som inom den romanska byggnadskonsten användas för att pryda och indela ytterväggarnas ytor - 1461-1462, 1463-1464
Lisieux, stad i franska depart. Calvados - 1463-1464
Liske, Xaver - 1463-1464
Liskeard, fordom Liscarret, stad i engelska grefskapet Cornwall - 1463-1464
Lismore, en till skotska grefskapet Argyle hörande smal, långsträckt ö i mynningen af Loch Linnhe - 1463-1464
Lisola, François Paul - 1463-1464
Lis pendens, Lat., jur., anhängig, ännu oafgjord rättssak - 1463-1464
Lispund, egentl. liviskt pund, en i Skandinavien, norra Tyskland och Östersjöprovinserna förr bruklig vigt - 1463-1464
Lissa, stad i preussiska regeringsområdet Posen - 1463-1464
Lissa, ö utanför kusten af Dalmatien - 1463-1464
Lissabon, Portugals hufvudstad - 1463-1464, 1465-1466, 1467-1468
Lissajous kurvor, fys. Om tvänne stämgafflar, hvilkas skänklar i ändarna äro försedda med små speglar - 1467-1468
Lissera, glätta (särskildt tryckpapper) - 1467-1468
Lissos, i forntiden en liten flod på Traciens södra kust - 1467-1468
List, skeppsb., den utanför bordläggningens yttersida framskjutande delen af vissa plankgångar - 1467-1468
List, Friedrich - 1467-1468
Lista, socken i Södermanlands län - 1467-1468, 1469-1470
Lista y Aragon, Alberto - 1469-1470
Lister, härad i Blekinge län - 1469-1470
Lister, Sir Joseph - 1469-1470
Listera R. Br., bot. - 1469-1470
Listerby, socken i Blekinge län - 1469-1470
Listerlandet, halfö i Lister og Mandals amt (Norge) - 1469-1470
Lister og Mandals amt, Norges sydligaste amt - 1469-1470
Listerska förbandet, den af engelske läkaren J. Lister (se d. o.) upptäckta antiseptiska sårbehandlingsmetoden - 1469-1470, 1471-1472
Listers och Bräkne kontrakt, i Lunds stift - 1471-1472
L'istesso tempo, Ital., musikt., samma tempo (som förut) - 1471-1472
Listkrokodilen. Se Krokodilslägtet - 1473-1474
Listval, det slags valrätt, som uppkommer derigenom att ett land i st. f. att fördelas i mindre valkretsar, af hvilka hvar och en väljer sin representant, indelas i större valkretsar, af hvilka hvar och en, alltefter innevånareantalet, väljer flere än en - 1473-1474
Listverk af olika slag, enklare och rikare och mera sammansatta, användas inom byggnadskonsten och konstslöjden för att indela eller begränsa en yta - 1473-1474
Liszt, Franz - 1473-1474, 1475-1476
Lit, socken i Jämtlands län - 1475-1476
Lit, tingslag i Jämtlands län - 1475-1476
Lit, Nord. mytol., en dvärg - 1475-1476
Li-tai-pe, kinesisk skald. Se Kinesiska språket, skriften och literaturen, sp. 723 - 1475-1476
Litania, Lat., i allmänhet bön, åkallan; sedan 5:te årh. namn på en särskild i många korta punkter uppdelad bön - 1475-1476
Litaven (Lithauen, egtl. Lietuwa; om namnet se Letter) omfattade i början af 16:de årh., såsom ett till det forna konungariket Polen hörande storfurstendöme, den norra och större hälften af det nuv. vestra Ryssland och bestod af det egentl. L. - 1475-1476, 1477-1478
Litaver (Lithauer), af samma folkstam som letterna, kallas den inhemska befolkningen i de ryska och preussiska områden, som utgjorde kärnan af det forna storfurstendömet Litaven - 1477-1478
Litaviska språket och literaturen - 1477-1478, 1479-1480
Litavisk-slavisk. Se Lituslavisk - 1479-1480
Lit de justice, Fr., kallades under den gamla franska monarkien en tron, på hvilken en konung satt till doms - 1479-1480
Lit de parade, Fr., "paradsäng" - 1479-1480
Liten Karin. Denna rörande folkvisa, som är mycket spridd i de germanska landen - 1479-1480
Lite pendente, jur. Se Lis pendens - 1479-1480
Liter (Fr. litre), enheten i det metriska rymdmåttet för såväl våta som torra varor - 1479-1480, 1481-1482
Litera l. Littera, Lat., bokstaf - 1481-1482
Literal, bokstaflig - 1481-1482
Litera aspirata. Se Aspirata - 1481-1482
Literæ encyclicæ. Se Encycklika - 1481-1482
LIteræ formatæ, Lat., "efter formulär uppsatta bref". Se Epistolæ formatæ - 1481-1482
Literat l. litterat, som har gjort lärda studier, akademiskt bildad. Jfr Illiterat - 1481-1482
Literatur l. litteratur, sammanfattningen af alla i skrift eller boktryck föreliggande vittnesbörd om menniskoslägtets andliga begåfning och bildning (verldsliteratur); bokverlden - 1481-1482
Literaturhistoria, vetenskaplig framställning af literaturens, företrädesvis nationalliteraturens l. vitterhetens, innehåll och utveckling - 1481-1482
Literaturvännerna kallas sedan 1865 ett sällskap (L. V.), som årligen under Okt.-April i Stockholm sammanträder en gång i veckan - 1481-1482
Literatör l. litteratör, skriftställare; person, som har till yrke att arbeta inom literaturen såsom tidningsman, medarbetare i tidskrifter eller encyklopediska och lexikaliska verk, öfversättare, literärt biträde, literär rådgifvare (hos en förläggare, vid en teater) o. s. v. - 1481-1482
Literis et artibus. Se Litteris et artibus - 1481-1482
Literär l. litterär, som hör till literaturen eller har afseende på denna; boklig, vitter, som sysselsätter sig med skriftställeri - 1481-1482
Literär eganderätt, jur., rätt för en skrifts författare eller dennes rättsinnehafvare att, med andras uteslutande, fritt förfoga öfver skriftens offentliggörande och mångfaldigande genom tryck - 1481-1482, 1483-1484
Lithander, Karolina - 1483-1484
Lithargyrum, blyglete, blyoxid, silfverglitt, kem. Se under Bly - 1483-1484
Lithauen, lithauisk. Se Litaven, Litavisk - 1483-1484
Lithiasis, med., stenpasssion. Se Blåsesten - 1483-1484
Lithion och lithium. Se Litium - 1483-1484
Lithopædion, ett till en stenartad kalktvålmassa förvandladt foster - 1483-1484
Lithospermum Tourn., stenfrö, perlgräs, bot. - 1483-1484
Lithou, Gustaf - 1483-1484, 1485-1486
Lition. Se Litium - 1485-1486
Litionglimmer. Se Glimmer - 1485-1486
Litis consortium, Lat., jur. - 1485-1486
Litis contestatio, Lat., jur. - 1485-1486
Litis denunciatio, Lat., jur. - 1485-1486
Litispendens, jur. Se Lis pendens - 1485-1486
Litium, lithium, kem., grundämne, som tillhör alkalimetallernas grupp och af J. A. Arfvedson 1817 upptäcktes såsom beståndsdel i flere mineral från Utö jerngrufva - 1485-1486
Litofani, skirva af halfgenomskinligt biscuitporslin - 1485-1486
Litografi, konsten att medelst aftryck från en stenskifva mångfaldiga teckningar eller skrift - 1485-1486, 1487-1488
Litografisk sten, litografisk kalksten, litografisk skiffer - 1487-1488
Litografiskt allehanda, ett planschverk med text - 1487-1488
Litografiskt bläck. Se Bläck - 1487-1488
Litografiskt färgtryck. Se Färgtryck och Litografi - 1487-1488
Litoklastik, med. Se Stenkrossning - 1487-1488
Litokromi, litografiskt färgtryck. Se Färgtryck och Litografi - 1487-1488
Litolff, Henry Charles - 1487-1488
Litologi, läran om bergarter, bergartslära - 1487-1488
Litoral, geol., tillhörande kusten - 1487-1488, 1489-1490
Litorale ... - 1489-1490, 1491-1492, 1493-1494, 1495-1496
Lituslavisk ... - 1497-1498, 1499-1500, 1501-1502, 1503-1504, 1505-1506
Livingston ... - 1507-1508, 1509-1510, 1511-1512, 1513-1514, 1515-1516
Livland ... - 1517-1518, 1519-1520, 1521-1522, 1523-1524, 1525-1526
Ljud ... - 1527-1528, 1529-1530, 1531-1532, 1533-1534, 1535-1536
Ljudskridning ... - 1537-1538, 1539-1540, 1541-1542, 1543-1544, 1545-1546
Ljung ... - 1547-1548, 1549-1550, 1551-1552, 1553-1554, 1555-1556
Ljus ... - 1557-1558, 1559-1560, 1561-1562, 1563-1564, 1565-1566
Ljushölje ... - 1567-1568, 1569-1570, 1571-1572
Llama, Sp., zool. Se Laman - 1573-1574
Llandaff, stad eller rättare förstad till Cardiff - 1573-1574
Llandeilo-etagen, geol., en hufvudsakligen af mörka lerskiffrar bestående underafdelning af undersiluriska systemet - 1573-1574
Llandovery-etagen, geol., så benämnd efter staden Llandovery i Caermarthenshire i södra Wales - 1573-1574
Llandudno, engelsk badort i norra Wales - 1573-1574
Llanelly, stad i eng. grefskapet Caermarthen, södra Wales - 1573-1574
Llaneros, Sp., herdar på Llanos i Syd-Amerika. Se Llanos - 1573-1574
Llangollen, stad i eng. grefskapet Denbigh, norra Wales - 1573-1574
Llanos, Sp., »slätter», kallas företrädesvis de stora slätterna i norra delen af Syd-Amerika - 1573-1574
Llanquihue, provins i syd-amerikanska republiken Chile - 1573-1574
Llauricocha. Se Lauricocha - 1573-1574
Llewelly, den siste inhemske fursten af Wales - 1573-1574
Llobregat, forntidens Rubricatus, flod i spanska prov. Barcelona - 1573-1574
Llorente, Juan Antonio - 1573-1574, 1575-1576
Lloyd, ett firma-namn på många sjöförsäkrings- och rederibolag - 1575-1576
Kristina Augusta, svensk drottning - 1575-1576, 1577-1578, 1579-1580, 1581-1582, 1583-1584

Project Runeberg, Tue Dec 18 03:10:22 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >>
http://runeberg.org/nfai/

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free