- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
125-126

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronobergs regemente ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dagar); slutligen infördes äfven der den nya stilen
(1753). Emellertid bestämdes under mer än ett
århundrade (1740–1844) påskterminen icke genom cyklisk
beräkning, utan på rent astronomisk väg. De europeiska
land, som ännu bibehålla den gamla stilen, äro
Ryssland och Grekland, hvilka derför vid dateringen
för närvarande äro 12 dagar efter oss. – Om den
franska republikanska tidräkningen se Kalender. –
De vigtigaste inom kristna tidräkningen förekommande
cyklerna äro nittonårscykeln och solcirkeln (se dessa
ord). Arets början har under olika tider och på olika
ställen räknats från olika tidpunkter, såsom 1 Mars,
påskdagen, 25 Mars, 1 Sept. och 25 Dec. Bruket att
börja med 1 Jan. har först långsamt blifvit allmänt
antaget: i Frankrike, Spanien och Portugal efter 1567,
i Nederländerna 1575, i Tyskland efter Westfaliska
freden (1648), af påfvarna 1691, i Pisa ooch Florens
1750 och i England först 1752. Årsräkning skedde
till en början på romerskt sätt efter konsuler. Sedan
konsulsämbetet 541 alldeles upphört att tillsättas,
användes olika sätt att beteckna året, bland dem
särskildt indiktioner (se d. o.). Bruket att räkna
från Kristi födelse såsom epok infördes först af
Dionysius (525), men blef ej förr än på 900-talet
allmänt i Tyskland och Frankrike samt begagnades
först långt senare i de påfliga bullorna. Den af
Dionysius antagna epoken skiljer sig dock minst 4,
antagligen hela 6 år från den historiske Kristi
födelse (se Kristi födelse). Bland öfriga använda
årsräkningar må nämnas den från verldens skapelse
såsom epok: enligt den alexandrinska aeran ligga
mellan verldens skapelse och Kristi födelse 5,492,
enligt den bysantinska åter 5,508 år. Den senare
användes länge inom den grekiska kyrkan och aflystes
i Ryssland först år 1700 af Peter den store.

Hos perserna synes före islams införande en särskild
tidräkning hafva funnits, med året bestämdt till
365 dagar. En förbättring deraf infördes under
Djelal-eddin af matematikern Alchaijami (1079
e. Kr.) på grundvalen af den gamla stilen, men
med skottår stundom hvart fjerde, stundom hvart
femte år. – Om arabernas tidräkning se Hedjra. Hos
araberna begagnas en cykel om 30 år, innehållande 19
vanliga år och 11 skottår. – Turkarna begagna utom
den muhammedanska tidräkningen äfven en annan, som
på ett ganska inveckladt sätt är sammansatt af denna
och af den kristna tidräkningen. Hos dem förekommer
äfven en 8-årig cykel.

Utom de ofvan angifna årsräkningarna hafva flere
andra blifvit under äldre tider använda, af hvilka
de vigtigaste äro: Nabonassars (epok 747 f. Kr.),
Philippus’ (324 f. Kr.), Seleukos’ (312 f. Kr.),
Antiochenska (49 f. Kr.), Spanska (38 f. Kr.),
Diocletianus’ (284 e. Kr.) och Jesdedjerds
(632 e. Kr.). Bland föreslagna förbättringar i
tidräkningen må särskildt nämnas den af svensken
H. Brandel uppfunna Myriaden (se d. o.). – Kronologien
eger en ganska rik literatur. Bland äldre arbeten
märkas i främsta rummet Scaligers "Opus novum de
emendatione temporum" (1583; bästa uppl. 1629) och
Petavius’ "Opus de doctrina temporum" (1627–1636;
bästa uppl. 1703) samt "L’art de vérifier les
dates" (1750, flere gånger fortsatt). Nyare
arbeten äro Idelers klassiska "Handbuch der
mathematischen und technischen chronologie"
(1825–1826), Grotefends "Handbuch der historischen
chronologie des deutschen mittelalters und der
neuzeit" (1872) och P. W. Bergstrands "Grunderna
för den christna tideräkningen i allmänhet och den
svenska i synnerhet" (1851; 2:dra uppl. 1861). Mera
speciella arbeten äro Faselius: "Altägyptische
kalenderstudien" (1873); Sayce: "The astronomy and
astrology of the babylonians" (i "Transact. of
the soc. of biblical archeology" III: 1, 1874):
Ideler: "Ueber die zeitrechnung der chinesen" (i
Berlin-akad:s "Abhandlungen", 1837–1839); A. Mommsen:
"Untersuchungen über das kalenderwesen der griechen"
(1883); Th. Mommsen: "Die römische chronologie
bis auf Caesar" (1858); Krusch: "Studien zur
christlichen mittelalterlichen chronologie" (1880).
G. E.

Kronologisk, som har afseende på eller hör till
kronologi (se d. o.); inrättad i öfverensstämmelse med
den ordning, i hvilken de historiska tilldragelserna
följt på hvarandra, ordnad efter tidsföljd.

Kronolots. Se Lots.

Kronolänsman (l. endast länsman) är en till
kronofogdens biträde tillsatt tjensteman,
hvadan han i tjensten står ej blott under
K. M:ts befallningshafvandes, utan äfven
under kronofogdens lydnad. Länsmän tillsättas
af K. M:ts befallningshafvande och hafva
för sin tjenstgöring hvar sitt distrikt
anvisadt. Denna tjenstgöring, som är bestämd
genom instr. d. 10 Nov. 1855, består hufvudsakligen
i att hafva tillsyn å allmän ordning och säkerhet,
att kronans egendom rätteligen brukas och allmänna
besvär riktigt utgöras, att häradshäktena hållas
i ordning, att verkställa häktning och biträda
vid fångars forsling m. m. Med uppbörd af medel må
länsman dock ej befatta sig utan order från K. M:ts
befallningshafvande eller kronofogde. – Af folket
kallas kronolänsmannen flerestädes kommissarie
och kronobefallningsman. Se vidare Bryte.
Th. R.

Kronomagasin. Se Magasinstaten.

Kronoman. Se Kronofartyg.

Kronomarker, den jord inom Norr- och Vesterbottens
lappmarker samt provinsen Dalarna, som man ännu icke
hunnit afvittra. Då dessa trakter i allmänhet äro
skogbärande och af ålder ansetts tillhöra kronan, har
ordet kronomarker således ungefär samma betydelse som
"kronans oafvittrade skogar". Benämningen "kronans
öfverloppsmarker" deremot är användbar endast i
fråga om afvittrade trakter. Kronomarker användas
dels för närboende hemmansinnehafvares och åboars
räkning till husbehofsafverkning utan utsyning och
till afverkning för afsalu efter skedd utsyning,
dock inom en viss utstakad rågång, dels för kronans
egen räkning till utsyning och försäljning af skog
i författningsenlig ordning. Ofvan kulturgränsen
anvisas kronomark till renbetesland, men endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:24:11 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free