Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronometer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af samtliga allmänna skogar. Jfr Kronoskog.
Th. R.
Kronorden. 1. Italienska k. (se d. o.).
– 2. Preussiska k. (Kronenorden) stiftades d. 18
Okt. 1861 af konung Vilhelm I af Preussen, till
åminnelse af hans samma dag verkställda kröning,
samt har fyra klasser. Ordenstecknet utgöres af ett
gyllene, för de tre högre klasserna hvit-emaljeradt
kors, hvars midtsköld å framsidan visar konungakronan
å guldgrund med devisen Gott mit uns ("Gud med oss")
samt å baksidan konung Vilhelms krönta namnchiffer
jämte en omskrift, angifvande stiftelsedagen. –
"Kronordnar" hafva äfven stiftats af regenter i Bajern
(Civilverdienstorden der bayerischen krone, 1808),
Würtemberg (Orden der würtembergischen krone,
1818), Mecklenburg (Orden der wendischen krone,
1864) och Rumanien ("Rumaniens krona", 1881). –
Såsom kejsarinna af Indien har drottning Viktoria
af England stiftat en indisk kronorden för qvinnor
(The imperial order of the crown of India, 1878).
Kronorusthåll. Se Rusthåll.
Kronoränta, kamer., ett uttryck, hvarmed oftast
afses ränta och kronotionde, men hvarmed i dagligt
tal stundom äfven menas utskylder i allmänhet
till staten. Kbg.
Kronos, Grek. mytol., enligt Hesiodos yngste son
af Uranos (himlen) och Gaia (jorden) samt räknad till
titanernas slägte. Då Uranos till Tartaros nedstörtade
hekatoncheirerna och cykloperna, hvilka likaledes
voro hans barn med Gaia, kallade hon sina söner
titanerna till hjelp, och Uranos blef af K. störtad
från tronen och stympad. I hans ställe herskade
sedan K. öfver verlden under en tidrymd, hvilken i
sagorna betecknas såsom verldens "gyllene ålder",
då menniskorna, fria från sjukdomar och lidanden,
lefde i fredlig samdrägt och jorden utan odling
bar rikliga skördar. K. förmälde sig med sin syster
Rhea, hvilken födde honom barnen Hestia, Demeter,
Hera, Hades och Poseidon. Dessa barn uppslukade han
genast efter deras födelse, emedan han fruktade en af
Uranos och Gaia uttalad spådom att han sjelf i sin
ordning skulle af en bland sina afkomlingar störtas
från väldet. Den yngste sonen, Zevs, lyckades Rhea
att bringa i säkerhet; och då denne uppvuxit, tvang
han med tillhjelp af Metis, klokhetens gudinna, sin
fader att åter gifva ifrån sig de redan uppslukade
barnen. Understödd af dessa, besegrade Zevs efter
tioårig kamp (den s. k. titanomachien) K. och de
öfrige titanerna samt grundade sjelf de olympiske
gudarnas välde. Enligt en saga nedstörtades K. jämte
titanerna i Tartaros; enligt en annan skall han,
försonad med Zevs, hafva på "de lycksaligas öar" i
fjärran vestern herskat öfver de aflidne hjeltarnas
skuggor. – Ljudlikheten med det grekiska ordet
chronos (tid) gaf redan under forntiden anledning att
förklara K. såsom tidens gud och i sammanhang dermed
tyda myten om barnens uppslukande. Snarare har han
dock från början uppfattats såsom en växtlighetens och de
mognande skördarnas gud (jfr Grek. krainein,
fullborda), och från denna synpunkt identifierades
han sedermera med den fornitaliske såningsguden
Saturnus (se d. o.). Den grekisk-romerska sagan
låter K., sedan han blifvit störtad från tronen,
komma till Italien, hvilket under hans välde åtnjöt
sin gyllene ålder och efter honom kallades Saturnia,
likasom dess folk erhöll namn af det saturniska. Till
K:s ära firades i Grekland festen Kronia, motsvarande
romarnas Saturnalia.
A. M. A.
Kronoskatte, kamer., ett i författningarna
förekommande ord, öfverallt likabetydande med
skatte. Benämningen härleder sig från den en
tid rådande uppfattningen att kronan innehade
egande- eller åtminstone tillsynsrätt öfver den
skattskyldiga jorden (skattejord), hvarför, då
kronan numera uttryckligen frånsagt sig hvarje
sådan rätt (k. förordn. d. 21 Febr. 1789, § 2),
benämningen skatte (se d. o.) lämpligare användes.
Th. R.
Kronoskjuts, kamer., en på innehafvare af viss slags
jord hvilande skyldighet att vid anfordran med
skjuts fortskaffa offentliga personer och statens
tillhörigheter. I äldre tider utkräfde ämbetsmännen
efter behag och utan att lemna ersättning skjuts
af bönderna, s. k. friskjuts. Friskjutsningen,
förbjuden redan i Alsnö stadga (omkr. 1280) och i en
rad af senare regeringspåbud, begränsades i midten af
1600-talet till vissa bestämda fall. Skyldigheten
att utan ersättning prestera skjuts i dessa
fall benämndes kronoskjuts och togs i anspråk,
då konungen, drottningen, medlem af konungahuset
och hofvet voro på resa, s. k. kungsskjuts,
då trupper och krigsmateriel eller andra kronans
tillhörigheter skulle forslas, kronoskjuts i egentlig
mening, samt vid fångtransporter, fångskjuts (se
d. o.). Det dröjde dock ej länge, innan betalning
stadgades såväl för kungsskjutsen (k. försäkran d. 1
Okt. 1689, § 3) som för kronoskjutsen (tågordn. af
d. 5 Febr. s. å. § 2). Men fångskjutsen bestreds utan
all ersättning ända till 1734. Sådan kronoskjuts,
som ej betalades, kallades "fri kronoskjuts". Genom
k. stadgan af d. 31 Maj 1878 bestämdes, i sammanhang
med den stora skjutsningsreformen, att kronoskjuts
ej skall i fredstid anlitas för fortskaffande
af kronans manskap och persedlar i andra fall,
än der stor skyndsamhet är af nöden, eller då
fullt betryggande uppgörelser ej kunna åstadkommas
utan drygare ersättning, än som motsvarar det för
entreprenadlegan fastställda maximibeloppet, och
att kungs- och kronoskjuts alltid skall betalas med
enahanda belopp, som är bestämdt såsom maximilega
för entreprenadskjuts inom den ort, der kungs- eller
kronoskjutsen eger rum. Kungsskjuts kommer numera
mycket sällan i fråga, sedan tillgång finnes på andra,
bättre fortskaffningsmedel. Kronoskjuts åligger jord
af krono- och skattenatur och i fredstid allmänt
frälse till hälften – ehuru undantag för en mängd
särskilda hemman äro medgifna. I krigstid utgöres
den deremot fullt af allmänt frälse och till hälften
af åtskillig under fredstid derifrån befriad jord.
Kbg. Th. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
