Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
religiösa föreningar. 1814 bevistades hennes religiösa
samqväm i Paris af kejsar Alexander I af Ryssland,
hvilken redan förut gjort hennes bekantskap samt
blifvit hennes ödmjuke lärjunge. Det var vid
denna tid denne monark underställde planen att
bringa till stånd den s. k. "heliga alliansen"
fru von K:s bepröfvande. Under hungeråren 1816
och 1817 utöfvade hon i norra Schweiz en storartad
välgörenhet, förbunden med religiös verksamhet. Men
då hon nu började uppträda såsom profetissa,
talande om uppenbarelser och åberopande sig på
af henne utförda underbara helbregdagörelser,
uppkommo religiösa rörelser, som framkallade nya
förföljelser. Slutligen tog hon sin tillflykt
till sin dotter i Petersburg. Men då hon äfven der
uppträdde med profetior om att kejsar Alexander var
Guds utkorade redskap till Greklands befrielse,
afvisade denne sin gamla väninnas inblandning i
politiken. Hon begaf sig derefter till ett sitt gods i
Livland, men tvangs af ett bröstlidande att resa till
södern. Med sin dotter och furstinnan Golitsin samt
ett antal schweiziska och tyska kolonister begaf hon
sig nedför Volga, men dog på vägen genom det tauriska
Chersonnesus’ stepper i Karasu-Basar d. 25 Dec. 1824.
J. P.
Krüdener, Nikolaj Pavlovitj von, baron, rysk
general, född i Estland 1811, inträdde 1828 i
ryska armén och deltog längre fram med utmärkelse
i flere krigshändelser, såsom undertryckandet af
1863 års polska resning. 1876 fick han befälet
öfver 9:de armékåren. I kriget mot Turkiet 1877
utgjorde denne under K. en af ryska Donau-arméns
fyra afdelningar. K. stormade Nikopoli (d. 16 Juli)
och erhöll befallning att till tryggande af arméns
rygg söka drifva turkarna från Plevna, men kastades
d. 30 Juli med stor förlust tillbaka af Osman
pascha. Högsta ledningen af cerneringsoperationerna
kring nämnda fästning öfverlemnades derefter i andra
händer. Senare, efter Plevnas fall, förflyttades
K. till Varsjav i egenskap af generalguvernörens
närmaste man.
Krüger, Karl Wilhelm, tysk filolog, f. 1796, d. 1874,
blef 1827 lärare i grekiska vid Joachimsthalska
gymnasiet i Berlin. 1838 tog han afsked från denna
befattning och satte upp en bokhandel i Leipzig
med förlag af sina egna skrifter. – K. var en
framstående läroboksförfattare och kommentator på
det grekiska språkets område, lika sjelfständig
som grundlig i sin forskning, men hänsynslöst
bitter i sin polemik mot medarbetare på samma
fält. Han utgaf bl. a. den epokgörande Griechische
sprachlehre für schulen (1843–55; 5:te uppl.
1875–79), Griechische sprachlehre für anfänger (1847;
11:te uppl. 1884; "Grekisk grammatik för begynnare",
bearb, af L. A. A. Aulin, 1853; 3:dje uppl. 1864),
Homerische und herodotische formlehre (1849; 5:te
uppl. 1879), editioner af Xenofons "Anabasis" (1826,
flere uppl.), Thukydides (2 bd, 1846–47), Herodotos
(2 bd, 1855–56), Arrianus’ "Anabasis" (1835–48;
2:dra uppl. 1851), Lexikon zu Xenophons Anabasis
(1849; 4:de uppl. 1872) samt
en i demokratisk anda skrifven Geschichte der
englischen revolution unter Karl I (1850).
Krüger, Franz, tysk porträtt- och hästmålare,
kallad "der Pferdekrüger", f. 1797, d. 1857 i Berlin
såsom professor och hofmålare. Bland hans arbeten må
särskifdt nämnas en stor parad i Berlin, med öfver
hundra porträtt (målad 1831 för ryske kejsarens
räkning), samt Fredrik Vilhelm IV till häst (1842).
Krüger, Hans Andresen (l. Andersen),
sönderjylländsk patriot, föddes på Bevtoft i
Haderslev vesteramt d. 6 Apr. 1816, blef 1841
egare af sin fädernegård och var 1845 en bland
stiftarna af "den slesvigske landboforening". 1846
blef han representant i "den slesvigske förening"
(ett politiskt sällskap i norra Slesvig) och
valdes 1847 till ständerdeputerad. Allmänt känd
blef K. likväl först då han d. 18 Mars 1848 i den
slesvig-holsteinska ständerförsamlingen i Rendsborg,
ensam midt bland tyskar, på danska protesterade
mot ett Slesvig-Holstein samt betonade, att det
fanns ett danskt och dansksinnadt Sönderjylland,
som ingalunda ville skiljas från Danmark och
införlifvas med Tyskland, utan tvärtom önskade
en närmare förbindelse med Danmark. Under kriget
måste K. fly till konungariket och gjorde der den
danska hären vigtiga tjenster genom att ordna ett
kunskaparesystem. I April 1851 blef han medlem af
notabelförsamlingen i Flensborg, och 1853–63 tillhörde
han de slesvigska ständerna, men tog endast ringa del
i förhandlingarna. (De danske nordslesvigarnas talan
fördes hufvudsakligen af L. Skau.) 1856 invaldes K. i
riksrådet, hvarest han i Mars 1862 framlade ett utkast
till en ny gemensam författning för konungariket och
Slesvig, noga öfverensstammande med grundlagen af
1849. Ministèren Hall och riksrådets flertal afvisade
förslaget med hån, men då K. 1863 framlade det på
nytt, fick han löfte om Novemberförfattningen. I
Mars 1864 blef han medlem af riksrådets landsting,
men kriget hindrade honom från att intaga plats
der. Efter Slesvigs skilsmässa från Danmark var
K. nordslesvigarnas naturlige representant i
den nordtyska och derefter i den tyska riksdagen
(från Febr. 1867 ständigt återvald) samt valdes
äfven gång på gång (från Nov. 1867) till medlem
af preussiska deputeradekammaren, men fick aldrig
säte der, emedan han nekade att aflägga ed på den
preussiska författningen. I riksdagen viste K. att
vid hvarje lämpligt tillfälle med oförskräckthet
och förmåga påminna om Nordslesvigs egendomliga
ställning. Upder det fransk-tyska kriget 1870–71
fördes K. jämte flere andra nordslesvigare bort från
hemmet till en fästning i Ostpreussen. Död d. 27
Aug. 1881. Vid sidan af sin politiska verksamhet
var K. en ifrig och skicklig landtbrukare.
E. Ebg.
Krümpersystem kallades i Tyskland den åtgärd, som den
preussiska krigsstyrelsen tillgrep för att, oaktadt
konventionen af d. 8 Sept. 1808, skaffa sig ett stort
antal nödtorftigt utbildade soldater. Genom nämnda
konvention måste preussiska regeringen förbinda sig
att icke underhålla mera än 42,000 man. Regeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
