Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krynica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fluorescens. Det smälter vid 250° och är föga lösligt
i alkohol, eter o. d. P. T. C.
Krysoberyll (af Grek. chrysos, guld, och beryllos,
ädelsten), miner. Se Cymofan.
Krysolit (af Grek. chrysos, guld, och lithos, sten),
miner., benämnas de genomskinliga, vackert grönfärgade
varieteterna af olivin, 2Mg O . Si O2. Krysoliten
nyttjas som ädelsten och förekommer såsom lösa
afrundade stycken eller kristaller i Orienten,
synnerligast i öfre Egypten och i Brasilien.
Hj. Sj.
Krysopras (Grek. chrysoprasos, af chrysos, guld,
och prason, lök), miner., en apel- eller lökgrön,
af nickel färgad chalcedon, som träffas vid Kosemitz
i Schlesien. Den slipas till ringstenar, dosor
o. d. Namnet användes redan af Plinius, men sannolikt
betecknar det hos honom en helt annan stenart.
A. E. N.
Krysotil (af Grek. chrysos, guld), serpentin-asbest,
skillrande asbest, miner., en varietet af serpentin,
som bildar tunt plattformiga stycken med fintrådig
textur. Trådarna stå vinkelrätt mot plattens
begränsningar, äro finare eller gröfre och lätt
delbara. Krysotilen har en skimrande sidenglans;
färgen är gul, olivgrön eller tombaksbrun. Detta
mineral har anträffats i serpentin vid Sala, Falun,
Dannemora, Nordmark m. fl. svenska grufvor och
flerestädes utomlands. Genom rifning eller annan
mekanisk sönderdelning låter det förvandla sig till
en mjuk, ullig massa, hvarför det förr användes till
förfärdigande af eldfasta väfnader och papper liksom
asbest. Hj. Sj.
Kryss, sjöv. 1. Kommando-ord, då bramrårna "tagas
fyrkant", d. v. s. då de, vertikalt hängande vid sina
resp. platser, bringas i horisontalt läge. – 2. Första
sammansättningsdelen i namn på åtskilliga föremål,
som tillhöra den aktersta mastens tackling å ett
bark- eller fregatt-tackladt fartyg, t. ex. kryssmast,
kryss-stång, kryssmärsrå, kryssmärsbrass o. s. v.
L. H.
Kryssa, sjöv. 1. Segla i sicksack upp mot vinden. –
2. Segla fram och åter inom några bestämda
gränser och utan att hålla någon bestämd kurs.
L. H.
Kryssare, sjöv. 1. Större segel- eller ångfartyg,
tillhörande örlogsmarinen, hvilket ute på öppna
sjön nyttjas å bestämd plats, för uppbringande af
handelsfartyg, till blockad eller andra ändamål. –
2. Större snabbseglande handelsfartyg. – 3. En
särskild cert örlogsfartyg, antingen delvis bepansradt
eller obepansradt, bygdt af trä eller af trä och
jern, fullriggadt, snabbgående samt vanligen försedt
med flere kanoner. – Egentligen kan en flotta numera
delas i pansarfartyg och kryssare, till hvilket senare
slag kunna räknas såväl fregatter som korvetter,
briggar och kanonbåtar. Man benämner dem då 1:sta,
2:dra, 3:dje eller 4:de klassens kryssare. I Sverige
har dock benämningen kryssare ännu icke vunnit
burskap såsom namn på fartygscert. Då kryssare äro
försedda med ram och sjelfgående minor, kallas de
ramtorpedo-kryssare. L. H.
Kryssbåge. Se Hvalf.
Kryssbänsel. Se Bänsel.
Krysshult (se Hult), sjöv., en gröfre "knap" med
två horn, tillverkad antingen af trä eller jern,
fastbultad till fartygssidan och afsedd att derå
belägga (fastgöra) tågändar. Se fig. 1 i art. Knap.
J. G. B.
Krysshvalf. Se Hvalf.
Kryssmast. Se Kryss.
Kryssning, sjöv. 1. Se Kryssa. – 2. Sjötåg eller
sjöexpedition.
Krysspejling. Se Pejling.
Kristall. Se Kristall.
Kråka, Nord. mytol., kallades Sigurd
Fafnesbanes dotter och Ragnar Lodbroks maka
Åslög under den tid hon uppväxte hos Åke och
Grima på Spangered i Norge. Se vidare Åslög.
Th. W.
Kråkan (se Korpslägtet). 1. Grå kråkan, Corvus
cornix, zool., hör till korpslägtet (Corvus)
inom kråkfoglarnas familj, tättingarnas ordning
och foglarnas klass. Hon har hufvudet, framhalsen,
vingarna, benen och stjerten svarta; för öfrigt är
hon askgrå. Längden kan stiga till 50 cm. Grå kråkan
är utbredd öfver hela Europa, norra Afrika och vestra
Asiens mellersta delar. I Sverige häckar hon öfver
hela landet och är stannfogel, ehuru hon vid sträng
köld stryker något omkring. Sin vistelseort väljer hon
i större och mindre skogsdungar, men äfven i parker
och trädgårdar i närheten af menniskoboningar. Hon
är sällskaplig samt begåfvad både i kroppsligt och,
framförallt, i andligt hänseende, hvarför hon ock
spelar en vigtig rol inom djurverlden. Hennes syn,
hörsel och lukt äro skarpa. Under förmiddagarna
är kråkan ifrigt sysselsatt med att söka sin föda
och genomsnokar då alla ställen, der något byte
kan väntas. Midt på dagen hvilar hon sig, men
under eftermiddagen är hon å nyo ute på spaning
efter föda. Mot qvällen samla traktens kråkor sig
tillhopa och tillbringa natten i någon lund eller
skog. Kråkan är mycket vaksam, särskildt om hon
finner sig utsatt för förföljelser. Roffoglar undgå
sällan hennes uppmärksamhet och förföljas under höga
skrik. Då en kråka af denna anledning eller vid någon
fara låter höra sitt läte, samlas alla inom hörhåll
varande. Under fortplantningstiden lefva kråkorna
parvis, vid andra tider af året ofta i flock. Sitt
bo bygger kråkan i slutet af Mars eller början
af April i höga träd. Gamla bon repareras ofta och
användas på nytt. Underlaget består af torra qvistar,
derpå följa gräs, bastremsor, rötter m. m., så ett
lerlager och innerst ull, hår, borst och andra mjuka
saker. Äggen äro 3 till 6, gröngrå, fläckade med
lefverbrunt och askgrått. Honan ensam rufvar, men
båda föräldrarna vårda ungarna, hvilka, äfven sedan de
lemnat boet, förses med föda och då ofta äta ur gapet
på de gamla. Kråkan gör mycken nytta genom att förtära
döda djurkroppar och skadliga smådjur, t. ex. sniglar,
insekter m. m., men den skada hon förorsakar torde
nog öfvergå den nytta hon gör. I trädgårdar och
på fälten plundrar hon flitigt frukt, köksväxter,
groende eller mogen säd o. s. v. För småfoglar,
andra smärre ryggradsdjur och villebrådet är hon ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
