Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kumogård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1762 stapelstadsrätt, men har till följd af det
närbelägna Göteborg och andra omständigheter aldrig
blifvit af någon betydenhet.
Kung Karl l. Karlskyrka (kallas ock Kungsör),
socken i Vestmanlands län, Åkerbo härad. Arealen 7,316
har. 2,148 innev. (1883). Kung Karl bildar med Torpa
ett regalt pastorat af 2:dra kl., Strengnäs stift,
Vesterrekarne kontrakt.
Kungliga biblioteket i Stockholm Se Bibliotek,
sp. 478–479.
Kungliga priset. Se Karl Johans pris.
Kungliga teatrarna i Stockholm. Se Stockholms
teatrar.
Kung Märta. Se Leijonhufvud, Märta.
Kung Orre, en diktad figur, hvilkens namn oftast höres i
det skämtsamma uttrycket "på (från) kung Orres
tid". Det motsvarar det danska Arilds tid, om hvars
etymologi flerfaldiga hypoteser blifvit uppgjorda,
men hvilket sannolikast är detsamma som Isl. ár alda,
tidernas början (jfr Angelsachs. oreald). Möjligt
är att uttrycket, om ej uppkom, så åtminstone fick
fart genom en liten skrift, hvars 4:de uppl. bär
titeln Kung Orres MANDAT, Sampt der hoos K. Orres
Wijsa. Såsom ock Itt lönneligit Samtaal, emellan
Juwan och Jöns som talades medh hwar andra. Tryckt nu
nyligen, och som utom visan och samtalet innehåller
ett slags pass för "Snarflychtig och Ehrelöss Buske
Jösse medh thet wedernampnet Stoorsupare". Huru
klumpig skriftens humor förefaller oss, har den,
måhända som parodi på tidens kungörelsestil, slagit
an på 1600-talets svenskar, hvilket intygas af minst
5 upplagor. Rudbeck omnämner "Kung Orres Mandat"
i sin "Atlantica" (2:dra d. sid. 228). Mandaten
skulle uppläsas och Kung Orres visa sjungas i ett
"gjestebodz krijg", som tjugonde dag jul hölls
"mest hoos alle Bönder" på Rudbecks tid. Klemming
anser skriften förskrifva sig från senare hälften af
1600-talet; den har oriktigt blifvit uppgifven vara
ett kartel eller dylikt i anledning af en karusell
vid Gustaf II Adolfs kröning. En visa eller ramsa,
"Kung Orre han skulle till gästabud fara", finnes hos
Arwidsson ("Svenska fornsånger", III, s. 483 o. f.).
R. B.
Kungsbacka, sjöstad i Hallands län, är beläget fullt
2 km. från Kungsbackaåns utlopp i Kungsbackafjorden
af Kattegatt. Stadens område är 152 har, deraf
stadsplanen upptager omkr. 10 har. Vid 1880 års slut
var de bebyggda tomternas antal 83 och taxeringsvärdet
530,400 kr., deraf 46,000 kr. af jordar. Hemmantalet
är 3,25 mantal. Till sitt yttre är K. ganska ringa,
men har efter den stora eldsvådan 1846 fått raka,
breda gator samt är bebygdt med mindre, men trefiiga
hus. Folkmängden 1883 var 661 personer och hade på
de sista tio åren ökats med 93. Staden, som står
i ångbåtsförbindelse med Göteborg och kuststäderna
söderut, drifver sjöfart och handel, hufvudsakligen
trävaruhandel. Dess egen handelsflotta bestod 1882
af 1 segelfartyg, om 400 tons, samt 1 ångfartyg, om
52 tons och 10 hästkrafter. De inkomna och afgångna
fartygen voro tillsammans 251, om 8,689 tons.
Stadens handlande voro 15, med 21 biträden, och dess
handtverkare 37, med 44 arbetare. Fabriksrörelse
bedrefs visserligen vid 5 fabriker, men
samfällda arbetarestyrkan var blott 11 arbetare
och tillverkningsvärdet 12,863 kr. I staden är
afdelningskontor för Göteborgs enskilda bank, och
der har Fjäre härads sparbank sin verksamhet sedan
1867. K. har en 2-klassig pedagogi. Från tryckeri i
staden utgifves veckotidningen "Nordhalland". Vid 1882
års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar till
80,263 kr. och skulder till 6,672 kr. De debiterade
utskylderna voro 1,30 kr. pr bevillningskrona
för fast egendom och samma belopp för inkomst af
kapital eller arbete. – I kyrkligt hänseende bildar
K. med Hanhals ett regalt pastorat af 3:dje kl.,
Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt. För val af
riksdagsman är K. förenadt med länets öfriga städer
(utom Halmstad) till en valkrets. – K. omtalas såsom
slott 1366, då Valdemar Atterdag der utfärdade
bref. Det efterträdde sannolikt det närliggande
slottet Hunehals, hvilket omnämnes sista gången
1328. År 1382 hade Abraham Brodersson del i panträtt
till K. slott. Under unionstiden omtalas orten någon
gång såsom köpstad. Under grefvefejden (1534–37)
skall K. hafra blifvit sköfladt, och det återfick ej
sina privilegier som stad förr än 1557. Staden var
alltid obetydlig, och sjöfarten hämmades derigenom
att ån uppgrundades och slutligen alldeles stängdes
af en sandbank. Sedan staden efter 1846 års brand
blifvit återuppbyggd, genomskars sandrefveln, och en
hamn anlades, tillräcklig för grundgående fartyg.
Kungsbackafjorden, vik af Kattegatt, i Fjäre härad af
norra Halland, i v. bildande den s. k. Onsalahalfön. I
den omkr. 10 km. långa fjorden utmynna Rolfsån
och Kungsbackaån, den senare 2 km. nedanför staden
Kungsbacka.
Kungsbacka-ån, vattendrag i norra Halland,
upprinner ur Ingsjöarna i Vestergötland och strömmar
derifrån mot v. och s. genom socknarna Lindome,
Elfsåker och Tölö förbi Kungsbacka samt mynnar ut i
Kungsbackafjorden af Kattegatt.
Kungs-Barkarö, socken i Vestmanlands län. Arealen
1,876 har. 652 innev. (1883). Se vidare Barkarö 1.
Kungsblått, kem. tekn., allahanda mörkblåa färger,
i synnerhet om de ega dragning åt rödt, t. ex. smalt
och berlinblått. P. T. C.
Kungsekorren, Sciurus maximus, zool., hör till
ekorrefamiljen (Sciuridae), gnagarnas ordning och
däggdjurens klass. Kroppens längd stiger till
40 och svansens till 37 cm. Färgen är ofvan
svart, långs midten och på sidorna roströd,
på buken ockragul. Djuret förekommer allmänt på
Malabarkusten och Malakka, men äfven på Ceylon och
Java, lefver i träd och närer sig af kokosnötternas
mjölk. C. R. S.
Kungsfasänen, Phasianus revesii,
zool., hör till de fasanartade foglarnas familj
(Phasianidae), hönsfoglarnas ordning och foglarnas
klass. Han är den störste af alla fasaner, 2,1 m. i
längd, med en stjert af 1,6 m. Hjessan, ögontrakten
och ett bredt halsband äro rent hvita, hufvudets
sidor och ett bakom det hvita beläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
