- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
265-266

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungsfoglarna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

staty (aftäckt d. 30 Nov. 1868) tillkommit i södra
delen. Sedan platsen öfverlåtits åt Stockholms
stad, har den erhållit nya alléer, gräsplaner och
blomsteranläggningar, hvarjämte den prydes af Molins
fontän (åstadkommen genom allmän insamling och
genom bidrag af Stockholms stad samt aftäckt d. 25
Sept 1873).

Kungsvatten, kem., en fri klor innehållande blandning
af salpetersyra och klorvätesyra, som nyttjas till
att lösa guld ("metallernas konung") och platina. –
Kungsvatten har inom medicinen fått användning mot
vissa sjukdomar i lefvern, såsom kronisk inflammation
af nämnda organ och kronisk gulsot, samt mot skörbjugg
och rödsot. Vanligen har man blandat kungsvattnet i
bad, antingen helbad eller, oftare, fotbad, af 30°
till 32°; till fotbaden användas 25 till 50 gr. af
kungsvattnet. Sådana bad verka starkt retande och
framkalla affjällning af huden. Man har äfven lagt
kompresser, blötta i mycket utspädt kungsvatten,
lokalt å lefvertrakten. Jämväl i senare tid har
kungsvattnets användande mot nämnda lidanden samt
mot ansvällningar af mjelten och körtlar i tarmkäxet
förordats från tyska kliniker. P. T. C.         O. T. S.

Kungsådra, den del af en elf eller ett sund,
hvilken för samfärdseln, fiskens fria upp-
och nedgång m. fl. allmänna ändamål måste lemnas
öppen. Kungsådran finnes såsom rättsbegrepp redan uti
landskapslagarna, och ordet "kungsådra" skall hafva
begagnats i en handling från 1442, ehuru detsamma
såsom lagterm lär kommit i bruk först i midten af
1600-talet. Landskapslagarna föreskrifva dels vissa
(10–12) alnars bredd, som i vattendragen skulle lemnas
öppen, dels (Södermannalagen och Helsingelagen)
att "en tredjedel af vattnet" skulle "löst löpa". I
Kristofers landslag bestämdes derjämte, att leden
skulle ligga "i djupaste ådran". Benämningen kungsådra
torde väl sannolikt härleda sig från den redan under
medeltiden gällande rättsuppfattningen, enligt hvilken
1/3 af vattendragen ansågs tillhöra kronan (liksom
1/3 af allmänningarna). Mera bestämdt uttalades denna
grundsats af Gustaf I, som antagligen på grund deraf
stundom bestämde fiskeskatten eller "tullen" till
"hvar tredje fisk". Kungsådra utgör sålunda, enligt af
ålder gällande uppfattning, det område af elfvar och
sund, dit strandegarens dispositionsrätt ej sträcker
sig, en uppfattning, som, äfven i fråga om fiske,
synes vara den hos landets högsta rättsmyndigheter
fortfarande gällande. Stadgandet i Byggningabalken, 20
kap. 3 §, af 1734 års lag att "der kungsådra af ålder
varit, skall tridiung af vattnet öppen lemnas och, der
segelled är tolf alnar, till båtled åtta alnar, allt
i djupaste vattnet" etc. innehåller sålunda endast
bekräftelse af förut gällande rättsgrunder i fråga
om kungsådra. Genom 1766 års fiskeristadga gjordes
i fråga om fisket vissa modifikationer i stadgandet
om kungsådra. Så bestämdes, att kungsådran ej alltid
behöfver ligga i djupaste ådran, utan i "det djup,
att all fisk framkomma kan", samt att der kungsådra
ej af ålder funnits, men fiske ofvanför idkas eller
flottled finnes o. s. v., endast en sjettedel af
vattnet (den s. k. "mindre
kungsådran") behöfver hållas öppen. Dessa stadganden
återfinnas i senaste fiskeristadgan af 1852,
hvarest äfven närmare bestämmes, under hvilka
förhållanden kungsådra kan få för industriella behof
öfverbyggas. Genom vattenrättsförordningen d. 30
Dec. 1880 har ett väl behöfligt förtydligande af
de förut varande mindre tydliga bestämmelserna om
kungsådra åstadkommits. Så har bestämdt uttalats,
att kungsådran är 1/3 af vattendragets bredd (i
st. f. "en tredjedel af vattnet", hvilket sistnämnda
uttryck kunde tydas såsom åsyftande vattenmängden),
samt vidare föreskrifvits vid hvilket vattenstånd
kungsådras bredd skall beräknas. Deremot blef på
grund af riksdagens framställning bestämmelsen om
den s. k. "mindre kungsådran" (1/6 af vattnet) icke
intagen i vattenrättsförordningen på grund deraf
att stadgandet om denna förut ej haft civillags
natur. I detta fall gäller således fortfarande 1852
års fiskeristadga. Nämnda stadgas bestämmelse
att tvist om kungsådras rätta läge tillhör
uteslutande domstols afgörande har upptagits i
vattenrättsförordningen, liksom äfven föreskriften
att i fråga om olaglig stängning i vattendragen
handräckning för dess undanrödjande kan i vissa fall
lemnas af administrativ myndighet. – Bestämmelsen om
kungsådra, egendomlig för den svenska lagstiftningen,
är att räkna till de vigtigaste stadganden i fråga om
vattenrätten. Den ofta svårtillämpliga lagstiftningen
härom är emellertid äfven efter senaste oförnekliga
framsteg i behof af ytterligare utveckling och
förtydligande. R. L.

Kungsåra, socken i Vestmanlands län, Siende
härad. Arealen 3,077 har. 520 innev. (1883). K. utgör
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Vesterås
stift, domprosteriet.

Kungsängen. Se Upsala.

Kungsängslilja. Se Fritillaria.

Kungsäter, socken i Elfsborgs län, Marks
härad. Arealen 3,611 har. 837 innev. (1883). K. bildar
med Gunnarsjö, Grimmared och Skedeskamma ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Göteborgs stift,
Marks och Bollebygds kontrakt.

Kungsör. 1. Socken i Vestmanlands län. Se Kung
Karl
. – 2. Handelsplats vid Arbogaåns utlopp i
Mälarefjärden Galten, i Kungs-Barkarö och Kung Karls
socknar, Vestmanlands län. På åns södra sida ligger
jernvägsstationen K. jämte post- och telegrafstation
vid Oxelösund–Flen–Vestmanlands jernväg. Platsen
har åtskilliga industriella anläggningar, flere
handlande och handtverkare, lastageplats och
gästgifvaregård. K. är en gammal kungsgård, fordom
kallad Ulfvesund, som ofta bebotts af kungliga
personer, bl. a. Gustaf I, hvars yngsta dotter,
Elisabet, föddes der, men i synnerhet af Karl XI,
hvilken ofta och gerna vistades der samt skall hafva
varit betänkt på att anlägga en stad derstädes. Af
den bostad han bebodde, det s. k. kungshuset,
hvilket nedbrann 1822, finnas ännu grundmurar invid
sjön. Vid K. funnos förr stuteri och schäferi; det
senare är indraget, och det förra flyttades 1811 till
Strömsholm. De ängar, som voro anslagna till desamma,
utarrenderades tillika med ladugårdarna, af hvilka
den norra, i Kungs-Barkarö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free