Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lacklöpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1801 inträdde han i Lagstiftande kåren, men kunde
icke försona sig med kejsareväldet. Äfven efter
restaurationen fasthöll han troget vid 1791 års
moderata grundlagsprinciper samt angrep i "Le nouveau
Mercure" och "La Minerve française" bourbonernas
hållning. 1803 blef han La Harpes efterträdare i
Franska akademien. L:s Mélanges de politique et de
littérature utkommo 1802–07, Portraits et tableaux,
med mästerliga skildringar af Mirabeau, Bonaparte
och Lafayette, 1817 samt hans Oeuvres complètes (6
bd) 1823–24. – 2. Jean Charles Dominique de L. (kallad
L. le jeune, "den yngre"), fransk historieskrifvare,
den föregåendes broder, f. 1766, d. 1855, verkade
under revolutionens första tid såsom frisinnad
publicist, men ville, liksom brodern, stanna vid 1791
års författning. Han blef 1795 preskriberad samt
hölls 1797–99 fängslad. 1809–48 var L. professor
i historia vid Faculté de lettres i Paris, 1810–27
tillika censor, men måste afträda nämnda befattning,
då han, ehuru efter restaurationen ultrarojalistiskt
sinnad, icke ville gå in på ytterlighetsåtgärder
mot pressen. 1811 blef han ledamot af Franska
akademien. Bland L:s historiska verk, hvilka behandla
de flesta skeden af Frankrikes historia under den
nyare tiden, må nämnas hans af Rabaut Saint-Étienne
påbörjade fördomsfria arbete Précis de l’histoire de
la révolution française (6 bd, 1801–06) – sedermera
utfördt i helt annan anda i Histoire de la révolution
française jusqu’au 18 et 19 brumaire (8 bd, 1821–26)
– samt hans Histoire de France au XVIII:e siècle
(1808; 5:te uppl. 1830).
Lacrimae Christi (Lat.; "Kristi tårar"), namnet på
ett sött, tjockflytande, ytterst aromatiskt och eldigt
vin af klart röd färg, hvilket beredes af drufvor,
som växa på sluttningen och vid foten af Vesuvius. Det
produceras i endast obetydlig mängd, förekommer sällan
i handeln och betingar mycket höga pris.
Lacroix [-kråa], Silvestre François, fransk
matematiker, född i Paris 1765, blef redan vid
17 års ålder professor vid École des gardes de
marine i Rochefort, men måste efter några år lemna
denna befattning, emedan han, såsom varande af låg
härkomst, var utsatt för ständiga obehagligheter från
de högadlige lärjungarnas sida. Han var sedermera
successivt professor vid ett stort antal högre
undervisningsanstalter (bl. a. Sorbonne). Under sin
mer än 60-åriga lärareverksamhet inlade L. stora
förtjenster om undervisningen dels direkt,
dels genom utgifvande af en mängd läroböcker,
t. ex. Éléments d’algèbre (1799) och Éléments de
géométrie (s. å.), hvilka utgått i ett stort antal
upplagor och vunnit en vidsträckt spridning. Äfven
hans Essais sur l’enseignement en général, et
sur celui des mathématiques en particulier är
af framstående pedagogiskt värde och här flere
gånger blifvit omtryckt (4:de uppl. 1838). För den
vetenskapliga forskningen i egentlig mening har hans
skriftställareverksamhet varit till nytta mindre genom
hans egna upptäckter än genom hans stora Traité de
calcul différentiel et
intégral (I–III, 1797–1800; 2:dra uppl. 1810–1819),
hvari han sammanfört alla resultat, som intill hans
tid blifvit funna inom infinitesimalkalkylen, med
noggranna hänvisningar till sjelfva källskrifterna.
G. E.
Lacroix [-kråa], Jean Paul, fransk romanförfattare,
bibliograf och kulturhistoriker, känd under
psevdonymen P. L. Jacob, bibliophile eller Bibliophile
Jacob, föddes i Paris d. 27 Febr. 1806. Han studerade
vid Collége Bourbon, var medlem af några historiska
komitéer och bidrog verksamt till omorganisationen af
k. biblioteket samt utnämndes 1855 till konservator
vid arsenal-biblioteket. Död d. 16 Okt. 1884. –
L. skapade sig ett namn först genom sina romaner. De
flesta af dem skildra historiska episoder och
förgångna århundradens seder samt utmärka sig för
uppfinningens rikedom, tidstrohet och en mästerligt
efterbildad ålderdomlighet i språkformen. Bland hans
(några och fyrtio) romaner, författade mestadels
på 1830- och 1840-talet, må nämnas Les deux fous
(med ämne från Ludvig XII:s tid), La danse macabre
(1400-talet), L’homme au masque de fer, La folle
d’Orléans (Ludvig XIV:s tid), La comtesse de
Choiseul-Praslin (Ludvig XV:s tid) och Un divorce
(under första kejsaredömet). På skilda områden af
kulturhistorien utarbetade L. en mängd arbeten,
delvis af stort värde, bl. a. Histoire du 16:e
siècle en France (4 bd, 1834–35), Histoire de la
ville de Soissons (2 bd, 1837–38, i förening med
Henri Martin), Le moyen âge et la renaissance (5 bd,
1847–52), Livre d’or des métiers (1 bd, 1850–54),
de båda sistnämnda i förening med Ferd. Séré,
Histoire de la prostitution chez tous les peuples
du monde (6 bd, 1851–52, under psevdonymen "Pierre
Dufour") och Costumes historiques de la France (10 bd,
1852). Af hans ofvannämnda stora verk "Le moyen âge et
la renaissance" har sedermera i flere uppl. utgifvits
en populär publikation i 4 bd med titlarna Les arts
au moyen âge et à l’époque de la renaissance (1868),
Moeurs, usages et costumes au moyen âge etc. (1871),
Vie militaire et religieuse au m. â. etc. (1873) och
Sciences et lettres au m. â. etc. (1877). Vidare
märkas hans XVIII:me siècle. Institutions,
usages et costumes. France 1700–1789 (1874),
XVIII:me siècle. Lettres, sciences et arts. France
1700–1789 (1878), XVII:me siècle. Institutions, usages
et costumes. France 1590–1700 (1880) och XVII:me
siècle. Lettres, sciences et arts. France 1590–1700
(1882) samt Louis XII et Anne de Bretagne. Chronique
de l’histoire de France (s. å.) och Directoire,
consulat et empire. Moeurs et usages etc. France
1795–1815 (1884). L:s kulturhistoriska arbeten äro
praktverk, försedda med ypperliga illustrationer i
kromolitografi och trägravyr. Slutligen må nämnas
Histoire politique, anecdotique et populaire de
Napoléon III (4 bd, 1853–54; "Napoleon III:s och
napoleonidernas historia", 1856–57), Histoire de la
vie et du règne de Nicolas I (del. 1–8, 1864–75), en
mängd bibliografiska verk, bland hvilka "Bibliothèque
de Soleinne" (6 bd, 1843–45) intager hedersplatsen,
kritiska upplagor af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
