- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
703-704

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtdagar (T. Landtage) kallades i det forna Tyska rikets särskilda delar de ur den senare medeltidens ständer- och korporationsväsende utgångna församlingar - Landtförsvarsdepartementet, i vidsträckt mening ett af de sju departement, i hvilka den svenska statsförvaltningen är delad - Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition. Se Kommandoexpeditionen - Landtgrefve. Se Grefve - Landtmannapartiet, en från slutet af 1867 års riksdag bruklig benämning på ett parti inom riksdagens Andra kammare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rikets upplösning (1806) upphörde, till följd af den
åt Rhenförbundets furstar tillerkända "suveräniteten",
dylika församlingar alldeles att finnas. I tyska
förbundsakten af 1815 intogs en allmän föreskrift
att "landtständerförfattningar" skulle införas i de
särskilda förbundsstaterna, och ehuru de båda tyska
stormakterna, Österrike och Preussen, lemnade beslutet
obeaktadt, den förra till 1848, den senare till 1847,
infördes i de öfriga tyska staterna antingen den gamla
landtdagsorganisationen med tidsenliga modifikationer
eller verkliga folkrepresentationer efter engelska
och franska förebilder. – Om de särskilda tyska
landtdagarnas nuvarande organisation se under de
olika tyska staterna. – Äfven i Sveriges historia
förekomma landtdagar, dels såsom ständersammankomster
i Sveriges tyska besittningar (Gustaf IV Adolf
förändrade 1806 landtdagen organisation i Pommern till
likhet med den svenska riksdagens) och de nuv. ryska
Östersjöprovinserna, dels, i början af 1600-talet,
såsom "landskapsmöten" i Finland, hvilka höllos efter
mönstret af de svenska riksdagarna (det märkligaste
1616 i Helsingfors), dels slutligen såsom namn på
de sammanträden, som efter Skånes, Hallands och Blekings
eröfring höllos under 1660-talet mellan svenska
regeringens kommissarier och ombud för adeln, presterna
samt borgerskapet i dessa landskap. – Om Finlands
nuvarande landtdagsinstitution se Finland, sp. 1292.

Landtförsvarsdepartementet, i vidsträckt
mening ett af de sju departement, i hvilka
den svenska statsförvaltningen är delad, i
inskränktare mening detta departements chef och
landtförsvarsdepartementets afdelning af K. M:ts
kansli. – Genom landtförsvarsdepartementet beredas
och föredragas (enl. k. stadgan d. 16 Maj 1840)
ärenden, som röra: landtförsvarets ordnande och
vidmakthållande samt den vid landtförsvaret anställda
personal; dispositionen öfver de till landtförsvaret
anslagna medel och persedlar; fästningars
byggnad och underhåll; undervisningsanstalter,
kyrko- och sjukvårdsangelägenheter, pensions- och
välgörenhetsinrättningar för landtarmén och dertill
hörande stater; indelnings- och roteringsverket för
armén; frågor om landttruppers kommendering till
tjenstgöring eller användande till erforderliga
allmänna arbeten; vården om de till landtförsvaret
upplåtna byggnader samt det kronan tillkommande
inseende öfver styckebruken, gevärsfaktorierna
och kruttillverkningen. – Ärendena föredragas
inför konungen i statsrådet af departementets
chef, som officielt bär titeln "statsråd och chef
för landtförsvarsdepartementet", men i dagligt
tal gemenligen benämnes krigsminister. Han är
tillika föredragande för konungen i kommandomål
(se Kommandoexpeditionen och Kommandomål). – För
ärendenas beredning har departementschefen, liksom
öfriga departementschefer, till sitt förfogande en
afdelning af K. M:ts kansli, hvilken f. n. (1885)
består af 1 expeditionschef, 2 byråchefer (kansliråd),
3 kanslisekreterare, i registrator samt ett obestämdt
antal extraordinarie tjenstemän (amanuenser).
– Under landtförsvarsdepartementet lyda såsom centrala
ämbetsverk: Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition och
Arméförvaltningen. Departementet tillhöra vidare
armén med dess generalitet, generalstab, regementen
och kårer, kommendantskapen, krigshögskolan,
artilleri- och ingeniörhögskolan, krigsskolan,
Krigsvetenskapsakademien samt öfriga militära
bildnings- och undervisningsanstalter, de
arméförvaltningen underlydande tyg-, ammunitions-
och gevärsförråden, utredningsförråden i Stockholm
och å Karlsborg, fästningsintendenturen å sistnämnda
ort, magasinsstaten i Stockholm med kronobageriet,
Karl Gustafs stads gevärsfaktori, Mariebergs
ammunitionsfabrik, fortifikationskassörer
och förrådsförvaltare, salpetersjuderiskolan,
disciplinkompaniet å Karlsborg, garnisonssjukhusen
i Stockholm och å Karlsborg samt alla till
landtförsvaret hörande milda stiftelser. – Utgifterna
under riksstatens fjerde hufvudtitel, som omfattar
utgifterna för landtförsvaret, äro i riksstaten för
1885 upptagna till 18,716,000 kr., hvartill komma de
utgifter, som direkt bestridas af rotehållare, samt
hvad rustningen till äfventyrs kan kosta rusthållarna
utöfver de i riksstaten upptagna grundräntor,
som äro dem för rustningsbesväret anslagna. – Före
departementalstyrelsens införande (1840) var den
föredragning af ärenden, som nu tillhör statsrådet och
chefen för landtförsvarsdepartementet, fördelad mellan
statssekreteraren för Krigsexpeditionen (se d. o.) och
generaladjutanten för armén (se Generaladjutant).
A. Th. S.

Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition. Se
Kommandoexpeditionen.

Landtgrefve. Se Grefve.

Landtmannapartiet, en från slutet af 1867 års
riksdag bruklig benämning på ett parti inom
riksdagens Andra kammare, hvilken benämning närmast
omfattade de bland kammarens representanter, som
tillhört riksdagens forna bondestånd. – När med
representationsförändringen (1866) ståndsriksdagen
upphäfts och de forna "privilegierade" stånden
försvunnit, qvarstod den gamla klassbeskattningen
å den "icke-privilegierade jorden" såsom ett
fast föreningsband mellan f. d. ledamöter af
bondeståndet. Denna beskattning utgjordes dels af
grundskatter (se d. o.), dels af indelningsverket
(se d. o.). Förslag till inlösen af de förra
och omdaning af krigshären hade ock af dertill
förordnade komiterade blifvit utarbetade under
tiden närmast före den nya representationens
sammanträde. Härordningsförslaget afböjdes dock af
den sista ståndsriksdagen, "emedan den ej ville
gå den nya riksdagen i förväg"; och förslaget
till grundskatternas aflösning, ehuru till K. M:t
afgifvet redan 1865, inkom ej förrän 1869 till
riksdagen, då "landtmannapartiet" redan hunnit
den utveckling och styrka, att förslaget ej vidare
kunde påräkna framgång. Redan vid 1867 års riksdag,
den första efter representationens ombildning, hade
nämligen en af de mot representationsförslaget kämpande
riddarhusledamöterna och en af de förut orepresenterade
"ståndspersonerna" slutit sig tillsamman med en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free