Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Legoaftal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullgörandet af sina förpligtelser mot detsamma (Legostadgan
§§ 6, 9). Tager legohjon i krigstid värfning, befrias
det emellertid från tjensten (§ 50). Vid lagstadgad
legoperiod har tjenstehjon lagligt anspråk på uppskof
med sin inställelse i tjensten, nämligen på landet
under 7 och i staden under 4 dagar; men håller det
sig eljest från tjensten, eger husbonde att låta
hemta eller återtaga det. Utom hemtningspåföljden
ådrager sig legohjon genom kontraktsbrott viss
rättsförlust, delvis under form af böter. – Husbonde
åter kan mot utgifvande af ersättning för hela
legotiden när som hälst skilja sig från legohjonet,
hvarjämte husbonde utan sådan uppoffring kan häfva
kontraktet på grund af dels iråkadt armod (§ 6),
dels fortsatt hinder för legohjonets förrättande
af tjensten (k. kung. d. 13 Nov. 1860 § 30 mom. 1,
vapenöfningar öfver 8 veckor) eller dess försummelse
deri (Legost. §§ 10, 15, 16, 45, 52). – Då kontrahent
under ofvan angifna omständigheter önskar att i
förtid träda från kontraktet, har han, för det fall
att medkontrahenten icke i allo fogar sig efter
hans vilja, att vidtaga särskilda åtgärder. I denna
händelse skall rättsförhållandets upplösning ytterst
ske under medverkan af laga myndighet, dock så, att
exekutiv myndighet i första hand må kunna anlitas
(vräkning på husbondes begäran, entledigande på
legohjonets). Vid försummelse af nämnda föreskrifter
inträda de påföljder, som äro stadgade för ett
obefogadt häfvande af kontraktet.
Hvad vidkommer sjelfva innehållet i parternas
rättsförhållande, är det vigtigaste deras ömsesidiga
rättigheter: husbondens rätt till legohjonets arbete
och legohjonets rätt till underhåll och lön. Utöfver
hvad härom ofvan blifvit sagdt må följande
framhållas. Husbonde kan sätta annan i sitt ställe
till förman för legohjonet. Legohjon är skyldigt att
ansvara för den skada det förorsakar husbonde och till
redovisning för hvad denne anförtror detsamma. För
fordran, som husbonde sålunda förvärfvar, kan han
verkställa afdrag å lönen och åtnjuter retentionsrätt
till legohjons saker. Afkortning å lönen eger
rum, äfven då legohjon försummar sin tjenst. Men
deremot lider legohjon ej någon minskning i sin rätt
till ersättning, för det fall att det genom sjukdom
blir hindradt att förrätta sitt arbete (infördt
med 1734 års lag). Hvad legohjonet bekommer utöfver
kost och bostad faller under beteckningen lön. I
fråga om denna har funnits en mängd bestämmelser,
som gått ut på att stadga dels ett maximibelopp,
som ej finge öfverskridas (öfvergifvet med 1805 års
legostadga), dels ock de värdeören, i hvilka den finge
utgå (öfvergifvet med 1833 års legostadga). Numera ega
kontrahenterna full frihet vid bestämmandet af lönens
storlek och beskaffenhet. Kan öfverenskommelse om
lön ej bevisligen styrkas, utgår den till det belopp,
som är vanligt i orten. I allt fall svarar husbonden
för legohjonets personella utskylder och bör äfven
bekosta legohjonets flyttning till sig. I motsats till
underhållet utbetalas lönen först vid legotidens slut,
hvarför husbonden bör taga bevis på lemnade
förskott. Till sin säkerhet åtnjuter legohjonet vid
husbondens konkurs för sista årets lön förmånsrätt
i konkursboet. – Utom dessa egentligen ekonomiska
rättsverkningar medför legohjonsförhållandet
äfven andra af en mera etisk beskaftenhet. Till
någon del bidrager härtill det samboende,
hvartill rättsförhållandet enligt regel gifver
anledning. Men starkast har dock härvidlag verkat
det underordnade förhållande, hvari legohjonet på
grund af tjensteprestationernas obestämdhet träder i
förhållande till husbonden. Derför äro ifrågavarande
bestämmelser jämväl mestadels gifna utan afseende
på huruvida samboende eger rum. Deras allmänna
karakter består deri att det ålagts husbonden en
särskild skyldighet till vårdnad om legohjonets
person, hvaremot legohjonet dels förpligtats och
dels antagits skola med särskildt intresse omfatta
husbondens rätt och underordna sig hans vilja. –
Sitt starkaste uttryck får husbondens ofvannämnda
vårdnadsskyldighet i det för honom stadgade
åläggandet att för all framtid draga försorg om
legohjon, som senast från sitt 30:de år tjenat honom
alltintill sin ålderdom (först föreskrifvet i 1723 års
legostadga). Men derjämte är särskildt ansvar stadgadt
för husbonde, som obehörigen missbrukar sin myndighet
öfver legohjonet, t. ex. om han nödgar eller lockar
legohjon till deltagande i främmande trosbekännares
andaktsöfningar (k. förordn. d. 16 Nov. 1869)
eller förleder det till otukt (Straffl. kap. 18,
§ 12). Anstiftan till brott anses jämväl städse
hafva egt rum under försvårande omständighet,
då anstiftaren stått i förhållande af husbonde
till den, som utfört brottet (Straffl. kap. 3,
§ 2). Ja legohjons förbrytelse kan i vissa fall
räknas husbonde till last, oaktadt han ej haft mera
än vetskap derom. Så sker nämligen vid legohjons
förseelser mot k. förordningen om
bränvinsförsäljning eller liknande stadganden. – Legohjonets etiska
förpligtelser framträda bl. a. i de stadganden,
som med förhöjdt ansvar belägga legohjons brott
mot husbondes person (Straffl. kap. 14, §§ 35, 36,
37) eller egendom, tillhörig honom eller någon hans
gäst (Straffl. kap. 20, § 4), samt ålägga honom att
tåla näpst från husbondens sida (se Husaga). För
tjenare, som biträda vid hushållets skötande eller
äro anställda till husbondens eller hans familjs
personliga uppassning, gäller såsom allmän regel,
att de ej ega att vittna i sak, hvari husbonden
är part (Rätteg. B. kap. 17, § 7). I sin allmänna
rättsställning lider legohjon genom rättsförhållandet
numera ej någon egentlig minskning. Stadgadt är
det dock, att legohjon ej må annanstädes än hos
husbonden förvara sådana sina tillhörigheter, som det
använder till dagligt bruk (Legost. § 17), samt att
ingen må inlåta sig i köpslagan med legohjon, innan
han förvissat sig om att det verkligen eger rätt att
försälja (Hand. B. kap. 1, § 8). Tjenstedräng får ej
häller af husbonden brukas såsom rättegångsfullmäktig
(Rätt. B. kap. 15, § 15). Af medborgerliga rättigheter
torde legohjon väl knappast kunna göra anspråk på
sådana, för hvilkas utöfvande satts såsom vilkor att
råda öfver sig sjelf. A. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
