- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1171-1172

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leukippos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ursprungligen en plats för varubyte mellan norrmän och
jämtar, men fick 1836 stadsrättigheter.

illustration placeholder
Levang.


960 innev. (1875). Staden har under den senare
tiden varit stadd i tillbakagång, delvis till följd
af en eldsvåda, som d. 12 Dec. 1877 ödelade nästan
hela staden. O. A. Ö.

Levanten (Ital. il Levante, österlandet, egentl.
soluppgången, af levarsi, uppgå. Jfr Orienten),
i allmänhet de Europa närmast belägna delarna af
vestra Asien jämte Turkiet, Grekland och Egypten;
i mera inskränkt mening de asiatiska kusttrakterna
vid Medelhafvet. – Levantisk handel, handel med
produkter från dessa trakter. Den förmedlas nu till
största delen af England och Trieste, medan den förr
hade sitt hufvudsäte i Venezia och Genua och till
början af 19:de årh. äfven i Marseille. Se vidare
Levantiska kompaniet.

Levantin (Fr. levantine), ett slags sidentyg, som
ursprungligen tillverkades i Levanten. Jfr Kypert.

Levantiska kompaniet kallades ett d. 20 Febr. 1738
privilegieradt svenskt kompani, som fick uteslutande
rätt att under tio års tid idka handel på Levanten
"till alla från kusten af Morea belägna hamnar och
orter". Det fick nederlagsfrihet på alla utländska
varor, som skulle exporteras till Levanten,
samt tullfrihet på alla från riket dit utförda
effekter. För levantiska varor och rudimaterier, som
infördes till Sverige, medgafs likaledes tullfrihet,
utom för dem, "som på något sätt rörde inrikes
fabrikers uppkomst och förkofran". Dessa importerade
varor skulle direktionen få bortauktionera. På
direktionens ansökan och ständernas förord blef
denna oktroj förnyad på ytterligare tio år d. 15
Jan. 1748. – Den handelsverksamhet, som detta
kompani utöfvade, blef icke synnerligen stor
eller vinstbringande. Sekreta utskottet vid 1752
års riksdag fann sig derför föranlåtet att hos
regeringen hemställa, att nödiga åtgärder skulle
vidtagas till den levantiska handelns höjande; och
i anledning deraf fick kompaniet förklara hvarför ej
dess handelsrörelse visat sig mer fruktbringande. Det
svarade, att orsaken vore den att andra nationer kunde
till lägre pris och dock med större vinst sälja sina
produkter i Levanten, hvarjämte deras handel der vore
äldre och fastare grundad än den svenska.
Kommersekollegium vitsordade dessa
förhållanden samt ansåg för öfrigt, att, när oktrojen
utlöpte, handeln borde något frigifvas, så att
hvilken som hälst skulle få drifva den, dock under
styrelse af ett samfund och under vissa regler,
så att icke oordningar skulle uppstå. Emellertid
sökte kollegiet att egga kompaniet till lifligare
verksamhet, men utan resultat. När derför 1755
intet fartyg afsändes, ehuru konjunkturerna då enligt
kollegiets åsigter voro mycket goda, ville det, att
kompaniet skulle tillåta andra handlande försöka
den handel, som det sjelf ej syntes vilja drifva,
men kompaniet nekade. Då föreslog kollegiet,
att oktrojen skulle återlemnas, hvilket kompaniet
ville medgifva, om det blef hållet skadeslöst "såväl
för det, som på det instuckna kapitalet brista kan,
som för intresset från den tiden ingen utdelning
mer ske kunnat till den dag, då oktrojen komme att
återlemnas". Kollegiet tyckte denna fordran
"involvera något, som kunde falla alltför drygt för
publico att ingå uti"; och som kompaniet ej nu kunde
uppgifva hur stor summa det ville hafva, fick frågan
för tillfället falla. Vid 1755–56 års riksdag
kom den åter före. Sekreta utskottet förklarade
då, att kompaniet icke uppfyllt sina förbindelser
mot riket, och derför borde denna handel för
framtiden ställas på bättre fot, hvilket nu vore så
mycket vigtigare, som England och Frankrike vore i
krig och alltså handeln hufvudsakligen måste föras med
neutrala fartyg. Som emellertid två år återstodo
af privilegiitiden, kunde ej oktrojen utan kompaniets
medgifvande återtagas, och detta fordrade ersättning.
Det uppgaf, att aktiesumman utgjorde 600,000 dal. kmt
(400 aktier à 1,500 dal.) och skulderna 299,418
dal. kmt, eller tillhopa 899,418 dal., tillgångarna
åter blott 813,897 dal. Den befintliga bristen
af 85,521 dal. kmt ville det hafva ersatt jämte
6 proc. ränta under 4 1/4 år å aktiekapitalet,
hvilken senare fordran dock återtogs. Sekreta
utskottet antog detta anbud, och sålunda återlemnades
oktrojen. – Kompaniet exporterade hufvudsakligen
följande varor: jern och stål (25,030 skpd), mässing
(121 skpd), koppar (44 skpd), krut (1,610 centner),
bräder (365 tolfter), gråverk (2,302 timmer),
mårdskinn (2,723 st.), räfskinn (8,891 st.), spik
(för 17,000 dal. smt), väfnader (för 3,500 dal.
smt) samt åtskilliga andra artiklar i mindre mängd.
Införseln utgjordes af russin, fikon och korinter
(tillhopa 1,800,000 skålp.), bomull (513,590
skålp.), bomullsgarn (107,400 skålp.) samt
kaffe, galläpplen, anis, silke, risgryn m. m.
J. Fr. N.

Levanzo. Se Egadiska öarna.

Levassor [lövassär], Pierre, fransk komiker, f. 1808,
d. 1870, fick på förord af m:lle Déjazet 1832
anställning som skådespelare vid Palais-royal-teatern
och stannade der nästan oafbrutet till 1856.
Under en af sina utländska konstresor gästade han
Sverige (1869). L:s styrka
låg i den skrattretande sceniska karrikaturen.
Hans grimeringsförmåga var i högsta grad uppdrifven.
Bäst framställde han engelsmän, bönder och soldater.
Han föredrog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfai/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free