- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1377-1378

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindhagen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för svenska Vetenskaps-akademiens räkning
förfärdigade kopian af densamma
("Handlingar",
1862), Geografiska ortbestämningar på Spetsbergen af
Prof. A. E. Nordenskiöld, beräknade och sammanställda

("Handlingar", 1862) och Berättelser om hvad sig
tilldragit inom Kongl. Vetenskaps-akademien under åren
1861–85
("Öfversigten" för dessa år). Efter Delaunays
"Cours élémentaire d’astronomie" har L. fritt
bearbetat Astronomiens grunder (3 dlr, 1858–61).

2. Lindhagen, Claës Albert, ämbetsman, kommunalman,
den föregåendes broder, född i Askeby socken,
Östergötlands län, d. 25 Juli 1823, blef
student i Upsala 1841, filos. kandidat 1847 och
filos. doktor 1848 samt aflade 1849 examen till
rättegångsverken. 1854 blef L. fiskal i Svea hofrätt,
1860 assessor och 1863 revisionssekreterare. 1864
kallades han all expeditionschef i Civildepartementet,
1869 till byråchef i Justitiestatsexpeditionen, 1871
till ledamot af Lagbyrån och utnämndes 1874 till
justitieråd. Enligt särskilda uppdrag sammanfattade
L. förslagen till 1868 års ordningsstadga samt
1874 års byggnadsstadga och brandstadga för rikets
städer äfvensom 1874 års helsovårdsstadga för
riket. 1862–79 tillhörde L. öfverstyrelsen för
Stockholms stads folkskolor, och alltsedan början af
de nya kommunalförfattningarnas tillämpning (1863)
har han varit stadsfullmäktig i Stockholm. Inom denna
kår samt dess beredningsutskott och drätselnämnd
har han utöfvat en energisk och inflytelserik
verksamhet, särskildt i frågor angående Stockholms
reglering och sundhetsförhållanden. Sedan 1879 har
han varit stadsfullmäktiges vice ordförande. För
stiftandet och organiserandet af Stockholms högskola
har L. varit verksam mer än någon annan. Han är
f. n. denna skolas inspektor och så att säga själen
i hennes styrelse. Vid 1869 års riksdag var L. en
af hufvudstadens representanter i Andra kammaren,
och 1883 invaldes han i Första kammaren, likaledes
för hufvudstaden.

Lindhberg, Per, pastellmålare, född i Skåne 1785,
blef elev af konstakademien i Köpenhamn och åtnjöt
i synnerhet handledning af professor Lorentzen. Han
utbildade sig der till pastellmålare, i synnerhet af
porträtt, och utställde ett par gånger i akademien
(1813 och 1826). 1829 finna vi honom i Stockholm,
der han utställde en del kopior och porträtt, allt
i pastell. Äfven de följande åren, t. o. m. 1840,
träffas han i akademiens utställningskataloger,
nästan uteslutande som efterbildare i pastell af
svenska mästares taflor. År 1844 började han utöfva
daguerrotypi efter att hafva lärt den konsten af en
wienare, som året förut vistats i Stockholm. Dermed
fortfor han några år, tills fotografien undanträngde
den äldre, ofullkomliga metoden. Mot slutet af sin
lefnad återtog han kritorna och målade utsigter,
sjöstycken m. m. Han afled i Stockholm 1868. Statens
samlingar ega genom Karl XV:s gåfva elfva pasteller
af hans hand, deraf nio kopior efter svenska
mästare. De påminna, genom den rundade modelleringen
och den något fadda färgen, om den skola, ur hvilken
L. utgick. -rn.

Lindholm (Lindholmen). 1. Gods i Svedala socken,
Malmöhus län, utgör numera endast 4 45/121 mtl och
är taxeradt till omkr. 350,000 kr. L. är en mycket
gammal gård. Den var från början enskild egendom,
men öfverläts 1339 till Skånes dåvarande herre,
konung Magnus Eriksson. Sedermera kom L. med hela
provinsen till danska kronan och omtalas ofta
under de följande tiderna som en af de vigtigaste
orterna i Skåne. Der höll drottning Margareta
konung Albrekt och hans son i sexårig fångenskap,
och der afslöts ock i Juni 1395 fördraget om deras
frigifvande. När Skåne kom till Sverige (1658), var
L. ännu kronogods; men s. å. förlänade Karl Gustaf
det jämte Börringe till öfverste U. F. Gyldenlöwe och
1659 till sin naturlige son Gustaf Carlson, hvilken
1674, då han upphöjdes i grefligt stånd, erhöll
L. jämte Börringe till grefskap. Vid reduktionen
indrogs det och utarrenderades, indelades 1711 till
rusthåll och skatteköptes jämte Börringe 1723 af
kommissarien Rasmus Clewe. 1789 styckades godset
och såldes i mindre lotter. Hufvudgården eges nu
(1885) af hr P. Kockum på Rosengård. Vid vestra
stranden af Börringesjön utvisar en fyrkantig höjd
af 60 m. längd och 40 m. bredd läget af det gamla
slottet. – 2. Gods i Orkesta socken, Stockholms
län, vid Lindholmssjön, omfattar med underlydande i
Orkesta och Frösunda socknar 5 5/8 mtl, taxerade till
omkr. 200,000 kr. L. omtalas såsom sätesgård redan i
slutet af 1300-talet. På konung Eriks tid beboddes det
af riddaren Niklis Bosson (Natt och Dag). I slutet af
1400-talet egdes gården af fru Sigrid Eskilsdotter
(Banér), och det var under ett besök på L. som
hennes dotter födde sonen Gustaf Vasa. Vid arfskiftet
efter henne kom L. till Gustafs syster Margareta och
sedan genom gifte till Braheätten, som innehade det
till 1708. Det såldes då till sedermera riksrådet
Jos. Cederhielrn och eges nu (1885) af bruksegaren
R. N. G. Montgomery-Cederhielm. Den nya manbyggnaden
är uppförd på 1700-talet. Af den gamla funnos ännu
för ett århundrade sedan ganska väl bevarade ruiner,
men nu äro endast sjelfva grundmurarna qvar.

Lindholm, Lorens August, genremålare, född i
Stockholm d. 5 Okt. 1819, började redan som ung
gosse besöka konstakademien, der han under årens lopp
erhöll flere belöningar. L. studerade och kopierade
företrädesvis de gamle holländarna i k. museum, med
hvilkas uppfattning och teknik hans egna allt klarare
sammanföllo under det första, alsterrikaste skedet af
hans verksamhet. Från 1842 började han sälja taflor
till konstföreningen, och under åren 1843–50 var han
en flitig utställare i akademien. De flesta af hans
taflor framställa läsande flickor, barn, som läsa för
en gumma, sofvande gubbe m. m. dyl., d. v. s. ämnen,
hvilka utgått ur den nya, mer realistiska strömning,
som på 1840-talet genomgick hela den europeiska
konsten. Nationalmuseum eger tre stycken från denna
hans lärlingstid: Gubbe, som röker pipa, Flicka,
som slagit sönder en spilkum
och Bondfamilj (alla
från 1849). "I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free