NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Tionde bandet
Lloyd - Militärkoloni

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1886

Förord till den elektroniska upplagan

Detta är tionde bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok (se detta ord).

Det här bandet utgavs 1886. Några intressanta och längre artiklar i det här bandet är London, Henry Wadsworth Longfellow, Lucia, Ludvig I den fromme, Luftballong, Lund, Lunds universitet, Läder, Läsare, Matematik, Materia, Materialism, Medborgerliga rättigheter, Medelhafvet, Medellifslängd, Medici, Medicin, Mejico l. Mexico, Mekanik, Menniskan, Meteorologi, Meteorstensfall, Metersystemet, Metodism, Milano.

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok.

The above contents can be inspected in scanned images: titelsida, titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents

Titelsida - titelsida, titelbladets baksida
Rättelser - iii
I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - v, vi
Lloyd, Henry - 1-2
Lloyd, Llewellyn - 1-2, 3-4
Lluchmayor l. Llummayor, stad på spanska ön Mallorca - 3-4
Lo, zool. Se Lodjuret - 3-4
Loa, Sp., metrisk prolog - 3-4
Loanda (egentl. São Paulo de L.), hufvudstad i de portugisiska besittningarna på Syd-Afrikas vestkust - 3-4
Loango, i vidsträckt bemärkelse ett på Afrikas vestkust beläget område - 3-4
Lob, flik, betecknar hvarje hufvuddel af ett flikigt organ - 3-4
Lobanov, Alexej Borissovitj, furst L.-Rostovskij - 3-4
Lobaria, bot., ett af Hoffmann från Cetraria och Sticta utbrutet slägte bland lafvarna - 3-4
Lobatjevskij, Nikolaj Ivanovitj - 5-6
Lobau, den största af de öar, som nedanför Wien dela Donau i flere armar - 5-6
Lobau, Georges Mouton - 5-6
Lobe, Johann Christian - 5-6
Lobeck, Christian August - 5-6
Lobedanz, Edmund Adolf Johannes - 5-6
Lobeira, Vasco de, portugisisk författare under medeltiden. Se Amadisromaner - 5-6
Lobelia L., bot., farmak., ett örtslägte - 5-6, 7-8
Lobelin. Se Lobelia - 7-8
Lobenstein, stad i tyska furstendömet Reuss-Schleiz - 7-8
Lobkowitz, Wenzel Eusebius - 7-8
Lob-noor (Lop-Nor), träsklik sjö i östligaste delen af Östra Turkistan - 7-8
Lobo, Francisco Rodriguez - 7-8
Loboit, miner., en vid Gökum i Upland i urkalk förekommande varietet af mineralet idokras - 7-8
Lobositz, stad i norra Böhmen - 7-8
Lobscouse, egentl. lob's-course, »lappskojs», en stufvad maträtt - 7-8
Lobstein, Jean Frédéric - 7-8
Lobwasser, Ambrosius - 7-8
Localis (Lat., af locus, ställe), näml. casus. Se Kasus 2 - 7-8
Locanda, värdshus; herberge för resande i Italien - 7-8
Locarno, stad i schweiziska kantonen Ticino (Tessin) - 7-8, 9-10
Locatelli, Pietro - 9-10
Locatellis lampa, fys., en enkel oljelampa med fyrkantig veke utan lampglas, men försedd med reflektor - 9-10
Locativus (Lat., af locus, ställe), näml. casus. Se Kasus 2 - 9-10
Loccenius, Johan - 9-10, 11-12
Loch, högskotska benämningen på sjö, motsvarande iriska lough - 11-12
Lochag. Se Lochos - 11-12
Locher, Karl - 11-12
Loches, stad i franska depart. Indre-et-Loire - 11-12
Lochier (af Grek. lochia, barnsängsqvinnans rening), med., »afslag» - 11-12
Loch Katrine. Se Catherine Loch - 11-12
Lochmann, Ernst Ferdinand - 11-12
Lochner, Stephan - 11-12
Lochos, underafdelning inom de forngrekiska krigshärarna - 11-12
Lochteå, kustsocken af Pedersöre härad och Gamla Karleby domsaga, Vasa län, Finland - 11-12, 13-14
Loci communes. Se Locus - 13-14
Lockarp (vanligare än Lockerup), socken i Malmöhus län - 13-14
Locke, John - 13-14, 15-16
Lockerup. Se Lockarp - 15-16
Locketorp, socken i Skaraborgs län - 15-16
Lockhart, John Gibson - 15-16
Lockne, socken i Jämtlands län - 15-16
Locknevi, socken i Kalmar län - 15-16
Lock-out, Eng., afspärrning; sammanslutning emellan arbetsgifvare - 15-16
Lockport, stad i nord-amerikanska staten New York - 15-16
Lockroy, Joseph Philippe - 17-18
Lockyer, Joseph Norman - 17-18
Loco, på stället, i stället för; i prisnoteringar: här på platsen, på försäljningsplatsen - 17-18
Locri, Grek. Lokroi, forngrekisk stad i sydligaste Italien - 17-18
Locris, Lat., forngrekiskt landskap. Se Lokris - 17-18
Locus, Lat., ställe, plats, ort - 17-18
Locusta L., zool. Se Gräshoppor - 17-18
Lucusta, en giftblanderska i Rom på kejsar Neros tid - 17-18
Locutorium, samtalsrum i ett kloster - 17-18
Lod, sjöv., en vid en lång lina fäst metallkropp - 17-18, 19-20
Lod, enligt det äldre (före 1855) svenska vigtsystemet - 19-20
Lod, tekn. Se Lödning. 1 - 19-20
Loda. Se Lod 1 - 19-20
Lodafvikning, geod., den oregelbundna afvikningen i tyngdkraftens riktning från den riktning hon skulle hafva, om jorden i sträng mening vore en homogen rotaionsellipsoid - 19-20, 21-22
Lodbrok, psevdonym för författaren R. Pihlstrand - 21-22
Lodbrókarkviða. Se Krákumál - 21-22
Loddan, Mallotus villosus. Müll., zool., en till laxfiskarnas familj hörande fiskart - 21-22
Lodddfåfnesmål. Se Hávamál - 21-22
Lode, fordom stad och riddareslott i Estland - 21-22
Lode, uråldrig livländsk adelsslägt - 21-22
Lode, Göran Vilhelm - 21-22
Lode, Karl Leonhard - 21-22
Lodève, stad i franska depart. Hérault, vid Leugre - 21-22, 23-24
Lodge, Thomas - 23-24
Lodi, stad uti italienska prov. Milano - 23-24
Lodja, sjöv., ett litet och grundgående roddfartyg - 23-24
Lodjuret eller lon, Felis lynx, zool. - 23-24
Lodlina. Se Lod 1 - 23-24
Lodlinie kallas den riktning, som ett fritt hängande snöre med ett vidfäst lod alltid intager, när det befinner sig i hvila - 23-24
Lodoicea Sechellearum Labill., bot., en endast å de två Seychelleröarna Curieuse och Praslin växande ståtlig palm - 23-24, 25-26
Lodomerien, latiniserad benämning på det fordom sjelfständiga furstendömet Vladimir i Volynien - 25-26
Lodrät, matem. - 25-26
Lodskott. Se Lod 1 - 25-26
Lodur, Nord. mytol., en åsagud - 25-26
Lodyn l. Hlodyn, ett af namnen på åsynjan Jord. Se Jord, Nord. mytol. - 25-26
Lodz (P. Lódz), stad i rysk-polska guvern. Piotrkov, medelpunkten för Polens textilindustri - 25-26
Loebell, J. W. Se Löbell - 25-26
Loëche. Se Leuk - 25-26
Loefling, P. Se Löfling - 25-26
Loenbom, Samuel - 25-26
Lofar, Nord. mytol., nämnes i eddan såsom stamfader till en talrik dvärgaätt - 25-26
Lofgirig, sjöv., den benägenhet en seglande båt eller ett fartyg har att under segling bidevind eller med vinden från sidan vilja vända förstäfven rätt mot vinden - 25-26
Lofn, Nord. mytol., en af åsynjorna - 25-26
Lofoten, ögrupp i Nordlands amt, Norge - 25-26, 27-28
Loft ... - 27-28, 29-30, 31-32, 33-34, 35-36
Logis ... - 37-38, 39-40, 41-42, 43-44, 45-46
Lokalbad ... - 47-48, 49-50, 51-52, 53-54, 55-56
Lombardiet-Venezia ... - 57-58, 59-60, 61-62
London, Englands och Britiska rikets hufvudstad, jordens folkrikaste stad - 63-64, 65-66, 67-68, 69-70, 71-72, 73-74, 75-76, 77-78
London, stad i canadiska provinsen Ontario, vid floden Thames, på halfön emellan sjöarna Huron, Erie och Ontario - 77-78
Londonclay, geol., en till eocen-serien hörande lera, som finnes i s. ö. England - 77-78
Londonderry, grefskap uti irländska prov. Ulster - 77-78
Londonderry, hufvudstad i nämnda grefskap - 77-78
Londonderry, Henry Robert Stewart - 77-78, 79-80
Londonderry, Charles William Stewart, markis af L. - 79-80, 81-82
Londonkompaniet kallades ett bolag som i England bildades för Virginias kolonisation - 81-82
Londonkonferensen af år 1864. Se London, sp. 77 - 81-82
Londonprotokollet. Se London, sp. 77 - 81-82
Londres, Sp., London; namn på havannacigarrer af en viss form - 81-82
Long, socken i Skaraborgs län - 81-82
Long, George - 81-82
Long, George Washington de - 81-82
Longa, Lat., musikt. - 81-82
Longaröd. Se Långaröd - 81-82
Longberg, K. S. Se Longomontanus - 81-82
Longberg, Johan Olsson - 81-82
Long Branch, badort i nord-amerikanska staten New Jersey - 81-82
Longchamp l. Longchamps, fordom ett nunne-kloster s. v. om Paris - 81-82
Longe petitum, Lat., långsökt - 81-82
Longfellow, Henry Wadsworth - 81-82, 83-84, 85-86
Longford, nordvestligaste grefskapet i irländska prov. Leinster - 85-86
Longford, hufvudstad i nämnda grefskap - 85-86
Longhena, Baldassare - 85-86
Longhi, Luca - 85-86
Longhi, Pietro - 85-86
Longhi, Giuseppe - 85-86
Longimetri, matem., kallas stundom den del af geometrien, som behandlar linier och deras egenskaper - 85-86
Longinos, forngrekisk filosof och retor - 85-86
Longinus, polsk historieskrifvare. Se Dlugosz - 85-86
Longipennes. Se Långvingade foglare - 85-86
Long island, Förenta staternas i Nord-Amerika största ö, ligger i Atlantiska hafvet s. om Connecticut - 85-86, 87-88
Long island city, stad i nord-amerikanska staten New York - 87-88
Longitud. Se Längd - 87-88
Longitudinalgördel. Se Gördelbåge - 87-88
Longitudinalsvängningar, musikt., kallas luftsvängningarna i orgelpipor och blåsinstrument - 87-88
Longjumeau, kommun i franska depart. Seine-et-Oise - 87-88
Longman, engelsk bokhandlarefamilj - 87-88
Longman, Thomas - 87-88
Longman, Thomas Norton - 87-88
Longmynd-etagen, geol., kallas den äldsta delen af det kambriska systemet i England - 87-88
Longobarder. Se Langobarder - 87-88
Longomontanus (Longberg), Kristian Sörensen - 87-88
Longos, forngrekisk romanförfattare - 87-88
Longpérier, Henri Adrien Prévost de - 87-88
Longstreet, James - 87-88
Longström ... - 89-90, 91-92, 93-94, 95-96
Loppfrö ... - 97-98, 99-100, 101-102, 103-104, 105-106
Lorraine ... - 107-108, 109-110, 111-112, 113-114, 115-116
Lotos- ... - 117-118, 119-120, 121-122, 123-124, 125-126
Lotti ... - 127-128, 129-130, 131-132, 133-134, 135-136
Lo-underslägtet ... - 137-138, 139-140, 141-142, 143-144, 145-146
Lovén ... - 147-148, 149-150, 151-152, 153-154, 155-156
Loyson ... - 157-158, 159-160, 161-162, 163-164, 165-166
Lucia ... - 167-168, 169-170, 171-172, 173-174, 175-176
Ludiana. 1. Distrikt i kejsaredömet Indien - 175-176
Ludiana. 2. Hufvudstad i nämnda distrikt - 175-176
Ludi magister l. ludimagister, Lat., skollärare - 175-176
Ludion, fys., den i Frankrike brukliga benämningen på Cartesianska dykaren (se d. o.) - 175-176
Ludlow, stad i engelska grefskapet Salop (Shropshire) - 175-176
Ludlow, Edmund - 175-176
Ludlow-etagen, geol., den yngsta af de öfversiluriska bildningarna - 175-176
Ludmila, dotter af psjovernas höfding Slavibor - 175-176, 177-178
Ludolf (Leutholf), Hiob - 177-178
Ludolfingerna l. sachsiska huset kallas efter sachsiske hertigen Ludolf (d. 866) dennes sonson Henrik I Fogelfängaren och hans ättlingar på manslinien - 177-178
Ludolfska talet. Se Pi - 177-178
Ludovisi, Alessandro, kardinal, sedermera påfve. Se Gregorius XV - 177-178
Ludvig (Ludvik) den brådmogne, konung af Böhmen. Se Ludvig, konungar af Ungern, 2 - 177-178
Ludvig (Louis), franska konungar - 177-178
Ludvig. 1. L. (I) den fromme. Se Ludvig, romerska kejsare 1 - 177-178
Ludvig. 2. L. II den stammande (Louis le bègue) - 177-178
Ludvig. 3. L. III - 177-178
Ludvig. 4. L. IV (Fr. Louis d'outre-mer; Lat. Ludovicus ultramarinus) - 177-178, 179-180
Ludvig. 5. L. V den overksamme (Louis V Fainéant) - 179-180
Ludvig. 6. L. VI den tjocke (Louis le gros) - 179-180
Ludvig. 7. L. VII den unge (Louis le jeune) l. den fromme (L. le pieux) - 179-180
Ludvig. 8. L. VIII Lejonhjerta (Louis Coeur de lion) - 179-180
Ludvig. 9. L. IX den helige (Saint Louis) - 179-180, 181-182
Ludvig. 10. L. X den trätgirige (Louis le hutin) - 181-182
Ludvig. 11. L. XI - 181-182, 183-184
Ludvig. 12. L. XII - 183-184
Ludvig. 13. L. XIII - 183-184, 185-186
Ludvig. 14. L. XIV Dieudonné - 185-186, 187-188
Ludvig. 15. L. XV - 187-188
Ludvig. 16. L. XVI - 187-188, 189-190
Ludvig. 17. L. XVII - 189-190
Ludvig. 18. L. XVIII Stanislaus Xaver - 189-190, 191-192
Ludvig. 19. Ludvig Filip (Louis-Philippe) - 191-192, 193-194, 195-196
Ludvig (Louis), franska tronföljare (»dauphins») - 195-196
Ludvig. 1. Ludvig XIV:s och Maria Teresias af Spanien ende till mogen ålder komne son, kallad le grand dauphin - 195-196
Ludvig. 2. Den föregåendes son, hertig af Bourgogne - 195-196
Ludvig. 3. Ludvig XV:s och Maria Leszczinskas son, den föregåendes sonson - 195-196
Ludvig (Louis), konung af Holland. Se Bonaparte 5 - 195-196
Ludvig (Lodovico), konungar af Neapel - 195-196
Ludvig. 1. L. af Tarent - 195-196
Ludvig. 2. L. I - 195-196
Ludvig. 3. L. II - 195-196
Ludvig. 4. L. III - 195-196
Ludvig (Ludvik), konung af Polen. Se Ludvig, konungar af Ungern, 1 - 195-196
Ludvig I (Dom Luiz Philippe), konung af Portugal och »Algarbierna» - 195-196
Ludvig, romerska kejsare - 195-196
Ludvig. 1. Ludvig I den fromme (Fr. Louis le débonnaire) - 195-196, 197-198, 199-200, 201-202
Ludvig. 2. L. II - 201-202
Ludvig. 3. L. III den blinde - 201-202
Ludvig. 4. L. IV bajraren - 201-202, 203-204
Ludvig (Ludwig), tyska furstar - 203-204
Ludvig. 1. Tyska konungar: a) L. den tyske - 203-204
Ludvig. 1. Tyska konungar: b) L. (II) den unge - 203-204, 205-206
Ludvig. 1. Tyska konungar: c) L. Barnet (Ludwig das kind) - 205-206
Ludvig. 1. Tyska konungar: d) L. bajraren. Se Ludvig, romerska kejsare, 4 - 205-206
Lusvig. 2. L. Vilhelm I, markgrefve af Baden - 205-206
Ludvig. 3. L., konungar af Bajern: a) L. I Karl August - 205-206
Ludvig. 3. L., konungar af Bajern: b) L. II Otto Fredrik Vilhelm - 205-206, 207-208
Ludvig. 4. L. IV, storhertig af Hessen »och vid Rhen» - 207-208
Ludvig. 5. L., grefve af Nassau-Katzenellenbogen - 207-208
Ludvig. 6. L. Fredrik Kristian, vanligen kallad Louis Ferdinand, prins af Preussen - 207-208
Ludvig. 7. L., ärkehertigar af Österrike: a) L. Josef Anton - 207-208
Ludvig. 7. L., ärkehertigar af Österrike: b) L. Salvator - 207-208
Ludvig (Lajos), konungar af Ungern - 207-208
Ludvig. 1. L. I den store, konung af Ungern och Polen - 207-208, 209-210
Ludvig. 2. L. II den brådmogne, konung af Ungern och Böhmen - 209-210
Ludwig, Otto - 209-210
Ludwig, Karl Friedrich Wilhelm - 209-210, 211-212
Ludwig, Alfred - 211-212
Ludvig Albertsön - 211-212
Ludvig den fromme. Se Ludvig, romerska kejsare, 1 - 211-212
Ludvig den helige. Se Ludvig, franska konungar, 9 - 211-212
Ludvig Filip, fransmännens konung. Se Ludvig, franska konungar, 19 - 211-212
Ludvig Filip Albert, grefve af Paris - 211-212
Ludwigsburg, Würtembergs andra residensstad, hufvudstad i Neckarkretsen - 211-212
Ludvig Sforza (Lodovico il moro), hertig af Milano. Se Sforza - 211-212
Ludwigshafen, stad i Rhenpfalz - 213-214
Ludvigskanalen (Donau-Main-kanalen) förenar Donau med Rhen - 213-214
Ludwigslied, forntysk dikt på rhen-frankisk munart - 213-214
Ludwigslust, stad i Mecklenburg-Schwerin - 213-214
Ludvigsorden. 1. Ludvig den heliges orden (L'ordre de Saint Louis) - 213-214
Ludvigsorden. 2. En Ludvig den heliges förtjänstorden stiftades 1836 - 213-214
Ludvigsorden. 3. Två tyska Ludvigsordnar, hvilka ännu ega bestånd - 213-214
Ludvigsson, krönikeskrifvare. Se Rasmus Ludvigsson - 213-214
Ludvika, socken i Kopparbergs län, Grangärde tingslag - 213-214
Lues, Lat., i allmänhet smittosam sjukdom, särskildt lues venerea eller l. syphilitica. Se Syfilis - 213-214
Luffa Tourn., nätgurka, bot., farmak., ett slägte af klängande örter - 213-214
Luft. 1. Fys. meteor., den gasblandning, som utgör hufvudbeståndsdelen i jordens atmosfer - 213-214
Luft. 2. Fys. Ordet luft användes understundom såsom synonymt till ordet gas - 213-214, 215-216
Luftbad åstadkommas genom den nakna kroppens utsättande för luften - 215-216
Luftballong (aërostat), en stor, rundad säck af lätt tyg, afsedd att fyllas med en gasmassa - 215-216, 217-218, 219-220, 221-222
Luftblåsa, fys., en större eller mindre samling af luft eller gasformiga ämnen i det inre af en vätska eller en genomskinlig fast kropp - 221-222
Luftbössa, ett gevär, vid hvilket komprimerad luft användes som drifkraft - 221-222
Luftelektricitet, meteor. Elektricitet finnes i luften ej endast vid åskväder - 221-222
Luftkrets. Se Atmosfer - 221-222
Luftmaskin. Se Varmluftmaskin - 221-222
Luftmotstånd. Se Ballistik, Kulbana - 221-222
Luftperspektiv. Se Perspektiv - 221-222
Luftpress. Se Aërostat - 221-222
Luftpump, en apparat, med hvars tillhjelp luften eller någon annan gas kan förtunnas eller sammantryckas - 221-222, 223-224
Luftpyrometer, fys., apparat att uppmäta mycket höga temperaturer förmedelst luftens utvidgning - 223-224, 225-226
Luftrötter, bot., kallas de rötter, hvilka ofvan jord utskjuta från stammar och grenar - 225-226
Luftsadel, geol. - 225-226
Luftsegling. Se Luftballong - 225-226
Luftspegling. Se Hägring - 225-226
Luftstreck, ungefär detsamma som klimat (se d. o.) - 225-226
Luftstrupe, trachea, anat., är det rör, hvarigenom andningsluften hos de högre vertebraterna passerar till och från lungorna - 225-226, 227-228
Luftströmmar, meteor. - 227-228
Luftsyra, kem., det namn, som kemisten Th. Bergman 1774 gaf kolsyra, emedan den förekommer i luft - 227-228
Luftteleskop, astron. - 227-228
Lufttemperatur, meteor. - 227-228, 229-230
Lufttermometer, fys., ett instrument, med hvilket de noggrannaste temperaturobservationer kunna göras - 229-230
Lufttryck, meteor. Se Atmosfer, Barometer-minimum, Barometer-stånd - 229-230
Luftventil l. vakuum-ventil kallas en vid vissa ångpannor och andra ångapparater begagnad ventil - 229-230
Luftvexling. Se Ventilation - 229-230
Lugano, största staden i schweiziska kantonen Ticino - 229-230
Lugano-sjön, belägen dels i Lombardiet, dels i schweiziska kantonen Ticino - 229-230, 231-232
Lugansk, stad i ryska guvernem. Jekaterinoslav - 231-232
Luganskij, Kosak, psevdonym för den ryske skriftställaren V. I. Dahl - 231-232
Lugdunum. Se Laon, Leiden och Lyon - 231-232
Luggude. 1. Härad i Malmöhus län - 231-232
Luggude. 2. Kontrakt i Lunds stift - 231-232
Lugnås, socken i Skaraborgs län - 231-232
Lugo. 1. Provins i spanska landskapet Galicien - 231-232
Lugo. 2. Hufvudstad i nämnda provins, nära floden Miño - 231-232
Lugo. 3. Stad uti italienska prov. Ravenna - 231-232
Lugos, köping och hufvudort i ungerska komitatet Krasso-Szörény - 231-232
Lugubre, Ital., musikt., dystert - 231-232
Luik l. Luyk, nederländska namnet på Liége - 231-232
Luini, Bernardino - 231-232, 233-234
Luis de Granada, Spaniens störste andlige vältalare - 233-234
Luisen-orden, preussisk qvinno-orden - 233-234
Lukas, evangelisten - 233-234
Lukasbilder. Se Kristusbulder och Mariabilder - 233-234
Lukas van Leiden. Se Leiden, L. v. - 233-234
Lukaszewicz, Jósef - 233-234
Lukianos, forngrekisk skriftställare - 233-234, 235-236
Lukmanier, alppass på gränsen emellan de schweiziska kantonerna Grisons och Ticino - 235-236
Luków, stad i rysk-polska guvern. Siedlce - 235-236
Lukrativ, vinstgifvande - 235-236
Luksor, en by med omkr. 2,000 innev. på högra Nilstranden i Öfre Egypten - 235-236
Lukt, fysiol. Luktorganet bringas till verksamhet genom vissa gasformiga ämnen - 235-236, 237-238
Luktnerver, nervi olfactorii, anat. - 237-238
Luktsalt, farmak., ett namn, som allmänheten i de flesta fall nyttjar om surt ammonium-karbonat - 237-238
Lukttörne. Se Törne - 237-238
Luktviol. Se Viola - 237-238
Lukubrera, arbeta om nätterna. Lukubration, nattarbete - 237-238
Lukuga, ett vestligt aflopp från sjön Tanganjika till Kongo (se d. o.) - 237-238
Lukullan l. lukullit, en till arkitektoniska ändamål använd svart, bituminös kalksten eller marmor - 237-238
Lukullisk. Se Lucullus - 237-238
Lule-elf, den tredje i afseende på storleken bland Sveriges floder - 237-238, 239-240
Lule lappmark. Se Lappmark - 239-240
Lule träsk. Se Stora Lulevattnen - 239-240
Luleå (Lule), stapelstad i Norrbottens län, säte för landshöfdingen i länet (sedan år 1856) - 239-240
Luleå. 1. Neder-L., socken i Norrbottens län - 239-240
Luleå. 2. Öfver-L., socken i Norrbottens län - 239-240
Luleå-Ofoten-jernvägen, den nordligaste jernväg på jorden - 239-240, 241-242
Lullisk konst. Se Lullus, R. - 241-242
Lullius. Se Lullus, R. - 241-242
Lullus, angelsachsisk missionär - 241-242
Lullus, Raimundus (Don Ramon Lull, äfven kallad Lullius) - 241-242
Lully, Jean Baptiste de - 241-242, 243-244
Lum. Se Lumb - 243-244
Lumachello, Ital., en art marmor - 243-244
Lumb uppgifves i Vestgöta lagmanslängden vara den förste af Vestergötlands lagmän - 243-244
Lumbago. Se Ryggskott - 243-244
Lubricina och Lumbrucius. Se Daggmaskar - 243-244
Lumbye, Hans Christian - 243-244
Lumen, Lat., ljus; ljusöppning; mynning, kaliber - 243-244
Luminös, ljus, klar; utmärkt, förträfflig - 243-244
Luminais, Evariste Vital - 243-244
Lummelunda, socken i Gotlands län - 243-244
Lummerslägtet, Lycopodium L., bot., farmak. - 243-244
Lumpacivagabundus, eländig lösdrifvare, landsvägsriddare - 243-244
Lumparland. Se Lemland - 245-246
Lumpenus. Se Långbarnslägtet - 245-246
Lumpfiskslägtet l. sugfiskslägtet, Liparis Artedi, zool. - 245-246
Lump-ull (konst-ull). Se Mungo och Shoddy - 245-246
Luna, i den romerska mytologien mångudinnan, motsvarande grekernas Selene (se d. o.) - 245-246
Luna, alkemistiskt namn på silfver - 245-246
Luna, fordom stad i norra Italien - 245-246
Luna, Petrus de, påfve. Se Benedikt XIII - 245-246
Lunardistans, astron. Se Måndistans - 245-246
Lunaria L., månviol, bot. - 245-246
Lunarium, astron., en apparat, som tjenar till att vid undervisning förtydliga månens gång kring jorden - 245-246
Lunation. Se Astronomisk månad - 245-246
Lunch l. luncheon, Eng., egentl. brödstycke, »gaffelbit»; lätt måltid emellan frukosten och middagen - 245-246
Lund, uppstad i Malmöhus län med rikets andra universitet och säte för biskopen öfver Lunds stift - 245-246, 247-248, 249-250
Lund, Per af - 249-250
Lund, Kristen Andersen - 249-250
Lund, Johan Ludvig Gebhardt - 249-250, 251-252
Lund, Peter Vilhelm - 251-252
Lund, Bernt - 251-252
Lund, Georg Frederik Vilhelm - 251-252
Lund, Frederik Kristian - 251-252
Lund, Maximiliana Teodolinda, född Röske - 251-252, 253-254
Lund, Troels Frederik - 253-254
Lund, Hilda Maria - 253-254
Lunda, socken i Stockholms län - 253-254
Lunda, socken i Södermanlands län - 253-254
Lunda, rike uti inre Syd-Afrika mellan Moero- och Bangveolosjöarna - 253-254
Lundagård. Se Lund - 253-254
Lundberg, Gustaf - 253-254, 255-256
Lundberg, Fredrik Albertinus - 255-256
Lundbergh, Bernhard Adam Fredrik - 255-256
Lundblad, Johan - 255-256
Lundblad, Johan Fredrik af - 255-256
Lundblad, Sven - 255-256, 257-258
Lundbladska priset, stiftadt 1789 af professorn i Lund Johan Lundblad - 257-258
Lundby, socken i Göteborgs och Bohus län - 257-258
Lundby, socken i Vestmanlands län - 257-258
Lundby, (Norra) socken i Skaraborgs län - 257-258
Lundby, (Södra) socken i Skaraborgs län - 257-258
Lundby, Stora, socken i Elfsborgs län - 257-258
Lundby, by i Nörrejylland - 257-258
Lundby, Anders Andersen - 257-258
Lundbye, Johan Thomas - 257-258
Lunde, Peter Frederik - 257-258, 259-260
Lundell, Johan August - 259-260
Lundeqvist, Nils Vilhelm - 259-260
Lunderberg, Karl - 259-260
Lundgren, Karl Gustaf - 259-260
Lundgren, Ludvig Persson - 259-260, 261-262
Lundgren, Per Henrik - 261-262
Lundgren, Egron Sellif - 261-262, 263-264, 265-266
Lundgrén, Johan Fredrik - 265-266
Lundgren, Sven Anders Bernhard - 265-266
Lundh, Gregers Fougner - 265-266
Lundh, Henrik Theodor - 265-266, 267-268
Lundholmen, friherreskap - 267-268
Lundin, Claës Johan - 267-268
Lunding, Niels Kristian - 267-268
Lundius, Carolus - 267-268, 269-270
1. Lundmark, Anders - 269-270
2. Lundmark, Johanna Vilhelmina - 269-270, 271-272
Lundo (F. Lieto), socken af Masku härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län, Finland - 271-272
Lundquist, Anders - 271-272
Lundqvist, Karl Fredrik - 271-272
Lundqvist, Ernst Gustaf - 271-272
Lunds brunn, helsobrunn i Skelfvums socken, Skaraborgs län - 271-272
Lunds domkyrka är Nordens äldsta metropolitankyrka och en af dess märkvärdigaste helgedomar - 271-272, 273-274
Lunds landsförsamling. Se Lund, sp. 247 - 273-274
Lundsnäcka. Se Helix - 273-274
Lunds stift bildades snart efter kristendomens införande och erhöll sin förste biskop 1048 - 273-274, 275-276
1. Lundström, Johan Peter - 275-276
2. Lundström, Johan Edvard - 275-276
3. Lundström, Carl Frans - 275-276
Lundström, Ulrika Henrietta Matilda, född Tengbom - 275-276
Lundström, Axel Nicolaus - 275-276, 277-278
Lunds universitet. Karolinska universitetet i Lund - 277-278, 279-280, 281-282, 283-284
Lunds Veckoblad, den äldsta af de i Skåne nu utkommande tidningarna - 283-284, 285-286
Lundvall, Karl Johan - 285-286
Lunel, stad i franska depart. Hérault - 285-286
Lunett, Fr. lunette. 1. Byggnadsk., rund eller halfrund muröppning - 285-286
Lunett. 2. Befästningsk. Se Fältbefästning - 285-286
Lunéville, stad i franska depart. Meurthe-et-Moselle - 285-286
Lunga (Lat. pulmo), anat. - 285-286, 287-288
Lungblodslag ... - 289-290, 291-292, 293-294, 295-296
Lungsot ... - 297-298, 299-300, 301-302, 303-304, 305-306
Lus ... - 307-308, 309-310, 311-312, 313-314, 315-316
Lutherburg ... - 317-318, 319-320, 321-322, 323-324, 325-326
Luxembourg-palatset ... - 327-328, 329-330, 331-332, 333-334, 335-336
Lübeck ... - 337-338, 339-340, 341-342, 343-344, 345-346
Lyby ... - 347-348, 349-350, 351-352, 353-354, 355-356
Lykantropi ... - 357-358, 359-360, 361-362, 363-364, 365-366
Lyndsay ... - 367-368, 369-370, 371-372, 373-374, 375-376
Lyriker ... - 377-378, 379-380, 381-382, 383-384, 385-386
Lystringsgallerier ... - 387-388, 389-390, 391-392, 393-394
Långbarnslägtet, Lumpenus Reinh., zool. en till slemfiskarnas familj, Blenniidæ, hörande fiskslägte - 395-396
Långedrag, lotsstation och badort, nära mynningen af Göta elfs sydligare gren, i Vestra Frölunda socken - 395-396
Långelanda, socken i Göteborgs och Bohus län, Orusts östra härad - 395-396
Långemåla, socken i Kalmar län, Handbörds härad - 395-396
Långfredag, fredagen före påsk - 395-396
Långhalsar, Lepas anatifera. Se Lepas - 395-396
Långhalsen, insjö i Södermanland, Oppunda, Villåttinge, Jönåkers och Rönö härad - 395-396
Långholmen, ö i Riddarfjärden af Mälaren - 395-396, 397-398
Långhundra, härad i Stockholms län - 397-398
Långhus, byggnadsk., kallas, i motsats till tvärhus och kor, det mot vester belägna, för församlingen afsedda, långsträckta hufvudrummet i en kyrkobyggnad - 397-398
Långlöt, socken på Öland, Kalmar län - 397-398
Långnosdelfiner. Se Hvaldjuren - 397-398
Långnäbb-slägtet l. rödspof-slägtet, Limosa, zool. - 397-398, 399-400
Långrofva. Se Bunias orientalis - 399-400
Långsele, socken i Vesternorrlands län, Sollefteå tingslag - 399-400
Långserud, socken i Värmlands län - 399-400
Långskepp, sjöv., ett gemensamt namn för de krigsfartyg, som användes under hednatiden - 399-400
Långström, Peter. Se Longström - 399-400
Långsynthet. Se Hypermetropi - 399-400
Långtora, socken i Upsala län, Lagunda härad - 399-400
Långvingade simfoglar, Longipennes, zool. - 399-400
Lår, anat., hos menniskan del del af nedre lemmen, som sträcker sig från bäckenet till knäet - 399-400
Lårben. Se Lår - 399-400
Lårbensbrott. Hos en fullvuxen och frisk menniska behöfves ett ganska betydligt yttre våld eller svårare fall för att afbryta lårets ben - 401-402
Lårding, sjöv. Se Sjömansgarn - 401-402
Låring, skeppsb., akterligaste delen af fartygssidan - 401-402
Låringsbåtar, sjöv., de till ett fartyg hörande båtar, hvilka, då de äro ombordtagna, hafva sin plats vid fartygets sidor akterut - 401-402
Lås betecknar i allmänhet en inrättning för tillslutande af dörrar, lådor m. m. - 401-402, 403-404
Låstad, socken i Skaraborgs län - 403-404
Låta gå, sjöv., vid firning af en tågända eller vid nedsänkning af ett föremål, hängande i tåg eller ketting, plötsligt släppa af, så att föremålet hastigare hinner sin bestämmelseort. Jfr Fira, Släcka - 403-404
Lä l. Le (Isl. Hlér), Nord. mytol., en hafsgud - 403-404
Lä, sjöv., den sida, hvaråt vinden går - 403-404
Läbard (Fornn. Hlébarðr), ett i Eddan förekommande jättenamn - 403-404
Läby, socken i Upsala län - 403-404
Läckage, sjöv., förlust af flytande varor under befraktning om bord - 403-404
Läckra rörsoppen. Se Boletus - 403-404
Läckö. Se Leckö - 403-404
Läder, afhårade och genom garfning beredda djurhudar - 403-404, 405-406, 407-408, 409-410
Läderbro. Se Lärbro - 409-410
Läderhuden. Se Hud - 409-410
Läder-intarsia ... - 411-412, 413-414, 415-416
Länd ... - 417-418, 419-420, 421-422, 423-424, 425-426
Länsväsende ... - 427-428, 429-430, 431-432, 433-434, 435-436
Lärbro, socken i Gotlands län - 435-436
Lärdalsören, kustort i Bergens stift (Norge) - 435-436
Lärda samfund. Se Akademi - 435-436
Lärda tidningar, »upplagde i Stockholm för egen kostnad af Lars Salvius» - 435-436, 437-438
Lärdomshistoria, en numera ej bruklig benämning, motsvarande hvad vi kalla vetenskapernas (och literaturens) historia - 437-438
Lärdomsskola - 437-438, 439-440
Lärdölerne, ett kompani norska partigängare - 439-440
Lärft, benämning på tvåskaftade, täta hvita tyger i allmänhet - 439-440
Lärjungar. 1. Jesu lärjungar. Se Apostel - 439-440
Lärjungar. 2. (Eng. disciples) Campbelliter, baptistsekt. Se Baptist, sp. 1534 - 439-440
Lärka. Se Lärkorna - 439-440
Lärkesholm, gods i Örkelljunga socken - 439-440
Lärkfalken, Falco subbuteo, zool. - 439-440
Lärkgran, lärkträd, Larix decidua Mill., bot., farmak. - 439-440
Lärkorna, Alaudidæ, zool., bilda en familj inom tättingarnas ordning och foglarnas klass - 439-440, 441-442
Lärkslägtet. Se Lärkorna - 441-442
Lärksvamp eller, rättare, lärkträdssvamp, Polyporus officinalis Fr., bot., farmak., med. - 441-442, 443-444
Lärkträd. Se Lärkgran - 443-444
Lärkträdssvamp. Se Lärksvamp - 443-444
Lärobref. Se Gesäll - 443-444
Lärodikt l. didaktiskt poem, en i versform klädd utredning af något ämne - 443-444
Läroverk, allmänna. Se Skolväsende - 443-444
Läråd (Fornn. Læráðr), Nord. mytol., ett träd, som öfverskyggar Valhall - 443-444
Läsare är ett ord, hvarmed betecknats anhängare af vissa företeelser inom den svensk-lutherska kyrkan - 443-444, 445-446, 447-448
Läsegel. Se Ledsegel - 447-448
Läsemetod. Se Ljudmetoden - 447-448
Läsförhör, detsamma som husförhör (se d. o.) - 447-448
Läsida. 1. Sjöv. Se Lä - 447-448
Läsida. 2. Geol., den sidan af en genom inlandsis och glacierer afnött eller slipad berghäll eller bergkulle, som är vänd åt samma håll, hvaråt isen rört sig, således »i lä» - 447-448
Läska, rengöra ett eldvapens lopp från deri qvarsittande krutsmuts m. m. - 447-448
Läskskott, ett löst skott - 447-448
Läskbalja, sjöv., en till hvar kanon om bord under skjutning hörande vattenfylld träbalja - 447-448
Läsning, statsr. Se Bill och Lagförslag - 447-448
Läsning för folket, qvartalsskrift, som sedan 1835 (ett häfte utkom 1834) utgifves af Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande (se d. o.) - 447-448
Läsning i blandade ämnen, en tidskrift, som utgafs i Stockholm 1797-1801 - 447-448
Läspning, läspande, ett felaktigt uttal af ord eller stafvelser med konsonanten s - 447-448, 449-450
Läst (Isl. lest, Fornsv. læst). 1. Ett redan i Sveriges medeltid användt mått - 449-450
Läst. 2. En vigtenhet, som förr begagnades vid skeppsmätnin - 449-450
Lästringe, socken i Södermanlands län - 449-450
Läsö. Se Læsö - 449-450
Lätta metaller, kem., benämnas sådana metalliska grundämnen, som äro specifikt lättare än sina oxider - 449-450
Lätta trupper, krigsv., kallas de trupper, som till följd af sin jämförelsevis lättare beväpning egna sig för den s. k. lätta tjensten - 449-450
Lättfjät, Nord. mytol., var namnet på en af åsagudarnas hästar - 449-450
Lättmatros, sjöv., yngre sjöman ombord å handelsfartyg. Jfr Jungman - 449-450
Löbell (Loebell), Johann Wilhelm - 449-450
Löberg, Timandus Jonas - 449-450
Löberöd, gods i Hammarlunda socken, Malmöhus län - 449-450
Löddeköpinge. Se Lyddeköpinge - 449-450
Löddeån. Se Lyddeån - 449-450
Löderup, socken i Kristianstads län - 449-450
Lödig och Lödighet. Se Lod, 2 - 449-450
Lödkolf. Se Lödning - 449-450
Lödning, tekn., kallas det förfarande hvarigenom tvänne metallytor af samma eller olika slag förenas med hvarandra genom ingjutning mellan dem af en metall, som efter afsvalningen fäster vid båda ytorna - 449-450, 451-452
Lödror ... - 451-452, 453-454, 455-456
Löfstedt ... - 457-458, 459-460, 461-462, 463-464, 465-466
Löneregleringsnämnd ... - 467-468, 469-470, 471-472, 473-474, 475-476
Lösings, Bråbo och Memmings kontrakt ... - 477-478, 479-480, 481-482, 483-484, 485-486
Löwegren ... - 487-488, 489-490, 491-492, 493-494
Löwenhjelm, Karl Axel - 493-494
Löwenhjelm, Karl Gustaf - 493-494
Lövenskiold, norsk-dansk slägt - 493-494, 495-496
Lövenskiold, Bartholomeus Herman - 495-496
Lövenskiold, Severin - 495-496
Lövenskiold, Otto Joachim - 495-496
Lövenskiold, Leopold Herman Severin - 495-496
Lövenskiold, Karl Otto - 495-496
Lövenskiold, Herman Severin - 495-496
Löwenstern-Kunckel, J. von. Se Kunckel - 495-496
Lövenörn, Poul - 495-496
Löwes färgringar, fysiol., kallas ett fenomen, som hör till de s. k. entopiska eller subjektiva ljusförnimmelserna - 495-496, 497-498
Löwig, Karl Jakob - 497-498
Lövkoja, bot. Se Leucojum och Mathiola - 497-498
Löwstädt, Karl Theodor - 497-498

M

Project Runeberg, Tue Dec 18 03:13:24 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >> https://runeberg.org/nfaj/

		Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni (1886) Tema: Reference Titelsida \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|

NORDISK FAMILJEBOK KONVERSATIONSLEXIKON OCH REALENCYKLOPEDI

Förord till den elektroniska upplagan

Innehåll / Table of Contents

M

NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI