Print (PDF) - On this page / på denna sida - Ludwigshafen, stad i Rhenpfalz - Ludvigskanalen (Donau-Main-kanalen) förenar Donau med Rhen - Ludwigslied, forntysk dikt på rhen-frankisk munart - Ludwigslust, stad i Mecklenburg-Schwerin - Ludvigsorden. 1. Ludvig den heliges orden (L'ordre de Saint Louis) - Ludvigsorden. 2. En Ludvig den heliges förtjänstorden stiftades 1836 - Ludvigsorden. 3. Två tyska Ludvigsordnar, hvilka ännu ega bestånd - Ludvigsson, krönikeskrifvare. Se Rasmus Ludvigsson - Ludvika, socken i Kopparbergs län, Grangärde tingslag - Lues, Lat., i allmänhet smittosam sjukdom, särskildt lues venerea eller l. syphilitica. Se Syfilis - Luffa Tourn., nätgurka, bot., farmak., ett slägte af klängande örter - Luft. 1. Fys. meteor., den gasblandning, som utgör hufvudbeståndsdelen i jordens atmosfer - Luft. 2. Fys. Ordet luft användes understundom såsom synonymt till ordet gas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Ludwigshafen-Luft.
214
Ludwigshafen, stad i Rhenpfalz, vid ven-stra
stranden af Rhen, midt emot Mannheim, med hvilket
L. är förenadt medelst en jern vägs-bro och en
ångfärja. Det var förr ett brohuf-vud till den forna
fästningen Mannheim, tills konung Ludvig I 1843 gaf
orten namnet L. L. blef stad 1859 och hade 21,037
innev. 1885. Det är den förnämsta handelsplatsen i
Pfalz och medelpunkt för dess jern vägar.
Ludvigskanalen (Donau-Main-kanalen) förenar Donau
ined Rhen och byggdes 1836- 45 under Ludvig I:s i
Bajern regering. Den börjar vid Kelheim vid Donau,
följer den kanaliserade Altmuhl till Dietflirt,
går derefter mot n. förbi Niirnberg och Fiirth samt
längs Regnitz till Bainberg, der den förenar sig med
Main. Kanalen, som användes endast till transport
af trävaror och årligen kräfver tillskott af staten
för sitt underhåll, är 178 kin. lång, 17,s m. bred
i vattenytan, 11 m. i bottnen och l,e m. djup.
Ludwigslied [-lid], forntysk dikt på rhen-frankisk
munart till förhärligande af den seger, som
franske konungen Ludvig III vann öfver nordmännen
vid Saucourt (880). Dikten, som är ett dyrbart
språkligt minnesmärke, innehåller strofer på dels 4,
dels 6 korta, rimmande rader. Tonen är folklig och
på samma gång bibliskt from. Författaren antages
hafva yarit en prest. L. utgafs 1696 i vanstäldt
skick af Schilter och 1837 kritiskt af Hoftmann von
Fallersleben i »Monumenta elnonensia», sedan han
upptäckt originalmanuskriptet i Valen-ciennes.
Ludwigslust, stad i Mecklenburg-Schwerin,
vid Berlin-Hamburg-jernvägen, 35 km. s. om
Schwerin. 6,269 innev. (1880). L., som anlades af
hertig Kristian Ludvig II (1747-56) och blef stad
1876, är storhertigens sommarresidens och har ett
1772-79 i ädel stil bygdt residensslott, med vackra
trädgårds- och parkanläggningar.
Ludvigsorden. 1. Ludvig den heliges orden (L’ordre
de Saint Louis), fransk kunglig militär orden,
hvilken kunde innehafvas endast af katoliker,
stiftades 1693 af Ludvig XIY och stadfästes 1719
af Ludvig XV. Den bestod af tre klasser: storkors,
kommendörer och riddare. Ordenstecknet bars i högrödt
band och utgjordes af ett åttaspetsigt hvit-emaljeradt
guldkors, med gyllene liljor i vinklarna; en rund
midtsköld innehöll Ludvig den heliges bild och
devisen Ludovicus Magnus instituit (Stiftad af
Ludvig den store) jämte stiftelseåret. Baksidans
midtsköld visade ett flammande svärd, omgifvet
af en lagerkrans med hvitt band, hv^rå lästes:
Bellicce virtutis prcemium (Belöning för krigiskt
mannamodl Orden upphäfdes 1793, men återupprättades
1814. Fr. o. m. år 1830 utdelades icke vidare dess
värdigheter.- 2. En Ludvig den heliges f or tjenster
d en stiftades 1836 för hertigdömet Parma af Karl
II Ludvig, då hertig af Lucca. Ordenstecknet visade
Ludvig den heliges bild och var afsedt till belöning
för civila förtjenster. - 3. Två tyska Ludvigsordnar,
hvilka ännu ega bestånd, hafva inrättats af furstar
med namnet Ludvig, nämligen Ba-
jerska L., stiftad 1827 af konung Ludvig I till
belöning för 50-årig verksamhet i offentlig tjenst,
och Hessiska L., en civil-och militär-förtjenstorden,
stiftad 1807 af storhertig Ludvig I samt 1831 försedd
med statut af Ludvig II.
’Ludvigsson, krönikeskrifvare. Se Rasmus Ludvigs so n.
Ludvika, socken i Kopparbergs län,
Grangärde tingslag. Areal 21,172 har. 3,758
innev. (1884). L. utgör ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Vesterås stift, Norrbärke kontrakt. -
Inom socknen ligga Ludvika stora Jernbruk på näset
emellan sjöarna Vessman och Öfre Hil-lern, som förenas
af Kolbäcksån, samt derinvid (Bergslags) Ludvika jern
vägsstation, en af de vigtigaste punkterna i svenska
jernvägsnätet. Utom Bergslagernas jernväg, som der
har sin mest betydande station (70 km. från Falun, 408
kin. från Göteborg), har Frö vi-Ludvika-banan der den
ena af sina ändpunkter, likaså den korta jern vägen
Vessman-Barken. Derjämte har platsen ångbåtstrafik
på sjön Vessman upp till Grangärde kyrkoby samt
står genom den nämnda jernbanan Vessman-Barken i
förbindelse med ångbåtstrafiken från Smedjebacken
genom Ströms-holms kanal till Mälaren. I L. by finnas
sparbank (sedan 1871) samt Uplands enskilda banks
afdelningskontor.
Lu’es, Lat., i allmänhet smittosam sjukdom, särskildt
lues venérea eller /. syphfätica. Se Syfilis.
Luffa Tourn., nätgurka, bot., f ar mak., ett slägte af
klängande örter, hörande till nät. fam. Cucurbitacece
Juss., kl. Mwwecia L. De arter, som föras till detta
inom varmare land förekommande slägte, hafva delvis
blifvit utbrutna från de närstående slägtena Momordica
L. och Cu-cumis L. De gurklika frukterna hafva hos
olika arter mycket olika egenskaper, hvilket för
öfrigt ofta inträffar bland gurkväxterna. Så äro de
omogna frukterna af L. acutangula Ser. välsmakande
; likaså äro frukterna af L. cegyptiaca, Mill. för
innevånarna i Egypten en omtyckt daglig föda samt
L. Petola Ser. i Kina och Kochinkina en vanlig
näring. Deremot verka de bittra frukterna af
L. amara Roxb., L. Bin-daal Roxb. (i Ostindien),
L. purgans Mart. och L. drastica (i Brasilien)
särdeles häftigt afförande likasom deras samslägting
koloqvinten. Rötterna af L. acutangula verka
äfven afförande och de mogna frukterna af samma art
kräkning. Det är fruktens yttre, köttiga del, som är
antingen ätbar eller en kraftigt verkande medicin. I
fruktens inre finnes ett nätverk af fasta, något
elastiska fibrer, hvilket begagnas dels till gröfre
silning, dels såsom ett slags tvättsvamp, hvarmed
kroppen rifves under bad. o. T. s.
Luft. 1. Fys., meteor., den gasblandning, som utgör
huvudbeståndsdelen i jordens atmosfer. Den kallas
äfven »atmosfcrisk luft». Luftens egentliga vigt tages
till enhet vid angif-vande af gasernas täthet. Om
dess sammansättning och fysikaliska egenskaper se
Atmosfer. - 2. Fys. Ordet luft användes understundom
såsom synonym till ordet gas (se Gas 2), företrädesvis
i sammansättningar, t. ex. luft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
