- Project Runeberg -  Nordisk familjebok /
1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni

(1886) Tema: Reference
Titelsida | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Idun med vishetens äpplen
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Tionde bandet
Lloyd - Militärkoloni

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1886


Förord till den elektroniska upplagan

Detta är tionde bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok (se detta ord).

Det här bandet utgavs 1886. Några intressanta och längre artiklar i det här bandet är London, Henry Wadsworth Longfellow, Lucia, Ludvig I den fromme, Luftballong, Lund, Lunds universitet, Läder, Läsare, Matematik, Materia, Materialism, Medborgerliga rättigheter, Medelhafvet, Medellifslängd, Medici, Medicin, Mejico l. Mexico, Mekanik, Menniskan, Meteorologi, Meteorstensfall, Metersystemet, Metodism, Milano.

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok.


The above contents can be inspected in scanned images: titelsida, titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titelsida - titelsida, titelbladets baksida
Rättelser - iii
I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - v, vi
Lloyd, Henry - 1-2
Lloyd, Llewellyn - 1-2, 3-4
Lluchmayor l. Llummayor, stad på spanska ön Mallorca - 3-4
Lo, zool. Se Lodjuret - 3-4
Loa, Sp., metrisk prolog - 3-4
Loanda (egentl. São Paulo de L.), hufvudstad i de portugisiska besittningarna på Syd-Afrikas vestkust - 3-4
Loango, i vidsträckt bemärkelse ett på Afrikas vestkust beläget område - 3-4
Lob, flik, betecknar hvarje hufvuddel af ett flikigt organ - 3-4
Lobanov, Alexej Borissovitj, furst L.-Rostovskij - 3-4
Lobaria, bot., ett af Hoffmann från Cetraria och Sticta utbrutet slägte bland lafvarna - 3-4
Lobatjevskij, Nikolaj Ivanovitj - 5-6
Lobau, den största af de öar, som nedanför Wien dela Donau i flere armar - 5-6
Lobau, Georges Mouton - 5-6
Lobe, Johann Christian - 5-6
Lobeck, Christian August - 5-6
Lobedanz, Edmund Adolf Johannes - 5-6
Lobeira, Vasco de, portugisisk författare under medeltiden. Se Amadisromaner - 5-6
Lobelia L., bot., farmak., ett örtslägte - 5-6, 7-8
Lobelin. Se Lobelia - 7-8
Lobenstein, stad i tyska furstendömet Reuss-Schleiz - 7-8
Lobkowitz, Wenzel Eusebius - 7-8
Lob-noor (Lop-Nor), träsklik sjö i östligaste delen af Östra Turkistan - 7-8
Lobo, Francisco Rodriguez - 7-8
Loboit, miner., en vid Gökum i Upland i urkalk förekommande varietet af mineralet idokras - 7-8
Lobositz, stad i norra Böhmen - 7-8
Lobscouse, egentl. lob's-course, »lappskojs», en stufvad maträtt - 7-8
Lobstein, Jean Frédéric - 7-8
Lobwasser, Ambrosius - 7-8
Localis (Lat., af locus, ställe), näml. casus. Se Kasus 2 - 7-8
Locanda, värdshus; herberge för resande i Italien - 7-8
Locarno, stad i schweiziska kantonen Ticino (Tessin) - 7-8, 9-10
Locatelli, Pietro - 9-10
Locatellis lampa, fys., en enkel oljelampa med fyrkantig veke utan lampglas, men försedd med reflektor - 9-10
Locativus (Lat., af locus, ställe), näml. casus. Se Kasus 2 - 9-10
Loccenius, Johan - 9-10, 11-12
Loch, högskotska benämningen på sjö, motsvarande iriska lough - 11-12
Lochag. Se Lochos - 11-12
Locher, Karl - 11-12
Loches, stad i franska depart. Indre-et-Loire - 11-12
Lochier (af Grek. lochia, barnsängsqvinnans rening), med., »afslag» - 11-12
Loch Katrine. Se Catherine Loch - 11-12
Lochmann, Ernst Ferdinand - 11-12
Lochner, Stephan - 11-12
Lochos, underafdelning inom de forngrekiska krigshärarna - 11-12
Lochteå, kustsocken af Pedersöre härad och Gamla Karleby domsaga, Vasa län, Finland - 11-12, 13-14
Loci communes. Se Locus - 13-14
Lockarp (vanligare än Lockerup), socken i Malmöhus län - 13-14
Locke, John - 13-14, 15-16
Lockerup. Se Lockarp - 15-16
Locketorp, socken i Skaraborgs län - 15-16
Lockhart, John Gibson - 15-16
Lockne, socken i Jämtlands län - 15-16
Locknevi, socken i Kalmar län - 15-16
Lock-out, Eng., afspärrning; sammanslutning emellan arbetsgifvare - 15-16
Lockport, stad i nord-amerikanska staten New York - 15-16
Lockroy, Joseph Philippe - 17-18
Lockyer, Joseph Norman - 17-18
Loco, på stället, i stället för; i prisnoteringar: här på platsen, på försäljningsplatsen - 17-18
Locri, Grek. Lokroi, forngrekisk stad i sydligaste Italien - 17-18
Locris, Lat., forngrekiskt landskap. Se Lokris - 17-18
Locus, Lat., ställe, plats, ort - 17-18
Locusta L., zool. Se Gräshoppor - 17-18
Lucusta, en giftblanderska i Rom på kejsar Neros tid - 17-18
Locutorium, samtalsrum i ett kloster - 17-18
Lod, sjöv., en vid en lång lina fäst metallkropp - 17-18, 19-20
Lod, enligt det äldre (före 1855) svenska vigtsystemet - 19-20
Lod, tekn. Se Lödning. 1 - 19-20
Loda. Se Lod 1 - 19-20
Lodafvikning, geod., den oregelbundna afvikningen i tyngdkraftens riktning från den riktning hon skulle hafva, om jorden i sträng mening vore en homogen rotaionsellipsoid - 19-20, 21-22
Lodbrok, psevdonym för författaren R. Pihlstrand - 21-22
Lodbrókarkviða. Se Krákumál - 21-22
Loddan, Mallotus villosus. Müll., zool., en till laxfiskarnas familj hörande fiskart - 21-22
Lodddfåfnesmål. Se Hávamál - 21-22
Lode, fordom stad och riddareslott i Estland - 21-22
Lode, uråldrig livländsk adelsslägt - 21-22
Lode, Göran Vilhelm - 21-22
Lode, Karl Leonhard - 21-22
Lodève, stad i franska depart. Hérault, vid Leugre - 21-22, 23-24
Lodge, Thomas - 23-24
Lodi, stad uti italienska prov. Milano - 23-24
Lodja, sjöv., ett litet och grundgående roddfartyg - 23-24
Lodjuret eller lon, Felis lynx, zool. - 23-24
Lodlina. Se Lod 1 - 23-24
Lodlinie kallas den riktning, som ett fritt hängande snöre med ett vidfäst lod alltid intager, när det befinner sig i hvila - 23-24
Lodoicea Sechellearum Labill., bot., en endast å de två Seychelleröarna Curieuse och Praslin växande ståtlig palm - 23-24, 25-26
Lodomerien, latiniserad benämning på det fordom sjelfständiga furstendömet Vladimir i Volynien - 25-26
Lodrät, matem. - 25-26
Lodskott. Se Lod 1 - 25-26
Lodur, Nord. mytol., en åsagud - 25-26
Lodyn l. Hlodyn, ett af namnen på åsynjan Jord. Se Jord, Nord. mytol. - 25-26
Lodz (P. Lódz), stad i rysk-polska guvern. Piotrkov, medelpunkten för Polens textilindustri - 25-26
Loebell, J. W. Se Löbell - 25-26
Loëche. Se Leuk - 25-26
Loefling, P. Se Löfling - 25-26
Loenbom, Samuel - 25-26
Lofar, Nord. mytol., nämnes i eddan såsom stamfader till en talrik dvärgaätt - 25-26
Lofgirig, sjöv., den benägenhet en seglande båt eller ett fartyg har att under segling bidevind eller med vinden från sidan vilja vända förstäfven rätt mot vinden - 25-26
Lofn, Nord. mytol., en af åsynjorna - 25-26
Lofoten, ögrupp i Nordlands amt, Norge - 25-26, 27-28
Loft ... - 27-28, 29-30, 31-32, 33-34, 35-36
Logis ... - 37-38, 39-40, 41-42, 43-44, 45-46
Lokalbad ... - 47-48, 49-50, 51-52, 53-54, 55-56
Lombardiet-Venezia ... - 57-58, 59-60, 61-62
London, Englands och Britiska rikets hufvudstad, jordens folkrikaste stad - 63-64, 65-66, 67-68, 69-70, 71-72, 73-74, 75-76, 77-78
London, stad i canadiska provinsen Ontario, vid floden Thames, på halfön emellan sjöarna Huron, Erie och Ontario - 77-78
Londonclay, geol., en till eocen-serien hörande lera, som finnes i s. ö. England - 77-78
Londonderry, grefskap uti irländska prov. Ulster - 77-78
Londonderry, hufvudstad i nämnda grefskap - 77-78
Londonderry, Henry Robert Stewart - 77-78, 79-80
Londonderry, Charles William Stewart, markis af L. - 79-80, 81-82
Londonkompaniet kallades ett bolag som i England bildades för Virginias kolonisation - 81-82
Londonkonferensen af år 1864. Se London, sp. 77 - 81-82
Londonprotokollet. Se London, sp. 77 - 81-82
Londres, Sp., London; namn på havannacigarrer af en viss form - 81-82
Long, socken i Skaraborgs län - 81-82
Long, George - 81-82
Long, George Washington de - 81-82
Longa, Lat., musikt. - 81-82
Longaröd. Se Långaröd - 81-82
Longberg, K. S. Se Longomontanus - 81-82
Longberg, Johan Olsson - 81-82
Long Branch, badort i nord-amerikanska staten New Jersey - 81-82
Longchamp l. Longchamps, fordom ett nunne-kloster s. v. om Paris - 81-82
Longe petitum, Lat., långsökt - 81-82
Longfellow, Henry Wadsworth - 81-82, 83-84, 85-86
Longford, nordvestligaste grefskapet i irländska prov. Leinster - 85-86
Longford, hufvudstad i nämnda grefskap - 85-86
Longhena, Baldassare - 85-86
Longhi, Luca - 85-86
Longhi, Pietro - 85-86
Longhi, Giuseppe - 85-86
Longimetri, matem., kallas stundom den del af geometrien, som behandlar linier och deras egenskaper - 85-86
Longinos, forngrekisk filosof och retor - 85-86
Longinus, polsk historieskrifvare. Se Dlugosz - 85-86
Longipennes. Se Långvingade foglare - 85-86
Long island, Förenta staternas i Nord-Amerika största ö, ligger i Atlantiska hafvet s. om Connecticut - 85-86, 87-88
Long island city, stad i nord-amerikanska staten New York - 87-88
Longitud. Se Längd - 87-88
Longitudinalgördel. Se Gördelbåge - 87-88
Longitudinalsvängningar, musikt., kallas luftsvängningarna i orgelpipor och blåsinstrument - 87-88
Longjumeau, kommun i franska depart. Seine-et-Oise - 87-88
Longman, engelsk bokhandlarefamilj - 87-88
Longman, Thomas - 87-88
Longman, Thomas Norton - 87-88
Longmynd-etagen, geol., kallas den äldsta delen af det kambriska systemet i England - 87-88
Longobarder. Se Langobarder - 87-88
Longomontanus (Longberg), Kristian Sörensen - 87-88
Longos, forngrekisk romanförfattare - 87-88
Longpérier, Henri Adrien Prévost de - 87-88
Longstreet, James - 87-88
Longström ... - 89-90, 91-92, 93-94, 95-96
Loppfrö ... - 97-98, 99-100, 101-102, 103-104, 105-106
Lorraine ... - 107-108, 109-110, 111-112, 113-114, 115-116
Lotos- ... - 117-118, 119-120, 121-122, 123-124, 125-126
Lotti ... - 127-128, 129-130, 131-132, 133-134, 135-136
Lo-underslägtet ... - 137-138, 139-140, 141-142, 143-144, 145-146
Lovén ... - 147-148, 149-150, 151-152, 153-154, 155-156
Loyson ... - 157-158, 159-160, 161-162, 163-164, 165-166
Lucia ... - 167-168, 169-170, 171-172, 173-174, 175-176
Ludiana. 1. Distrikt i kejsaredömet Indien - 175-176
Ludiana. 2. Hufvudstad i nämnda distrikt - 175-176
Ludi magister l. ludimagister, Lat., skollärare - 175-176
Ludion, fys., den i Frankrike brukliga benämningen på Cartesianska dykaren (se d. o.) - 175-176
Ludlow, stad i engelska grefskapet Salop (Shropshire) - 175-176
Ludlow, Edmund - 175-176
Ludlow-etagen, geol., den yngsta af de öfversiluriska bildningarna - 175-176
Ludmila, dotter af psjovernas höfding Slavibor - 175-176, 177-178
Ludolf (Leutholf), Hiob - 177-178
Ludolfingerna l. sachsiska huset kallas efter sachsiske hertigen Ludolf (d. 866) dennes sonson Henrik I Fogelfängaren och hans ättlingar på manslinien - 177-178
Ludolfska talet. Se Pi - 177-178
Ludovisi, Alessandro, kardinal, sedermera påfve. Se Gregorius XV - 177-178
Ludvig (Ludvik) den brådmogne, konung af Böhmen. Se Ludvig, konungar af Ungern, 2 - 177-178
Ludvig (Louis), franska konungar - 177-178
Ludvig. 1. L. (I) den fromme. Se Ludvig, romerska kejsare 1 - 177-178
Ludvig. 2. L. II den stammande (Louis le bègue) - 177-178
Ludvig. 3. L. III - 177-178
Ludvig. 4. L. IV (Fr. Louis d'outre-mer; Lat. Ludovicus ultramarinus) - 177-178, 179-180
Ludvig. 5. L. V den overksamme (Louis V Fainéant) - 179-180
Ludvig. 6. L. VI den tjocke (Louis le gros) - 179-180
Ludvig. 7. L. VII den unge (Louis le jeune) l. den fromme (L. le pieux) - 179-180
Ludvig. 8. L. VIII Lejonhjerta (Louis Coeur de lion) - 179-180
Ludvig. 9. L. IX den helige (Saint Louis) - 179-180, 181-182
Ludvig. 10. L. X den trätgirige (Louis le hutin) - 181-182
Ludvig. 11. L. XI - 181-182, 183-184
Ludvig. 12. L. XII - 183-184
Ludvig. 13. L. XIII - 183-184, 185-186
Ludvig. 14. L. XIV Dieudonné - 185-186, 187-188
Ludvig. 15. L. XV - 187-188
Ludvig. 16. L. XVI - 187-188, 189-190
Ludvig. 17. L. XVII - 189-190
Ludvig. 18. L. XVIII Stanislaus Xaver - 189-190, 191-192
Ludvig. 19. Ludvig Filip (Louis-Philippe) - 191-192, 193-194, 195-196
Ludvig (Louis), franska tronföljare (»dauphins») - 195-196
Ludvig. 1. Ludvig XIV:s och Maria Teresias af Spanien ende till mogen ålder komne son, kallad le grand dauphin - 195-196
Ludvig. 2. Den föregåendes son, hertig af Bourgogne - 195-196
Ludvig. 3. Ludvig XV:s och Maria Leszczinskas son, den föregåendes sonson - 195-196
Ludvig (Louis), konung af Holland. Se Bonaparte 5 - 195-196
Ludvig (Lodovico), konungar af Neapel - 195-196
Ludvig. 1. L. af Tarent - 195-196
Ludvig. 2. L. I - 195-196
Ludvig. 3. L. II - 195-196
Ludvig. 4. L. III - 195-196
Ludvig (Ludvik), konung af Polen. Se Ludvig, konungar af Ungern, 1 - 195-196
Ludvig I (Dom Luiz Philippe), konung af Portugal och »Algarbierna» - 195-196
Ludvig, romerska kejsare - 195-196
Ludvig. 1. Ludvig I den fromme (Fr. Louis le débonnaire) - 195-196, 197-198, 199-200, 201-202
Ludvig. 2. L. II - 201-202
Ludvig. 3. L. III den blinde - 201-202
Ludvig. 4. L. IV bajraren - 201-202, 203-204
Ludvig (Ludwig), tyska furstar - 203-204
Ludvig. 1. Tyska konungar: a) L. den tyske - 203-204
Ludvig. 1. Tyska konungar: b) L. (II) den unge - 203-204, 205-206
Ludvig. 1. Tyska konungar: c) L. Barnet (Ludwig das kind) - 205-206
Ludvig. 1. Tyska konungar: d) L. bajraren. Se Ludvig, romerska kejsare, 4 - 205-206
Lusvig. 2. L. Vilhelm I, markgrefve af Baden - 205-206
Ludvig. 3. L., konungar af Bajern: a) L. I Karl August - 205-206
Ludvig. 3. L., konungar af Bajern: b) L. II Otto Fredrik Vilhelm - 205-206, 207-208
Ludvig. 4. L. IV, storhertig af Hessen »och vid Rhen» - 207-208
Ludvig. 5. L., grefve af Nassau-Katzenellenbogen - 207-208
Ludvig. 6. L. Fredrik Kristian, vanligen kallad Louis Ferdinand, prins af Preussen - 207-208
Ludvig. 7. L., ärkehertigar af Österrike: a) L. Josef Anton - 207-208
Ludvig. 7. L., ärkehertigar af Österrike: b) L. Salvator - 207-208
Ludvig (Lajos), konungar af Ungern - 207-208
Ludvig. 1. L. I den store, konung af Ungern och Polen - 207-208, 209-210
Ludvig. 2. L. II den brådmogne, konung af Ungern och Böhmen - 209-210
Ludwig, Otto - 209-210
Ludwig, Karl Friedrich Wilhelm - 209-210, 211-212
Ludwig, Alfred - 211-212
Ludvig Albertsön - 211-212
Ludvig den fromme. Se Ludvig, romerska kejsare, 1 - 211-212
Ludvig den helige. Se Ludvig, franska konungar, 9 - 211-212
Ludvig Filip, fransmännens konung. Se Ludvig, franska konungar, 19 - 211-212
Ludvig Filip Albert, grefve af Paris - 211-212
Ludwigsburg, Würtembergs andra residensstad, hufvudstad i Neckarkretsen - 211-212
Ludvig Sforza (Lodovico il moro), hertig af Milano. Se Sforza - 211-212
Ludwigshafen, stad i Rhenpfalz - 213-214
Ludvigskanalen (Donau-Main-kanalen) förenar Donau med Rhen - 213-214
Ludwigslied, forntysk dikt på rhen-frankisk munart - 213-214
Ludwigslust, stad i Mecklenburg-Schwerin - 213-214
Ludvigsorden. 1. Ludvig den heliges orden (L'ordre de Saint Louis) - 213-214
Ludvigsorden. 2. En Ludvig den heliges förtjänstorden stiftades 1836 - 213-214
Ludvigsorden. 3. Två tyska Ludvigsordnar, hvilka ännu ega bestånd - 213-214
Ludvigsson, krönikeskrifvare. Se Rasmus Ludvigsson - 213-214
Ludvika, socken i Kopparbergs län, Grangärde tingslag - 213-214
Lues, Lat., i allmänhet smittosam sjukdom, särskildt lues venerea eller l. syphilitica. Se Syfilis - 213-214
Luffa Tourn., nätgurka, bot., farmak., ett slägte af klängande örter - 213-214
Luft. 1. Fys. meteor., den gasblandning, som utgör hufvudbeståndsdelen i jordens atmosfer - 213-214
Luft. 2. Fys. Ordet luft användes understundom såsom synonymt till ordet gas - 213-214, 215-216
Luftbad åstadkommas genom den nakna kroppens utsättande för luften - 215-216
Luftballong (aërostat), en stor, rundad säck af lätt tyg, afsedd att fyllas med en gasmassa - 215-216, 217-218, 219-220, 221-222
Luftblåsa, fys., en större eller mindre samling af luft eller gasformiga ämnen i det inre af en vätska eller en genomskinlig fast kropp - 221-222
Luftbössa, ett gevär, vid hvilket komprimerad luft användes som drifkraft - 221-222
Luftelektricitet, meteor. Elektricitet finnes i luften ej endast vid åskväder - 221-222
Luftkrets. Se Atmosfer - 221-222
Luftmaskin. Se Varmluftmaskin - 221-222
Luftmotstånd. Se Ballistik, Kulbana - 221-222
Luftperspektiv. Se Perspektiv - 221-222
Luftpress. Se Aërostat - 221-222
Luftpump, en apparat, med hvars tillhjelp luften eller någon annan gas kan förtunnas eller sammantryckas - 221-222, 223-224
Luftpyrometer, fys., apparat att uppmäta mycket höga temperaturer förmedelst luftens utvidgning - 223-224, 225-226
Luftrötter, bot., kallas de rötter, hvilka ofvan jord utskjuta från stammar och grenar - 225-226
Luftsadel, geol. - 225-226
Luftsegling. Se Luftballong - 225-226
Luftspegling. Se Hägring - 225-226
Luftstreck, ungefär detsamma som klimat (se d. o.) - 225-226
Luftstrupe, trachea, anat., är det rör, hvarigenom andningsluften hos de högre vertebraterna passerar till och från lungorna - 225-226, 227-228
Luftströmmar, meteor. - 227-228
Luftsyra, kem., det namn, som kemisten Th. Bergman 1774 gaf kolsyra, emedan den förekommer i luft - 227-228
Luftteleskop, astron. - 227-228
Lufttemperatur, meteor. - 227-228, 229-230
Lufttermometer, fys., ett instrument, med hvilket de noggrannaste temperaturobservationer kunna göras - 229-230
Lufttryck, meteor. Se Atmosfer, Barometer-minimum, Barometer-stånd - 229-230
Luftventil l. vakuum-ventil kallas en vid vissa ångpannor och andra ångapparater begagnad ventil - 229-230
Luftvexling. Se Ventilation - 229-230
Lugano, största staden i schweiziska kantonen Ticino - 229-230
Lugano-sjön, belägen dels i Lombardiet, dels i schweiziska kantonen Ticino - 229-230, 231-232
Lugansk, stad i ryska guvernem. Jekaterinoslav - 231-232
Luganskij, Kosak, psevdonym för den ryske skriftställaren V. I. Dahl - 231-232
Lugdunum. Se Laon, Leiden och Lyon - 231-232
Luggude. 1. Härad i Malmöhus län - 231-232
Luggude. 2. Kontrakt i Lunds stift - 231-232
Lugnås, socken i Skaraborgs län - 231-232
Lugo. 1. Provins i spanska landskapet Galicien - 231-232
Lugo. 2. Hufvudstad i nämnda provins, nära floden Miño - 231-232
Lugo. 3. Stad uti italienska prov. Ravenna - 231-232
Lugos, köping och hufvudort i ungerska komitatet Krasso-Szörény - 231-232
Lugubre, Ital., musikt., dystert - 231-232
Luik l. Luyk, nederländska namnet på Liége - 231-232
Luini, Bernardino - 231-232, 233-234
Luis de Granada, Spaniens störste andlige vältalare - 233-234
Luisen-orden, preussisk qvinno-orden - 233-234
Lukas, evangelisten - 233-234
Lukasbilder. Se Kristusbulder och Mariabilder - 233-234
Lukas van Leiden. Se Leiden, L. v. - 233-234
Lukaszewicz, Jósef - 233-234
Lukianos, forngrekisk skriftställare - 233-234, 235-236
Lukmanier, alppass på gränsen emellan de schweiziska kantonerna Grisons och Ticino - 235-236
Luków, stad i rysk-polska guvern. Siedlce - 235-236
Lukrativ, vinstgifvande - 235-236
Luksor, en by med omkr. 2,000 innev. på högra Nilstranden i Öfre Egypten - 235-236
Lukt, fysiol. Luktorganet bringas till verksamhet genom vissa gasformiga ämnen - 235-236, 237-238
Luktnerver, nervi olfactorii, anat. - 237-238
Luktsalt, farmak., ett namn, som allmänheten i de flesta fall nyttjar om surt ammonium-karbonat - 237-238
Lukttörne. Se Törne - 237-238
Luktviol. Se Viola - 237-238
Lukubrera, arbeta om nätterna. Lukubration, nattarbete - 237-238
Lukuga, ett vestligt aflopp från sjön Tanganjika till Kongo (se d. o.) - 237-238
Lukullan l. lukullit, en till arkitektoniska ändamål använd svart, bituminös kalksten eller marmor - 237-238
Lukullisk. Se Lucullus - 237-238
Lule-elf, den tredje i afseende på storleken bland Sveriges floder - 237-238, 239-240
Lule lappmark. Se Lappmark - 239-240
Lule träsk. Se Stora Lulevattnen - 239-240
Luleå (Lule), stapelstad i Norrbottens län, säte för landshöfdingen i länet (sedan år 1856) - 239-240
Luleå. 1. Neder-L., socken i Norrbottens län - 239-240
Luleå. 2. Öfver-L., socken i Norrbottens län - 239-240
Luleå-Ofoten-jernvägen, den nordligaste jernväg på jorden - 239-240, 241-242
Lullisk konst. Se Lullus, R. - 241-242
Lullius. Se Lullus, R. - 241-242
Lullus, angelsachsisk missionär - 241-242
Lullus, Raimundus (Don Ramon Lull, äfven kallad Lullius) - 241-242
Lully, Jean Baptiste de - 241-242, 243-244
Lum. Se Lumb - 243-244
Lumachello, Ital., en art marmor - 243-244
Lumb uppgifves i Vestgöta lagmanslängden vara den förste af Vestergötlands lagmän - 243-244
Lumbago. Se Ryggskott - 243-244
Lubricina och Lumbrucius. Se Daggmaskar - 243-244
Lumbye, Hans Christian - 243-244
Lumen, Lat., ljus; ljusöppning; mynning, kaliber - 243-244
Luminös, ljus, klar; utmärkt, förträfflig - 243-244
Luminais, Evariste Vital - 243-244
Lummelunda, socken i Gotlands län - 243-244
Lummerslägtet, Lycopodium L., bot., farmak. - 243-244
Lumpacivagabundus, eländig lösdrifvare, landsvägsriddare - 243-244
Lumparland. Se Lemland - 245-246
Lumpenus. Se Långbarnslägtet - 245-246
Lumpfiskslägtet l. sugfiskslägtet, Liparis Artedi, zool. - 245-246
Lump-ull (konst-ull). Se Mungo och Shoddy - 245-246
Luna, i den romerska mytologien mångudinnan, motsvarande grekernas Selene (se d. o.) - 245-246
Luna, alkemistiskt namn på silfver - 245-246
Luna, fordom stad i norra Italien - 245-246
Luna, Petrus de, påfve. Se Benedikt XIII - 245-246
Lunardistans, astron. Se Måndistans - 245-246
Lunaria L., månviol, bot. - 245-246
Lunarium, astron., en apparat, som tjenar till att vid undervisning förtydliga månens gång kring jorden - 245-246
Lunation. Se Astronomisk månad - 245-246
Lunch l. luncheon, Eng., egentl. brödstycke, »gaffelbit»; lätt måltid emellan frukosten och middagen - 245-246
Lund, uppstad i Malmöhus län med rikets andra universitet och säte för biskopen öfver Lunds stift - 245-246, 247-248, 249-250
Lund, Per af - 249-250
Lund, Kristen Andersen - 249-250
Lund, Johan Ludvig Gebhardt - 249-250, 251-252
Lund, Peter Vilhelm - 251-252
Lund, Bernt - 251-252
Lund, Georg Frederik Vilhelm - 251-252
Lund, Frederik Kristian - 251-252
Lund, Maximiliana Teodolinda, född Röske - 251-252, 253-254
Lund, Troels Frederik - 253-254
Lund, Hilda Maria - 253-254
Lunda, socken i Stockholms län - 253-254
Lunda, socken i Södermanlands län - 253-254
Lunda, rike uti inre Syd-Afrika mellan Moero- och Bangveolosjöarna - 253-254
Lundagård. Se Lund - 253-254
Lundberg, Gustaf - 253-254, 255-256
Lundberg, Fredrik Albertinus - 255-256
Lundbergh, Bernhard Adam Fredrik - 255-256
Lundblad, Johan - 255-256
Lundblad, Johan Fredrik af - 255-256
Lundblad, Sven - 255-256, 257-258
Lundbladska priset, stiftadt 1789 af professorn i Lund Johan Lundblad - 257-258
Lundby, socken i Göteborgs och Bohus län - 257-258
Lundby, socken i Vestmanlands län - 257-258
Lundby, (Norra) socken i Skaraborgs län - 257-258
Lundby, (Södra) socken i Skaraborgs län - 257-258
Lundby, Stora, socken i Elfsborgs län - 257-258
Lundby, by i Nörrejylland - 257-258
Lundby, Anders Andersen - 257-258
Lundbye, Johan Thomas - 257-258
Lunde, Peter Frederik - 257-258, 259-260
Lundell, Johan August - 259-260
Lundeqvist, Nils Vilhelm - 259-260
Lunderberg, Karl - 259-260
Lundgren, Karl Gustaf - 259-260
Lundgren, Ludvig Persson - 259-260, 261-262
Lundgren, Per Henrik - 261-262
Lundgren, Egron Sellif - 261-262, 263-264, 265-266
Lundgrén, Johan Fredrik - 265-266
Lundgren, Sven Anders Bernhard - 265-266
Lundh, Gregers Fougner - 265-266
Lundh, Henrik Theodor - 265-266, 267-268
Lundholmen, friherreskap - 267-268
Lundin, Claës Johan - 267-268
Lunding, Niels Kristian - 267-268
Lundius, Carolus - 267-268, 269-270
1. Lundmark, Anders - 269-270
2. Lundmark, Johanna Vilhelmina - 269-270, 271-272
Lundo (F. Lieto), socken af Masku härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län, Finland - 271-272
Lundquist, Anders - 271-272
Lundqvist, Karl Fredrik - 271-272
Lundqvist, Ernst Gustaf - 271-272
Lunds brunn, helsobrunn i Skelfvums socken, Skaraborgs län - 271-272
Lunds domkyrka är Nordens äldsta metropolitankyrka och en af dess märkvärdigaste helgedomar - 271-272, 273-274
Lunds landsförsamling. Se Lund, sp. 247 - 273-274
Lundsnäcka. Se Helix - 273-274
Lunds stift bildades snart efter kristendomens införande och erhöll sin förste biskop 1048 - 273-274, 275-276
1. Lundström, Johan Peter - 275-276
2. Lundström, Johan Edvard - 275-276
3. Lundström, Carl Frans - 275-276
Lundström, Ulrika Henrietta Matilda, född Tengbom - 275-276
Lundström, Axel Nicolaus - 275-276, 277-278
Lunds universitet. Karolinska universitetet i Lund - 277-278, 279-280, 281-282, 283-284
Lunds Veckoblad, den äldsta af de i Skåne nu utkommande tidningarna - 283-284, 285-286
Lundvall, Karl Johan - 285-286
Lunel, stad i franska depart. Hérault - 285-286
Lunett, Fr. lunette. 1. Byggnadsk., rund eller halfrund muröppning - 285-286
Lunett. 2. Befästningsk. Se Fältbefästning - 285-286
Lunéville, stad i franska depart. Meurthe-et-Moselle - 285-286
Lunga (Lat. pulmo), anat. - 285-286, 287-288
Lungblodslag ... - 289-290, 291-292, 293-294, 295-296
Lungsot ... - 297-298, 299-300, 301-302, 303-304, 305-306
Lus ... - 307-308, 309-310, 311-312, 313-314, 315-316
Lutherburg ... - 317-318, 319-320, 321-322, 323-324, 325-326
Luxembourg-palatset ... - 327-328, 329-330, 331-332, 333-334, 335-336
Lübeck ... - 337-338, 339-340, 341-342, 343-344, 345-346
Lyby ... - 347-348, 349-350, 351-352, 353-354, 355-356
Lykantropi ... - 357-358, 359-360, 361-362, 363-364, 365-366
Lyndsay ... - 367-368, 369-370, 371-372, 373-374, 375-376
Lyriker ... - 377-378, 379-380, 381-382, 383-384, 385-386
Lystringsgallerier ... - 387-388, 389-390, 391-392, 393-394
Långbarnslägtet, Lumpenus Reinh., zool. en till slemfiskarnas familj, Blenniidæ, hörande fiskslägte - 395-396
Långedrag, lotsstation och badort, nära mynningen af Göta elfs sydligare gren, i Vestra Frölunda socken - 395-396
Långelanda, socken i Göteborgs och Bohus län, Orusts östra härad - 395-396
Långemåla, socken i Kalmar län, Handbörds härad - 395-396
Långfredag, fredagen före påsk - 395-396
Långhalsar, Lepas anatifera. Se Lepas - 395-396
Långhalsen, insjö i Södermanland, Oppunda, Villåttinge, Jönåkers och Rönö härad - 395-396
Långholmen, ö i Riddarfjärden af Mälaren - 395-396, 397-398
Långhundra, härad i Stockholms län - 397-398
Långhus, byggnadsk., kallas, i motsats till tvärhus och kor, det mot vester belägna, för församlingen afsedda, långsträckta hufvudrummet i en kyrkobyggnad - 397-398
Långlöt, socken på Öland, Kalmar län - 397-398
Långnosdelfiner. Se Hvaldjuren - 397-398
Långnäbb-slägtet l. rödspof-slägtet, Limosa, zool. - 397-398, 399-400
Långrofva. Se Bunias orientalis - 399-400
Långsele, socken i Vesternorrlands län, Sollefteå tingslag - 399-400
Långserud, socken i Värmlands län - 399-400
Långskepp, sjöv., ett gemensamt namn för de krigsfartyg, som användes under hednatiden - 399-400
Långström, Peter. Se Longström - 399-400
Långsynthet. Se Hypermetropi - 399-400
Långtora, socken i Upsala län, Lagunda härad - 399-400
Långvingade simfoglar, Longipennes, zool. - 399-400
Lår, anat., hos menniskan del del af nedre lemmen, som sträcker sig från bäckenet till knäet - 399-400
Lårben. Se Lår - 399-400
Lårbensbrott. Hos en fullvuxen och frisk menniska behöfves ett ganska betydligt yttre våld eller svårare fall för att afbryta lårets ben - 401-402
Lårding, sjöv. Se Sjömansgarn - 401-402
Låring, skeppsb., akterligaste delen af fartygssidan - 401-402
Låringsbåtar, sjöv., de till ett fartyg hörande båtar, hvilka, då de äro ombordtagna, hafva sin plats vid fartygets sidor akterut - 401-402
Lås betecknar i allmänhet en inrättning för tillslutande af dörrar, lådor m. m. - 401-402, 403-404
Låstad, socken i Skaraborgs län - 403-404
Låta gå, sjöv., vid firning af en tågända eller vid nedsänkning af ett föremål, hängande i tåg eller ketting, plötsligt släppa af, så att föremålet hastigare hinner sin bestämmelseort. Jfr Fira, Släcka - 403-404
Lä l. Le (Isl. Hlér), Nord. mytol., en hafsgud - 403-404
Lä, sjöv., den sida, hvaråt vinden går - 403-404
Läbard (Fornn. Hlébarðr), ett i Eddan förekommande jättenamn - 403-404
Läby, socken i Upsala län - 403-404
Läckage, sjöv., förlust af flytande varor under befraktning om bord - 403-404
Läckra rörsoppen. Se Boletus - 403-404
Läckö. Se Leckö - 403-404
Läder, afhårade och genom garfning beredda djurhudar - 403-404, 405-406, 407-408, 409-410
Läderbro. Se Lärbro - 409-410
Läderhuden. Se Hud - 409-410
Läder-intarsia ... - 411-412, 413-414, 415-416
Länd ... - 417-418, 419-420, 421-422, 423-424, 425-426
Länsväsende ... - 427-428, 429-430, 431-432, 433-434, 435-436
Lärbro, socken i Gotlands län - 435-436
Lärdalsören, kustort i Bergens stift (Norge) - 435-436
Lärda samfund. Se Akademi - 435-436
Lärda tidningar, »upplagde i Stockholm för egen kostnad af Lars Salvius» - 435-436, 437-438
Lärdomshistoria, en numera ej bruklig benämning, motsvarande hvad vi kalla vetenskapernas (och literaturens) historia - 437-438
Lärdomsskola - 437-438, 439-440
Lärdölerne, ett kompani norska partigängare - 439-440
Lärft, benämning på tvåskaftade, täta hvita tyger i allmänhet - 439-440
Lärjungar. 1. Jesu lärjungar. Se Apostel - 439-440
Lärjungar. 2. (Eng. disciples) Campbelliter, baptistsekt. Se Baptist, sp. 1534 - 439-440
Lärka. Se Lärkorna - 439-440
Lärkesholm, gods i Örkelljunga socken - 439-440
Lärkfalken, Falco subbuteo, zool. - 439-440
Lärkgran, lärkträd, Larix decidua Mill., bot., farmak. - 439-440
Lärkorna, Alaudidæ, zool., bilda en familj inom tättingarnas ordning och foglarnas klass - 439-440, 441-442
Lärkslägtet. Se Lärkorna - 441-442
Lärksvamp eller, rättare, lärkträdssvamp, Polyporus officinalis Fr., bot., farmak., med. - 441-442, 443-444
Lärkträd. Se Lärkgran - 443-444
Lärkträdssvamp. Se Lärksvamp - 443-444
Lärobref. Se Gesäll - 443-444
Lärodikt l. didaktiskt poem, en i versform klädd utredning af något ämne - 443-444
Läroverk, allmänna. Se Skolväsende - 443-444
Läråd (Fornn. Læráðr), Nord. mytol., ett träd, som öfverskyggar Valhall - 443-444
Läsare är ett ord, hvarmed betecknats anhängare af vissa företeelser inom den svensk-lutherska kyrkan - 443-444, 445-446, 447-448
Läsegel. Se Ledsegel - 447-448
Läsemetod. Se Ljudmetoden - 447-448
Läsförhör, detsamma som husförhör (se d. o.) - 447-448
Läsida. 1. Sjöv. Se Lä - 447-448
Läsida. 2. Geol., den sidan af en genom inlandsis och glacierer afnött eller slipad berghäll eller bergkulle, som är vänd åt samma håll, hvaråt isen rört sig, således »i lä» - 447-448
Läska, rengöra ett eldvapens lopp från deri qvarsittande krutsmuts m. m. - 447-448
Läskskott, ett löst skott - 447-448
Läskbalja, sjöv., en till hvar kanon om bord under skjutning hörande vattenfylld träbalja - 447-448
Läsning, statsr. Se Bill och Lagförslag - 447-448
Läsning för folket, qvartalsskrift, som sedan 1835 (ett häfte utkom 1834) utgifves af Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande (se d. o.) - 447-448
Läsning i blandade ämnen, en tidskrift, som utgafs i Stockholm 1797-1801 - 447-448
Läspning, läspande, ett felaktigt uttal af ord eller stafvelser med konsonanten s - 447-448, 449-450
Läst (Isl. lest, Fornsv. læst). 1. Ett redan i Sveriges medeltid användt mått - 449-450
Läst. 2. En vigtenhet, som förr begagnades vid skeppsmätnin - 449-450
Lästringe, socken i Södermanlands län - 449-450
Läsö. Se Læsö - 449-450
Lätta metaller, kem., benämnas sådana metalliska grundämnen, som äro specifikt lättare än sina oxider - 449-450
Lätta trupper, krigsv., kallas de trupper, som till följd af sin jämförelsevis lättare beväpning egna sig för den s. k. lätta tjensten - 449-450
Lättfjät, Nord. mytol., var namnet på en af åsagudarnas hästar - 449-450
Lättmatros, sjöv., yngre sjöman ombord å handelsfartyg. Jfr Jungman - 449-450
Löbell (Loebell), Johann Wilhelm - 449-450
Löberg, Timandus Jonas - 449-450
Löberöd, gods i Hammarlunda socken, Malmöhus län - 449-450
Löddeköpinge. Se Lyddeköpinge - 449-450
Löddeån. Se Lyddeån - 449-450
Löderup, socken i Kristianstads län - 449-450
Lödig och Lödighet. Se Lod, 2 - 449-450
Lödkolf. Se Lödning - 449-450
Lödning, tekn., kallas det förfarande hvarigenom tvänne metallytor af samma eller olika slag förenas med hvarandra genom ingjutning mellan dem af en metall, som efter afsvalningen fäster vid båda ytorna - 449-450, 451-452
Lödror ... - 451-452, 453-454, 455-456
Löfstedt ... - 457-458, 459-460, 461-462, 463-464, 465-466
Löneregleringsnämnd ... - 467-468, 469-470, 471-472, 473-474, 475-476
Lösings, Bråbo och Memmings kontrakt ... - 477-478, 479-480, 481-482, 483-484, 485-486
Löwegren ... - 487-488, 489-490, 491-492, 493-494
Löwenhjelm, Karl Axel - 493-494
Löwenhjelm, Karl Gustaf - 493-494
Lövenskiold, norsk-dansk slägt - 493-494, 495-496
Lövenskiold, Bartholomeus Herman - 495-496
Lövenskiold, Severin - 495-496
Lövenskiold, Otto Joachim - 495-496
Lövenskiold, Leopold Herman Severin - 495-496
Lövenskiold, Karl Otto - 495-496
Lövenskiold, Herman Severin - 495-496
Löwenstern-Kunckel, J. von. Se Kunckel - 495-496
Lövenörn, Poul - 495-496
Löwes färgringar, fysiol., kallas ett fenomen, som hör till de s. k. entopiska eller subjektiva ljusförnimmelserna - 495-496, 497-498
Löwig, Karl Jakob - 497-498
Lövkoja, bot. Se Leucojum och Mathiola - 497-498
Löwstädt, Karl Theodor - 497-498

M


M är den trettonde bokstafven i det vanliga europeisk-latinska alfabetet - 499-500, 501-502
Ma, egyptisk gudomlighet. Se Egypten, sp. 221 - 501-502
Maa, Finsk mytol., jorden - 501-502, 503-504
Maahinen, Finsk. mytol., namn på andeväsenden - 503-504
Maalstræv. Se Målsträv - 503-504
Maanen, Cornelis Felix van - 503-504
Maaninka, sjö i Savolaks, Finland - 503-504
Maaninka, socken vid nämnda sjö, i Kuopio län, härad och domsaga - 503-504
Maanselkä, den finska benämningen på landrygg, betecknar i sin vidsträcktaste användning sammanfattningen af Finlands alla väsentligare vattendelare - 503-504, 505-506
Maaria l. Maariainen, de i de finska besvärjelsesångerna begagnade formerna af namnet på Jungfru Maria - 505-506
Maas. Se Meuse - 505-506
Maas, N. Se Maes - 505-506
Maassen, Karl Georg - 505-506
Maassen, Friedrich Bernhard Christian - 505-506
Maassluis l. Maaslandsluis, stad i nederländska prov. Syd-Holland - 505-506
Maastricht, hufvudstad i nederländska prov. Limburg - 505-506, 507-508
Mab ... - 507-508, 509-510, 511-512, 513-514, 515-516
Macdonald ... - 517-518, 519-520, 521-522, 523-524, 525-526
Macies ... - 527-528, 529-530, 531-532, 533-534, 535-536
Macrobius ... - 537-538, 539-540, 541-542, 543-544, 545-546
Madeira ... - 547-548, 549-550, 551-552, 553-554, 555-556
Madrigal ... - 557-558, 559-560, 561-562, 563-564, 565-566
Magar ... - 567-568, 569-570, 571-572, 573-574, 575-576
Magelhaens ... - 577-578, 579-580, 581-582, 583-584, 585-586
Magistratspredikan ... - 587-588, 589-590, 591-592, 593-594, 595-596
Magnesium-ljus ... - 597-598, 599-600, 601-602, 603-604, 605-606
Magni ... - 607-608, 609-610, 611-612, 613-614, 615-616
Magnus ... - 617-618, 619-620, 621-622, 623-624, 625-626
Magyariska literaturen ... - 627-628, 629-630, 631-632, 633-634, 635-636
Mahabaleshwar ... - 637-638, 639-640, 641-642, 643-644, 645-646
Maine ... - 647-648, 649-650, 651-652, 653-654, 655-656
Maisur ... - 657-658, 659-660, 661-662, 663-664, 665-666
Majorianus ... - 667-668, 669-670, 671-672, 673-674, 675-676
Makrillgäddan ... - 677-678, 679-680, 681-682, 683-684, 685-686
Malajiska arkipelagen ... - 687-688, 689-690, 691-692, 693-694, 695-696
Malatitze ... - 697-698, 699-700, 701-702, 703-704, 705-706
Malheur ... - 707-708, 709-710, 711-712, 713-714, 715-716
Malm ... - 717-718, 719-720, 721-722, 723-724
Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i Stockholm - 723-724
Malmstedt, Magnus Brynolphi - 723-724
Malmsten, Per Henrik - 723-724, 725-726
Malmsten, Karl Johan - 725-726, 727-728
Malmstock. Se Malm 1 - 727-728
Malmström, Per - 727-728, 729-730
Malmström, Bernhard Elis - 729-730, 731-732
Malmström, Carl Gustaf - 731-732, 733-734
Malmström, Johan August - 733-734
Malmström, Karl Robert - 733-734, 735-736
Malmsylta, metallurg. Se Sylta - 735-736
Malmö, sjö- och stapelstad i Malmöhus län samt säte för landshöfdingen - 735-736, 737-738
Malmöhus län - 737-738, 739-740, 741-742
Malmön, ö i Askums socken, Göteborgs och Bohus län - 741-742
Malmö recess, den under bemedling af hansestädernas ombud d. 1 Sept. 1524 i Malmö träffade öfverenskommelsen emellan Sverige och Danmark - 741-742
Malmö recess, den å landtdagen i Malmö d. 18 Sept 1662 träffade öfverenskommelsen emellan svenska regeringens kommissarier och ständerna i de eröfrade provinserna Skåne, Halland och Bleking - 741-742
Malo. Se Saint Malo - 741-742
Maloggia, alppass i schweiziska kantonen Grisons - 741-742
Malojaroslavez, stad i ryska guvernem. Kaluga - 741-742
Malope L., bot. - 741-742
Malorossija, R., Lillryssland (se d. o.) - 741-742
Malot, Hector Henri - 741-742
Malou, Jules Edouard François Xavier - 741-742
Malouinerna. Se Falklandsöarna - 741-742
Malpighi, Marcello - 741-742
Malpighiaceæ Juss., bot. - 741-742, 743-744
Mal pintado ... - 743-744, 745-746
Maltitz ... - 747-748, 749-750, 751-752, 753-754, 755-756
Manaar ... - 757-758, 759-760, 761-762, 763-764, 765-766
Mandel ... - 767-768, 769-770, 771-772, 773-774, 775-776
Mandeville ... - 777-778, 779-780, 781-782, 783-784, 785-786
Manfred ... - 787-788, 789-790, 791-792, 793-794, 795-796
Manila-elemi ... - 797-798, 799-800, 801-802, 803-804, 805-806
Manna-asken ... - 807-808, 809-810, 811-812, 813-814, 815-816
Manon Lescaut ... - 817-818, 819-820, 821-822, 823-824, 825-826
Mantegazza ... - 827-828, 829-830, 831-832, 833-834, 835-836
Manuale ... - 837-838, 839-840, 841-842, 843-844
Manx, den keltiska munart, som talas på ön Man. Se Gaeliska språket och literaturen - 843-844
Manytj är icke, såsom det stundom antages, en biflod till Don i Syd-Ryssland, utan en dal och flodbädd - 843-844
Manzanares, flod i spanska prov. Madrid - 843-844
Manzanares, stad i spanska prov. Ciudad Real (Mancha) - 843-844
Manzanilla-trädet. Se Hippomane - 843-844
Manzanillo l. Manzanilla, hamnstad i Colima, i mejikanska staten Colima - 843-844
Manzoni, Alessandro Francesco Tomaso Antonio - 843-844
Manö l. Mandö, liten dansk ö i Nordsjön - 843-844
Manöver, krigsv., i allmänhet hvarje rörelse af en trupp på slagfältet - 843-844, 845-846
Manöver, sjöv., de rörelser, som verkställas medelst segel, roder och maskin - 845-846
Manövrera, göra en manöver (se d. o.) - 845-846
Maori, det inhemska namnet på infödingarna på Nya Zeeland (se d. o.) - 845-846
Mapes, Walter - 845-846
Maquet, Auguste - 845-846
Mara, Lat. incubus, asthma nocturnum, Grek. efialtes, kallas en känsla af qväfning, beklämning eller tryckande tyngd öfver bröstet, som kommer på under sömnen - 845-846
Mara, Gertrud Elisabeth, f. Schmeling - 845-846
Marabu-storkslägtet, Leptoptilus, zool. - 845-846, 847-848
Marabut. Se Marbut - 847-848
Maracaibo, hufvudstad i staten Zulia i syd-amerikanska republiken Venezuela - 847-848
Maracaibo-sjön. Se Maracaibo-viken - 847-848
Maracaibo-viken l. Venezuela-viken, hafsvik på Syd-Amerikas nordkust - 847-848
Maragatos. Se Leon 1 - 847-848
Maragha, stad i persiska prov. Aserbeidjan - 847-848
Marais, Fr., träsk, namn på ett qvarter i Paris, äfven kalladt »Quartier du temple» - 847-848
Marak, Julius - 847-848
Maran. Se Mara och Maraslägtet - 847-848
Maran atha, ett arameiskt uttryck, som betyder: »Herren kommer» och som läses i 1 Kor. 16:22 - 847-848
Maraner. Se Marraner - 847-848
Maranhão l. Maranham, provins i norra Brasilien - 847-848
Maranhão (fullständigt São Luiz de Maranhão), hufvudstad i nämnda provins - 847-848
Marañon, Port. Maranhão, benämning på Amazonfloden (se d. o.) och särskildt på dennas öfre del. Namnets härledning är ej fullt säker - 847-848
Maranta arundinacea L. är en i Vestindien och nordliga Syd-Amerika inhemsk mångårig ört - 847-848, 849-850
Maraschino ... - 849-850, 851-852, 853-854, 855-856
Marby ... - 857-858, 859-860, 861-862, 863-864, 865-866
Mardefeld ... - 867-868, 869-870, 871-872, 873-874, 875-876
Margareta ... - 877-878, 879-880, 881-882, 883-884, 885-886
Maria ... - 887-888, 889-890, 891-892, 893-894, 895-896
Mariadagar ... - 897-898, 899-900, 901-902, 903-904, 905-906
Maria Stuart ... - 907-908, 909-910, 911-912, 913-914, 915-916
Marienburg ... - 917-918, 919-920, 921-922, 923-924, 925-926
Marionett ... - 927-928, 929-930, 931-932, 933-934, 935-936
Mark ... - 937-938, 939-940, 941-942, 943-944, 945-946
Markmus ... - 947-948, 949-950, 951-952, 953-954, 955-956
Mármaros ... - 957-958, 959-960, 961-962, 963-964, 965-966
Marokko ... - 967-968, 969-970, 971-972, 973-974, 975-976
Mars ... - 977-978, 979-980, 981-982, 983-984, 985-986
Marser ... - 987-988, 989-990, 991-992, 993-994, 995-996
Marstrand ... - 997-998, 999-1000, 1001-1002, 1003-1004, 1005-1006
Martialisk ... - 1007-1008, 1009-1010, 1011-1012, 1013-1014, 1015-1016
Martin den helige ... - 1017-1018, 1019-1020, 1021-1022, 1023-1024, 1025-1026
Martyrium, Lat., martyrdom, martyrdöd; en martyrs graf - 1025-1026
Martyrologium l. calendarium sanctorum, Lat., förteckning på kristna martyrer och öfriga helgon jämte uppgifter om deras dödsdag och dyrkan - 1025-1026
Maruffel, tölp, lymmel - 1025-1026
Mar-ulk, haf-ulk, Lophius psicatorius L., zool., en fiskart - 1025-1026
Marum, Martinus van - 1025-1026
Marum, socken i Skaraborgs län - 1025-1026
Marutse-Ma(m)bunda - 1025-1026, 1027-1028
Marvad, en af Tegnér i Frithiofs saga begagnad antikiserande form i st. f. marvatten - 1027-1028
Marvar. Se Djodpur - 1027-1028
Marvatten, sjöv. Ett fartyg, som är fyldt med vatten - 1027-1028
Marvel, Ik, psevdonym för den amerikanske författaren Donald Mitchell - 1027-1028
Marvell, Andrew - 1027-1028
Marx, Adolf Bernhard - 1027-1028
Marx, Karl - 1027-1028, 1029-1030
Mary-Lafon, Jean Bernard - 1029-1030
Maryland, en af Nord-Amerikas Förenta stater - 1029-1030
Maryport, stad i engelska grefskapet Cumberland - 1031-1032
Marzipan, ett slags bakverk af stött mandel med tillsats af orangeblomvatten och finsiktadt socker - 1031-1032
Maråkers kapell. Se Söderala - 1031-1032
Maräng, ett slags bakverk af ägghvita, hvilken vispats med stålvisp till hårdt skum - 1031-1032
Masaccio, en af den italienska renaissancens förste och ypperste målare i Florens - 1031-1032
Masada, en af makkabéerna anlagd, af Herodes den store ännu mer befäst och till ett stort krigsmagasin inrättad bergfästning i Palestina - 1031-1032
Masagan l. Masigan (El Bridsja), starkt befäst hamnstad i Marokko - 1031-1032
Masaniello, egentligen Tommaso l. Maso Aniello - 1031-1032
Masaua, stad i egyptiska Sudan - 1031-1032, 1033-1034
Masaya, stad i central-amerikanska republiken Nicaragua - 1033-1034
Masbate, en bland Filippinerna, vid Luzons södra ände, 3,3136 qvkm - 1033-1034
Mascarenhas, Mascarenerna, en uti Indiska ocieanen ö. om Madagaskar belägen ögrupp - 1033-1034
Mascaret. Se Bore, fys. - 1033-1034
Mascarille, en i den molièreska komedien förekommande betjent-typ - 1033-1034
Maschmann, Hans Henrik - 1033-1034
Mascov, Johann Jakob - 1033-1034
Masculinum, gramm., mankön, ord af manligt kön. Se Genus - 1033-1034
Masdeu, Juan Francisco - 1033-1034
Masenderan (Masanderan), provins i norra Persien - 1033-1034, 1035-1036
Masinissa, numidisk furste - 1035-1036
Masius, Karl Wilhelm Hermann - 1035-1036
Mask, zool. och med. Se Maskar och Masksjukdom - 1035-1036
Mask (Fr. masque, Ital. maschera, af Arab. maskharat, upptågsmakare, gyckel), lös-ansigte, falskt ansigte af måladt papp, lärft, vax o. dyl. - 1035-1036, 1037-1038
Maskar, Vermes L., zool. - 1037-1038
Maskara, stad i Algeriet, prov. Oran - 1037-1038
Maskaron (Fr. mascaron, Ital. mascherone, augmentativform af maschera, ansigtssmask), menniskoansigte, användt som ornament - 1037-1038, 1039-1040
Maskat. 1. Sultanatet M. l. Oman, stat i Arabien - 1039-1040
Maskat. 2. Stad i nämnda sultanat - 1039-1040
Maskbatrachierna l. maskgroddjuren, Gymnophiona, zool., bilda den lägsta ordningen inom amfibiernas klass - 1039-1040
Maskelyne, Nevil - 1039-1040, 1041-1042
Maskera. Se Mask - 1041-1042
Maskerad. Se Mask - 1041-1042
Maskering, befästningsk., en fältbefästnings döljande från den fientliga sidan - 1041-1042
Maskfrön, Flores Cinæ Ph. Su., farmak., kallades förr Semina Cinæ till följd af en förvrängning af drogens italienska namn, Semenzina (»litet frö») - 1041-1042
Maskfördrifning. Se Masksjukdom - 1041-1042
Maskgroddjuren. Se Maskbatrachierna - 1041-1042
Maskhackare, Buphaga, zool. Se Buphaga - 1041-1042
Maskin (Lat. machina), i vidsträcktaste betydelse en kropp eller en sammansättning af flere kroppar med bestämda rörelser, afsedd till att öfverföra en mekanisk kraft från en punkt till en annan - 1041-1042, 1043-1044
Maskinbädd, skeppsb. Se Bädd 2 - 1043-1044
Maskindirektör benämnes föreståndaren för maskinafdelningen vid hvarje af de sex trafikdistrikt, å hvilka de svenska statsbanelinierna för närvarande äro fördelade - 1043-1044
Maskineri, en benämning, som stundom användes i st. f. maskin (se d. o.), i synnerhet i äldre arbeten i maskinläran - 1043-1044
Maskin-ingeniör, i vidsträcktare bemärkelse en från fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi vid teknisk högskola utexaminerad ingeniör till skillnad från de från öfriga fackskolor vid samma läroverk utexaminerade eleverna - 1043-1044
Maskinist, den som vårdar eller sköter en maskin; ledare af ett maskineri - 1043-1044
Maskinistofficerarna och Flottans maskiniststat - 1043-1044, 1045-1046
Maskinkanon, anti-torpedkanon, artill., en enpipig fältpjes af liten kaliber, försedd med en lättrörlig bakladdningsmekanism samt metallpatron - 1045-1046
Maskinlära. Se Mekanik - 1045-1046
Maskintorf. Se Bränntorf - 1045-1046
Mask-kur och maskmedel. Se Masksjukdom - 1045-1046
Maskopi, lönlig förbindelse för bedrägliga ändamål; samråd - 1045-1046
Maskormarna, Opoderodonta, zool. - 1045-1046
Maskovad l. moskovad, råsocker - 1045-1046
Maskregn - 1045-1046, 1047-1048
Maskros ... - 1049-1050, 1051-1052, 1053-1054, 1055-1056
Masreliez ... - 1057-1058, 1059-1060, 1061-1062, 1063-1064, 1065-1066
Massformig ... - 1067-1068, 1069-1070, 1071-1072, 1073-1074, 1075-1076
Masttopp ... - 1077-1078, 1079-1080
Matebele. Se Matabele - 1081-1082
Matejko, Jan Alojzy - 1081-1082
Matematik kallas vetenskapen om storheter i allmänhet och deras egenskaper samt lagarna för deras förhållanden till hvarandra - 1081-1082, 1083-1084, 1085-1086, 1087-1088, 1089-1090, 1091-1092
Matematiker, en person, som sysselsätter sig med matematiska studier eller matematiskt författareskap - 1091-1092
Matematisk, mekan. o. fys. (i mots. till fysisk) säges om ett föremål, ett instrument, en företeelse, när man i en teoretisk redogörelse för detsamma fäster sig endast vid vissa af dess enklaste egenskaper och förhållanden med uteslutande af alla andra - 1091-1092, 1093-1094
Matematiska tecken - 1093-1094
Mater, Lat., moder - 1093-1094
Mater Dei, Guds moder - 1093-1094
Matera, stad uti italienska prov. Potenza - 1093-1094
Materia, materie, egentl. urämne; ämne; innehåll; filos. - 1093-1094, 1095-1096
Material, ämne, hvaraf någonting förfärdigas - 1095-1096
Materialförråd, förv. Se Förråd - 1095-1096
Materialia, språkv., kallas sådana substantiv, som beteckna ett visst ämne, mätbart eller vägbart - 1095-1096, 1097-1098
Materialism (se Materia), filos., den åsigt, enligt hvilken materien utgör väsendet i allt - 1097-1098, 1099-1100, 1101-1102
Materialist, anhängare af materialismen - 1101-1102
Materialist, menniska, som, förnekande alla slags ideal i det menskliga lifvet, ser hela detta lif och alla dess förhållanden mer eller mindre ur de djuriska begärens synpunkt och lefver derefter; groft njutningslysten, rå, cynisk menniska - 1101-1102
Materialistisk, som är eller innebär materialism - 1101-1102
Materialistisk, krass, rå, cynisk - 1101-1102
Materialiter, Lat., med hänsyn till sitt innehåll l. väsende, i motsats till formaliter, hvad formen beträffar - 1101-1102
Materialprincip, teol. - 1101-1102
Materia medica, Lat., läran om läkemedlen och deras verkningar, farmakologi, farmaci - 1101-1102
Materia peccans, Lat., sjukdomsämne - 1101-1102
Materie. Se Materia - 1101-1102
Materiel, sammanfattningen af de maskiner, redskap, vagnar o. s. v., hvilka användas å en jernväg, inom en fabrik, vid ett bruk eller annat verk - 1101-1102
Materiel, som är eller hänför sig till materia - 1101-1102
Materna, Amalie - 1101-1102
Maternitet, egenskapen att vara moder - 1101-1102
Maternitetsprincipen kallas den juridiska satsen att ett oäkta barns underhåll åligger modern - 1101-1102
Mathesis, lat., matematik - 1101-1102
Mathesius, Johann - 1101-1102
Mathesius, Johann - 1101-1102, 1103-1104
Mathew, Theobald - 1103-1104
Mathews, Charles - 1103-1104
Mathews, Charles James - 1103-1104
Mathews, Cornelius - 1103-1104
Mathiesen. Se Mathyssen - 1103-1104
Mathieu, Claude Louis - 1103-1104
Mathieu, Adolphe Charles Ghislain - 1103-1104
Mathilda. Se Matilda - 1103-1104
Mathiola, löfkoja, lövkoja, levkoja - 1103-1104
Mathy, Karl - 1103-1104, 1105-1106
Mathyssen, Mathysz l. Mathys, Jan - 1105-1106
Matico, Herba matico Ph. Su., farmak. - 1105-1106
Matière, Fr., var (i ett sår) - 1105-1106
Matilda, helgon. Se Matilda, engelska furstinnor, 2, och Matilda, tyska furstinnor, 1. - 1105-1106
Matilda (Maud), engelska furstinnor: - 1105-1106
Matilda, Vilhelm Eröfrarens gemål - 1105-1106
Matilda, Henrik I:s gemål - 1105-1106
Matilda, Henrik I:s och den föregåendes dotter - 1105-1106
Matilda, markgrefvinna af Toscana, kallad den stora grefvinnan - 1105-1106
Matilda (Mathilde), tyska furstinnor: - 1105-1106
Matilda (Mathildis), tysk drottning, Henrik I Fogelfängarens gemål - 1105-1106, 1107-1108
Matilda, abbedissa i Quedilnburg - 1107-1108
Matilda, tysk kejsarinna, Henrik V:s gemål. Se Matilda, engelska furstinnor, 3 - 1107-1108
Matildiska godsen ... - 1107-1108, 1109-1110, 1111-1112, 1113-1114, 1115-1116
Matthiæ ... - 1117-1118, 1119-1120, 1121-1122, 1123-1124, 1125-1126
Maurenbrecher ... - 1127-1128, 1129-1130, 1131-1132, 1133-1134, 1135-1136
Mauvais sujet ... - 1137-1138, 1139-1140, 1141-1142, 1143-1144, 1145-1146
Maximilian ... - 1147-1148, 1149-1150, 1151-1152, 1153-1154, 1155-1156
Mayer ... - 1157-1158, 1159-1160, 1161-1162, 1163-1164, 1165-1166
Mazzola ... - 1167-1168, 1169-1170, 1171-1172, 1173-1174
Meckenen. Se Mecheln, Isr. von - 1173-1174
Mecklenburg (riktigare Meklenburg), område i norra Tyskland vid Östersjön - 1173-1174, 1175-1176, 1177-1178
Mecklenburg, Louis - 1177-1178
Meconium, Lat., barnbeck (se d. o.) - 1177-1178
Medalj. 1. Skådepenning, minnespenning - 1177-1178
Medalj. 2. Prispenning, belöningspenning - 1177-1178
Medalj. 3. Benämning på antika mynt, särskildt de större - 1177-1178, 1179-1180
Medaljfonden kallas en af konung Karl XIV Johan stiftad fond - 1179-1180
Medaljong, medalj af ovanlig storlek - 1179-1180
Medaljpensionär. Se Svärdsmedaljen - 1179-1180
Medaljör, stämpelskärare, medaljgravör; innehafvare af medalj (se d. o.) - 1179-1180
Medborgarekrona, hos grekerna, särskildt lacedemonerna och athenarna, ett lysande utmärkelsetecken, som utdelades åt medborgare, hvilka gjort sig väl förtjenta om det allmänna - 1179-1180
Medborgaren, namn på olika tidningar, som utgifvits i Stockholm - 1179-1180
Medborgarerätt (Lat. jus civitatis), jur., rättigheten att vara medlem af en stat och åtnjuta dermed förenade förmåner under förpligtelse till trohet mot staten och lydnad för dess lagar - 1179-1180, 1181-1182
Medborgerliga pligter. Se nästa art. - 1181-1182
Medborgerliga rättigheter kallas äfven frihetsrättigheter - 1181-1182, 1183-1184, 1185-1186, 1187-1188
Medborgerlig frihet. Se föreg. art. - 1187-1188
Medborgerligt förtroende, jur., betecknar sammanfattningen af de medborgerliga rättigheter och förmåner, hvilka förverkas genom sådana brott, som lagstiftaren ansett vara af neslig beskaffenhet - 1187-1188
Meddomsmän, jur., de folkvalde bisittare i domstol, hvilka icke behöfva ega juridisk bildning - 1187-1188
Meddomsmänd, N. Se föreg. art. - 1187-1188
Médéa, stad i Algeriet, prov. Alger - 1187-1188
Medea, Grek. hjeltes., den kolchiske konungen Æetes' trollkunniga dotter - 1187-1188
Medelafstånd, astron., medelstorleken af alla de i banrörelse förekommande afstånden mellan centralkroppen och den omkring honom i rörelse stadda kroppen - 1187-1188, 1189-1190
Medelanomali, astron. Se Anomali - 1189-1190
Medelbara vasaller. Se Länsväsende, sp. 424 - 1189-1190
Medelbarometerstånd, meteor. - 1189-1190
Medelbart valsätt. Se Val - 1189-1190
Medelby. Se Mellby - 1189-1190
Medeleqvatorn. Se Eqvator - 1189-1190
Medelfrankiska. Se Fornhögtyska - 1189-1190
Medelhafspass. Se Algeriskt pass - 1189-1190
Medelhafs-rasen. Se Kaukasiska rasen - 1189-1190
Medelhafvet (Lat. Mare internum, Med. Lat. Mare mediterraneum) - 1189-1190, 1191-1192, 1193-1194
Medelhögtyska (betecknas Mht.), det språk, som talades af de tyska stammarna alemanner, bajrare och franker från omkr. 1100 till omkr. 1500 - 1193-1194
Medelkontraktet af Kalmar stift. Se Ölands medelkontrakt - 1193-1194
Medelkontraktet af Visby stift - 1193-1194
Medellagen (medleste lagen) - 1193-1194, 1195-1196
Medellifslängd, stat., en statistisk term, om hvars rätta betydelse stor begreppsförvirring varit och ännu är rådande - 1195-1196
Medellin. 1. Småstad med 1,250 innev. i spanska prov. Badajoz - 1195-1196, 1197-1198
Medellin. 2. Hufvudstad i staten Antioquia i syd-amerikanska republiken Columbia - 1197-1198
Medelmarkegångspris. Se Markegång - 1197-1198
Medelpad, landskap i Norrland - 1197-1198, 1199-1200
Medelpadius, Olaus Petri. Se Liturgiska striden, sp. 1495 - 1199-1200
Medelpads kontrakt, af Hernösands stift - 1199-1200
Medelpads vestra domsaga, i Vesternorrlands län - 1199-1200
Medelpads östra domsaga, i Vesternorrlands län - 1199-1200
Medelplan, skeppsb., det vertikala plan, som tänktes gående genom kölens och stäfvarnas medellinier samt i anseende till längd och höjd anses sträcka sig genom hela fartyget och dess rundhult - 1199-1200
Medelplana, socken i Skaraborgs län, Kinne härad - 1199-1200
Medelplanet. Se Medelsol - 1199-1200
Medelproportional, matem. - 1199-1200
Medelpunkt (geometriskt centrum) - 1199-1200
Medelpunktseqvation, astron., skilnaden mellan den sanna anomalien och medelanomalien i en banrörelse - 1199-1200
Medelrörelse, astron. - 1199-1200
Medelsol, astron. - 1199-1200, 1201-1202
Medelsoltid (medeltid), astron., medelsolens timvinkel (se Medelsol) - 1201-1202
Medelsta (Medelstad). 1. Härad i Blekinge län - 1201-1202
Medelsta. 2. Kontrakt i Lunds stift - 1201-1202
Medelstark accent. Se Exspiratorisk accent - 1201-1202
Medeltal. Se Medelvärde - 1201-1202
Medeltemperatur, meteor. - 1201-1202
Medelterm, log., det i en logisk slutledning ingående begrepp, genom hvars logiska förhållande till subjektet och predikatet dessa senares inbördes förhållande bestämmes - 1201-1202, 1203-1204
Medeltid, astron. Se Medelsoltid - 1203-1204
Medeltiden, hist., kallar man det skede i verldshistorien, som ligger emellan »Gamla» och »Nyare» tiden - 1203-1204, 1205-1206
Medeltidens filosofi - 1205-1206
Medelvärde, medeltal, matem. - 1205-1206
Meden agan, Grek., »ingenting för mycket», en af den gamle Chilons vishetsregler - 1205-1206
Medesimo tempo, Ital., musikt., samma tempo (som förut) - 1205-1206
Medevi, Sveriges äldsta helsobrunn - 1207-1208
Medgift. Se Hemföljd - 1207-1208
Med Gud och Sveriges allmoge anföres stundom, ehuru oriktigt, såsom konung gustaf I:s valspråk - 1207-1208
Med Guds hjelp, ett af konung Karl XII:s valspråk - 1207-1208
Medhjelpare (Lat. socius), jur., den, som uppsåtligen med råd och dåd främjar ett brott - 1207-1208
Medhurst, Walter Henry - 1207-1208
Mediae (litterae mediae), Lat., fotet., kallas i den äldre grammatiken b-, d- och g-ljuden - 1207-1208
Mediæval. Se Medieval - 1207-1208
Medial (lat. medialis), i midten befintlig; hörande till medium (se d. o.) - 1207-1208
Mediana språkljud, fonet. - 1207-1208
Medianpapper, papper af medelstort format - 1207-1208
Mediant, musikt., den ton å diatoniska skalan, som ligger midt emellan tonika och dominant - 1207-1208
Mediastinum, Lat., anat., det af hjertat m. m. fyllda rum i brösthålan - 1207-1208
Mediat, medelbar, beroende - 1207-1208
Mediate, medelbart - 1207-1208
Mediation, bemedling - 1207-1208
Mediationsakten. Se Schweiz, hist. - 1207-1208
Mediatisera, d. v. s. göra mediat - 1207-1208
Mediator l. mediatör, medlare - 1207-1208
Medicago L., bot., ett örtslägte - 1207-1208
Medicaster, qvacksalvare - 1207-1208
Medicéerna. Se Medici - 1207-1208
Mediceiska stjernor, förålrad benämning å planeten Jupiters månar - 1207-1208
Mediceiska Venus. Se Aphrodite, sp. 889 - 1207-1208
Medici, medicéerna, en för affärsdriftighet, rikedom, konstsinne och storartadt mecenatskap berömd »popolan»-slägt i Florens - 1207-1208, 1209-1210, 1211-1212, 1213-1214
Medicin, betyder såväl läkemedel som läkekonst - 1213-1214, 1215-1216, 1217-1218, 1219-1220, 1221-1222, 1223-1224
Medicinalfond l. medicinalstat kallas det statsanslag, hvaröfver Medicinalstyrelsen för sina många olikartade utgifter förfogar - 1223-1224
Medicinalförråd, arméns. Se Förråd - 1223-1224
Medicinalordningarna. Se Medicinalstyrelsen - 1223-1224
Medicinalråd, ledamot af Medicinalstyrelsen - 1223-1224
Medicinalstat. Se Medicinalfond - 1223-1224
Medicinalstyrelsen, det ämbetsverk, som i Sverige står i spetsen för medicinalväsendet - 1223-1224, 1225-1226
Medicinaltaxa l. apotekaretaxa - 1225-1226
Medicinalvigt l. apoteksvigt - 1225-1226
Medicinera, intaga läkemedel - 1225-1226
Medicinsk, som tillhör eller har afseende på läkekonsten - 1225-1226
Medicinskt archiv. Se Nordiskt medicinskt arkiv - 1225-1226
Medicus, Lat., läkare - 1225-1226
Medien kallades i forntiden nordvestra delen af det nuvarande Iran - 1225-1226, 1227-1228
Medier. 1. Fonet. Se Mediæ - 1227-1228
Medier. 2. Svensk plur. af Medium (se d. o.) - 1227-1228
Medieval l. mediæval, en boktryckarestil - 1227-1228
Medigo, Josef Salomo Elieser del - 1227-1228
Medikalgymnastik, sjukgymnastik - 1227-1228
Medikament. Se Läkemedel - 1227-1228
Medikamentsförråd. Se Apoteksprivilegium - 1227-1228
Medikamentös, innehållande medikament l. läkemedel - 1229-1230
Medikamentösa bad, bad, som innehålla något medikament l. läkemedel - 1229-1230
Medikaster. Se Medicaster - 1229-1230
Mediko-kirurgiska institutet. Se Karolinska mediko-kirurgiska institutet - 1229-1230
Medikolegal, hörande till rättsmedicinen (se d. o.) - 1229-1230
Medikolegal obduktion. Se Likbesigtning - 1229-1230
Mediko-mekaniska institut äro anstalter för mekanisk gymnastik (se d. o.) - 1229-1230
Mediko-pnevmatiska anstalten kallades den i Stockholm af e. o. professoren O. T. Sandahl inrättade anstalt, i hvilken vissa sjukdomar behandlades medelst inandning af förtätad luft - 1229-1230
Medimn, forngrekiskt rymdmått för torra varor - 1229-1230
Medina, stad i Hedjas i vestra Arabien - 1229-1230, 1231-1232
Medina Celi ... - 1231-1232, 1233-1234, 1235-1236
Medvetande ... - 1237-1238, 1239-1240, 1241-1242, 1243-1244, 1245-1246
Mehri ... - 1247-1248, 1249-1250, 1251-1252, 1253-1254, 1255-1256
Meissner, August Hermann ernst Bernhard - 1255-1256
Meissonier, Jean Louis Ernest - 1255-1256
Mejdell. Se Meidell, D. - 1255-1256
Mejer, Otto Georg Alexander - 1255-1256
Mejeri, en till en landtegendom hörande byggnad, i hvilken man håller mjölken frisk samt deraf kernar smör och bereder ost - 1255-1256
Mejico l. Mexico, hufvudstad i förbundsrepubliken Mejico, säte för förbundsregeringen, kongressen och en ärkebiskop - 1257-1258
Mejico l. Mexico, Sp. Estados unidos de M., Aztek. Mexitli, förbundsrepublik i Nord-Amerika - 1257-1258, 1259-1260, 1261-1262, 1263-1264, 1265-1266, 1267-1268, 1269-1270
Mejico l. Mexico, en af de inre staterna i mejikanska förbundsrepubliken - 1269-1270
Mejikanska folk. Se Indianer, sp. 520 - 1269-1270
Mejikanska kustströmmen kallas den i norra Stilla oceanen utanför Mejicos och Central-Amerikas vestkust från n. mot s. löpande hafsströmmen - 1269-1270
Mejikanska språk är en rent geografisk bestämning på de talrika dels med hvarandra beslägtade, dels från hvarandra fullkomligt skilda språk, som talas (eller talats) af de inhemska folken på det nuvarande området för Mejicos förenta stater - 1269-1270
Mejikanska viken l. mejikanska golfven, en stor vik af Atlantiska hafvet på Nord-Amerikas östkust - 1269-1270
Mejillones, stad i det 1882 af Bolivia till Chile afträdda området Antofagasta - 1269-1270
Mejram. Se Origanum - 1269-1270
Mekanik, vetenskapen om de lagar, som äro gällande vid förändringar i kropparnas lägen, och de krafter, som dervid utöfva inflytande - 1269-1270, 1271-1272, 1273-1274
Mekaniker l. mekanikus, person, som har vetenskapliga insigter i mekanik - 1273-1274
Mekanisk, hörande till mekaniken (se d. o.); afsedd för tillverkning af maskiner eller maskindelar - 1273-1274
Mekaniska bergarter. Se Klastisk - 1273-1274
Mekaniska kåren. Se Flottans mekaniska kår - 1273-1274
Mekaniska värmeteorien, fys. - 1273-1274
Mekanisk eqvivalent, fys. - 1273-1274, 1275-1276
Mekanisk gymnastik kallas den gymnastikmetod, som använder maskiner för åstadkommandet af det muskelarbete, den muskelöfning, som är det väsentliga i all gymnastik - 1275-1276
Mekanisk inspirationsteori. Se Ingifvelse - 1275-1276
Mekaniskt arbete. Se Arbete, sp. 968, och Lefvande kraft - 1275-1276
Mekanism (se Mekanik), i filos. mening ett helt, som är bestämdt af mekaniska lagar - 1275-1276
Mekhong. Se Mekong - 1275-1276
Mekines, stad i Marokko - 1275-1276, 1277-1278
Mekka, stad i Hedjas, vestra Arabien - 1277-1278
Mekkabalsam, Balsamum de Mecca, B. gileadense, B. judaicum, Opobalsamum verum m.m., farmak. - 1277-1278
Mekong, en af södra Asiens största floder - 1277-1278, 1279-1280
Mekonsyra ... - 1279-1280, 1281-1282, 1283-1284, 1285-1286
Melanderhjelm ... - 1287-1288, 1289-1290, 1291-1292, 1293-1294, 1295-1296
Melech ... - 1297-1298, 1299-1300, 1301-1302, 1303-1304, 1305-1306
Mellanhand, metacarpus, anat., den mellanfoten motsvarande delen på öfverlemmen, belägen emellan handlofve och fingrar samt bildad af 5 ben - 1305-1306
Mellanharmoni. Se Andamento - 1305-1306
Mellankommande part. Se Intervention - 1305-1306
Mellanled, bot. Se Internodium - 1305-1306
Mellanpoler l. magnetiska följepunkter. Se Magnetisering, sp. 599 - 1305-1306
Mellanrikslag, jur., i vidsträckt bemärkelse lag, i hvilken olika stater iklädt sig vissa åtaganden gentemot hvarandra eller gentemot hvarandras undersåtar - 1305-1306, 1307-1308
Mellanslag, boktr., metallstycken om 6 petits längd ( = en »konkordans») eller derutöfver - 1307-1308
Mellansnäpporna och storsnäpporna, Totanini, zool. - 1307-1308
Mellansnäppslägtet, Totanus, zool. - 1307-1308, 1309-1310
Mellansorken ... - 1309-1310, 1311-1312, 1313-1314, 1315-1316
Melofon ... - 1317-1318, 1319-1320, 1321-1322, 1323-1324, 1325-1326
Memming ... - 1327-1328, 1329-1330, 1331-1332, 1333-1334, 1335-1336
Mendes ... - 1337-1338, 1339-1340, 1341-1342, 1343-1344, 1345-1346
Menhir ... - 1347-1348, 1349-1350, 1351-1352, 1353-1354, 1355-1356
Menniskan ... - 1357-1358, 1359-1360, 1361-1362, 1363-1364, 1365-1366
Meno ... - 1367-1368, 1369-1370, 1371-1372, 1373-1374, 1375-1376
Menuett ... - 1377-1378, 1379-1380, 1381-1382, 1383-1384, 1385-1386
Mergelgraf ... - 1387-1388, 1389-1390, 1391-1392, 1393-1394, 1395-1396
Merkurius ... - 1397-1398, 1399-1400, 1401-1402, 1403-1404, 1405-1406
Merovingerna ... - 1407-1408, 1409-1410, 1411-1412, 1413-1414, 1415-1416
Mesen ... - 1417-1418, 1419-1420, 1421-1422, 1423-1424, 1425-1426
Messeniska krigen ... - 1427-1428, 1429-1430, 1431-1432, 1433-1434, 1435-1436
Mesterton ... - 1437-1438, 1439-1440, 1441-1442, 1443-1444, 1445-1446
Metamorfos ... - 1447-1448, 1449-1450, 1451-1452
Metempsykos, en själs förflyttning - 1451-1452
Meteor betecknar, i vidsträckt bemärkelse, hvarje luftfenomen, såsom vind, storm, dimma, moln, regn, hagel, regnbåge, stjernfall m. m. - 1451-1452
Meteorism, med. Se Trumsjuka - 1451-1452
Meteorit. Se Meteorsten - 1451-1452
Meteorjern. Se Meteorsten - 1451-1452
Meteorognosi. Se Väderleksförutsägelse - 1451-1452
Meteorograf, en apparat, som samtidigt registrerar flere meteorologiska instrument - 1453-1454
Meteorolit. Se Meteorsten - 1453-1454
Meteorolog, en person, som egnar sig åt eller sysselsätter sig med meteorologi (se d. o.) - 1453-1454
Meteorologi eller atmosferologi, vetenskapen om luftkretsen och dess företeelser - 1453-1454, 1455-1456, 1457-1458
Meteorologiska centralanstalten i Stockholm, upprättad 1873 - 1457-1458, 1459-1460
Meteorologiska centralanstalter, meteorologiska institut - 1459-1460, 1461-1462
Meteorologiska institut. Se föreg. art. - 1461-1462
Meteorologiska kongresser kallas sammankomster af meteorologer från olika land - 1461-1462
Meteorologiska observationer. Se nästa art. - 1461-1462
Meteorologiska stationer kallas sådana ställen, der oafbrutna reguliera meteorologiska observationer under längre tid anställas - 1461-1462, 1463-1464, 1465-1466
Meteorologiska sällskap - 1465-1466
Meteorologiska årstider innefatta en tidrymd af tre månader - 1465-1466
Meteoromanti. Se Väderleksförutsägelse - 1465-1466
Meteorpapper. Se Confervaceæ - 1465-1466
Meteorsten, meteorit, meteorolit l. aërolit, miner., en stenartad och jernhaltig massa af kosmiskt ursprung - 1465-1466, 1467-1468
Meteorstensfall - 1467-1468, 1469-1470, 1471-1472
Meteorstoft. Se Kosmisk - 1471-1472
Meter. 1. Versmått. Se Metrik - 1471-1472
Meter. 2. Längdmått. Se Metersystemet - 1471-1472
Meterkilogram, detsamma som kilogram-meter (se d. o.) - 1471-1472
Metersystemet kallas det system för mått och vigt, hvilket är grundadt på metern såsom enhet - 1471-1472, 1473-1474
Metheg, ett perpendikulärt streck under den stafvelse i hebreiska ord, på hvilken tonen ligger - 1473-1474
Methemoglobin, fysiol., ett ur blodfärgämnet deriveradt färgämne - 1473-1474
Methfessel, Albert Gottlieb - 1473-1474
Methodius, missionär bland de slaviska folken - 1473-1474
Methuen-fördraget kallas en d. 27 Dec. 1703 af Englands sändebud i Lissabon, John Methuen, med Portugal afslutad traktat - 1473-1474
Methusalah. Se Metusala - 1473-1474
Métier, Fr., handtering, yrke, näring - 1473-1474
Metis, Grek. mytol., klokhetens gudinna - 1473-1474
Metod, i allmänhet ett på öfverläggning och skäl grundadt sätt att gå tillväga vid lösandet af någon uppgift - 1473-1474, 1475-1476
Metodik. 1. Log., läran om metoden, särskildt den vetenskapliga metoden - 1475-1476
Metodik. 2. Pedagog., framställning af tillvägagåendet vid undervisningen - 1475-1476
Metodiker. Se Medicin, sp. 1218 - 1475-1476
Metodisk, som förfar efter metod; som förrättas med metod - 1475-1476
Metodism. Under förra hälften af 1700-talet uppstod inom den engelska statskyrkan en andlig rörelse - 1475-1476, 1477-1478, 1479-1480, 1481-1482
Metodist-episkopal-kyrkan. Se föreg. art. - 1481-1482
Metodister. Se Metodism - 1481-1482
Metoiker l. skyddsborgare kallades i det forna Grekland de i Attika bosatte främlingarna - 1481-1482
Metonomasi, förändring af ett namn genom dess öfversättning på annat språk - 1481-1482
Metons cykel, kronol. Se Gyllental och Kronologi, sp. 122 - 1481-1482
Metonymi är en trop, bestående deri att orsak sättes i st. f. verkan och tvärtom - 1481-1482
Metop, byggnadsk. - 1481-1482, 1483-1484
Metoposkopi, den föregifna konsten att af den särskilda formen på och föreningen emellan vecken och fårorna i en menniskas panna vinna insigt om hennes själsegenskaper samt hennes förflutna och framtida lefnad - 1483-1484
Métra, Jules Louis Ollivier - 1483-1484
Mètre. Se Meter - 1483-1484
Metretes, forngrekiskt hufvudmått för flytande varor - 1483-1484
Metrik, läran om versmåtten - 1483-1484, 1485-1486
Metrisk. 1. Som hänför sig till versmått - 1485-1486
Metrisk. 2. Som hänför sig till metersystemet - 1485-1486
Metrisk centner, en vigt af 100 kg - 1485-1486
Matritis, med., inflammation i lifmodern - 1485-1486
Metrodoros. 1. Åtskilliga grekiska filosofer - 1485-1486
Metrodoros. 2. En grekisk epigramdiktare - 1485-1486
Metrologi kallas kännedomen om de hos olika folk och under olika tider brukliga mått-, vigt- och myntsystem - 1485-1486
Metromani. Se Nymfomani - 1485-1486
Metronom, ett instrument, som mäter tidsintervall - 1485-1486
Metronomoi kallades i det forna AAthen de af staten anställde justeringsmän - 1485-1486
Metronymikon, plur. -ka, namn, hvilket är bildadt efter moders namn - 1487-1488
Metron kallades i det forna Athen gudamoderns invid torget belägna tempel - 1487-1488
Metropol, »moderstad», »moderstat»; hufvudstad; stad, i hvilken hufvudkyrkan inom en kyrkoprovins är belägen - 1487-1488
Metrorragi, blödning från lifmodern - 1487-1488
Metrosideros Cunningh., bot., ett slägte af högresta, väldiga träd - 1487-1488
Metroskop, ett af Nauche konstrueradt instrument - 1487-1488
Metrum, meter, versmått. Se Metrik - 1487-1488
Metsola, Finsk mytol., skogens boning, vanligen användt såsom parallelnamn till Tapiola - 1487-1488
Metsu, Gabriel - 1487-1488
Metsys. Se Massys - 1487-1488
Metsän luonnottaret. Se Luonnottaret - 1487-1488
Metternich, von, österrikisk fursteätt - 1487-1488
Metternich. 1. Franz Georg Karl, furste af M.-Winnebburg - 1487-1488
Metternich. 2. Klemens Wenzel Nepomuk Lothar, furste af M.-Winneburg - 1487-1488, 1489-1490
Metternich. 3. Richard Klemens Joseph Lothar Hermann, furste af M.-Winneburg - 1489-1490, 1491-1492
Mettius Fufetius blef, enligt forntida berättelser, efter konung Cluilius' död diktator i den latinska staden Alba - 1491-1492
Mettray, en förbättringsanstalt för vanartiga gossar - 1491-1492
Mettrie, La. Se La Mettrie - 1491-1492
Metusala (Metusela, Metusalem, Hebr: »vapnets man»), den bibliske patriarken - 1491-1492
Metvurst, hårdstoppad, rökt korf af finhackadt oxkött och fläsk - 1491-1492
Metyl, kem. - 1491-1492, 1493-1494
Metylen ... - 1493-1494, 1495-1496
Meurs ... - 1497-1498, 1499-1500, 1501-1502, 1503-1504, 1505-1506
Meyer ... - 1507-1508, 1509-1510, 1511-1512, 1513-1514, 1515-1516
Mezö-Hegyes ... - 1517-1518, 1519-1520, 1521-1522, 1523-1524, 1525-1526
Michelianer ... - 1527-1528, 1529-1530, 1531-1532, 1533-1534, 1535-1536
Middendorff ... - 1537-1538, 1539-1540, 1541-1542, 1543-1544, 1545-1546
Migne ... - 1547-1548, 1549-1550, 1551-1552, 1553-1554, 1555-1556
Mikon ... - 1557-1558, 1559-1560, 1561-1562, 1563-1564, 1565-1566
Mikromillimeter l. mikron, en milliondel af en meter - 1567-1568
Mikron. Se föreg. art. - 1567-1568
Mikronesien (af Grek. mikros, liten, och nesos, ö). Se Australien och Oceanien - 1567-1568
Mikroneser. Se Malajiska rasen - 1567-1568
Mikronesiska språken. Se Melanesiska - 1567-1568
Mikroorganismer, benämning på »mikroskopiska» väsenden (infusorier, mikrober o. s. v.) - 1567-1568
Mikropsi, med., en oregelmässighet vid seendet - 1567-1568
Mikropyle. Se Befruktning och Fröknopp - 1567-1568
Mikroskop, fys., ett optiskt instrument, medelst hvilket man kan se små föremål förstorade och derigenom tydligare än med blotta ögat - 1567-1568, 1569-1570
Mikroskopi, konsten att använda mikroskop (se d. o.) - 1571-1572
Mikroskopisk. Se Makroskopisk och Mikroskop - 1571-1572
Mikroskopisk anatomi. Se Histologi - 1571-1572
Mikrosporer och makrosporer, bot., benämnas de båda slag af sporer, hvilka förekomma hos en del kryptogamer - 1571-1572
Mikrostruktur, geol. Se Makrostruktur - 1571-1572
Mikrozoosporer. Se Chlorozoosporaceæ - 1571-1572
Mil, längdmått för större afstånd, vägmått - 1571-1572
Mila, kolmila. Se Kolning - 1571-1572
Miladinov, bröderna Demetrius och Konstantin, bulgariska folklorister och martyrer för sitt folks sak - 1571-1572, 1573-1574
Milan I, konung af Serbien - 1573-1574
Milanesiska ediktet, ett toleransedikt - 1573-1574
Milano, fordom sjelfständigt hertigdöme i öfre Italien - 1573-1574
Milano, hufvudstad i ofvannämnda provins liksom förut i konungariket Lombardiet-Venezia - 1573-1574, 1575-1576, 1577-1578
Milano (Melano), Giovanni da - 1577-1578
Milanollo, Teresa och Maria - 1577-1578
Milazzo (Melazzo), stad uti italienska prov. Messina (Sicilien) - 1577-1578
Milbanks system, krigsv. Se Eldhandvapen, sp. 348 - 1577-1578
Milda stiftelser (Lat. pia corpora) - 1577-1578
Milder-Hauptmann, Pauline Anna - 1577-1578, 1579-1580
Mildrande omständigheter, jur. - 1579-1580
Mile, engelsk mil (se Mil) - 1579-1580
Milesiska berättelser - 1579-1580
Miletos, betydande forntida stad på kusten af Karien - 1579-1580
Milford, stad i grefskapet Pembroke, eng. furstendömet Wales - 1579-1580
Milha, portugisisk mil (se Mil) - 1579-1580
Milhau. Se Millau - 1579-1580
Miliana, stad i Algeriet, depart. Alger - 1579-1580
Milaria l. febris miliaris. Se Frisel - 1579-1580
Miliartuberkel, med., namn på små hirskornstora knölar, som förekomma hos barn - 1579-1580
Milicz. Se Militsch - 1579-1580
Milieu, Fr., sfer, den omgifning i hvilken ett väsende lefver och verkar - 1579-1580
Milis, krigsv., betecknande i äldre tider vanligen såväl hela krigsmakten som alla till densamma hörande personer - 1579-1580, 1581-1582
Militarism, militärvälde, »sabelvälde» - 1581-1582
Militie-afräkningskontoret. Se Generalmilitie-afräkningskontoret - 1581-1582
Militieboställen, kamer., benämnes de till aflöning åt indelta arméns befäl och underbefäl samt civilstat anslagna boställen - 1581-1582
Militie-expeditionen, en af de 6 expeditioner, i hvilka Ekonomi-departementet af Kejserliga senaten för Finland är deladt - 1581-1582
Militsch (Militz, Milicz), Tsjech. Milec, utan skäl kallad Johan M., en af Hus' verksammaste föregångare i Böhmen - 1581-1582
Militär kallas i dagligt tal hvarje krigsman vid såväl armén som flottan - 1581-1582
Militärbefälhafvare kallas högste befälhafvaren på Gotland - 1581-1582
Militärchef. Se Befälhafvande amiral - 1581-1582
Militärdistrikt kallas den högsta enhet, i hvilken svenska arméns trupper äro indelade i fredstid - 1581-1582, 1583-1584
Militäre höiskolen i Kristiania, högsta militära läroverket i Norge - 1583-1584
Militärföreningar (militärsällskap) kallas de samfund för tankeutbyte i militära frågor och för gemensamma samqväm, hvilka af officerare bildats på åtskilliga ställen i Sverige - 1583-1584
Militärgränsen var fordom namnet på en till österrikisk-ungerska monarkien hörande smal landremsa utmed gränsen mot Turkiet - 1583-1584
Militär höghet. Se Höghetsrättigheter - 1583-1584
Militärkoloni, ett område, der ett eröfrande folk gjort sina soldater bofasta såväl för att bevaka och med sig sammangjuta de besegrade som för att skydda gränserna mot fientligt infall - 1583-1584

Project Runeberg, Tue Dec 18 03:13:24 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >>
http://runeberg.org/nfaj/

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free