- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
657-658

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maisur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som qvarhålla denne i en grym fångenskap. Dessa
realistiskt hållna skildringar räknas med all rätt
till den franska literaturens yppersta alster under
detta århundrade. 1. L. H. Å. 2. J. M-r.

Maisur (egentl. Mahesj-asura, »buffeldemon»),
Eng. Mysore. 1. Stat i södra Indien emellan 11° 40’
och 15° n. br. samt 74° 40’ och 78° 30’ ö. lgd,
har en areal af 64,030 qvkm., med 4,186,188
innev. (1881). M. är ett öfverallt kuperadt,
flerestädes bergigt land. Djupa raviner finnas i den
vinkel, der Östra och Vestra Ghats förena sig och
bilda Nilagiribergen. Ett intressant drag i landets
utseende bildar den stora mängden isolerade klippor
(drúg), som likt väldiga monoliter resa sig till
1,200–1,500 m. höjd öfver hafvet. Högsta topparna
i M. äro Mulaina-giri, 1,925 m., och Kuduri-mukha,
1,895 m. M. delas af naturen i tvänne väsentligen
olika områden: ett bergland, kalladt Malnad, i v. och
ett mera öppet land, kalladt Mainad, som omfattar
större delen af staten, der vida dalar och slätter
äro betäckta med byar och folkrika städer. De största
floderna äro Kistna i n., Kaveri i s. och Pennair och
Palar i ö. Ingen är segelbar, men alla, i synnerhet
Kaveri, äro af stor vigt för bevattningen. Öfver
20,000 konstgjorda vattencisterner, från storleken
af en liten damm till arealen af en betydande
sjö, samla källornas och flodernas vatten till
fältens bevattning. Af innevånarna voro (1881)
200,484 muhammedaner, 29,249 kristna, de öfriga
hinduer. Språket är kanaresiska, i några trakter
telugu. Af hela arealen voro 1880 17,300 qvkm. odladt
land. De vigtigaste jordbruksalstren äro olika slag
af hirs (det förnämsta sädet), hvete, oljeväxter,
kaffe, sockerrör, bomull, kokos- och arekanötter jämte
tobak, flere slags medicinalväxter samt europeiska
fruktslag. Cinchona-planteringar hafva anlagts och
lofva godt resultat. Sandelträdet, hvars afverkning är
ett statsmonopol, lemnar en årlig inkomst af 15,000
pd. Guldgrufvor förekomma i Kolar och Bangalore, och
jerntillverkning bedrifves i Bangalore. För öfrigt
tillverkas mattor och grofva ylletyg samt bomulls- och
sidenväfnader. Madras-jernvägen löper genom landet,
som jämväl har ett nät af förträffliga landsvägar. –
M., sedan urminnes tider en sjelfständig stat, är
en del af det af Haidar Ali stiftade rike, öfver
hvilket engelsmännen efter att 1799 hafva besegrat
dennes son Tippo Saib insatte en ättling af det äldre
hinduiska furstehuset. Efter 1831 sköttes landets
förvaltning direkt af britiska ämbetsmän ända till
1881, då den förre herskarens son, som uppfostrats
under ledning af engelska officerare, öfvertog
styrelsen. M. betalar till britiska regeringen
»årliga subsidier» till ett belopp af 4,190,000
kr. för underhållet af en truppstyrka till landets
försvar. – 2. Stad i nämnda stat, jämte ett starkt
fort belägen 16 km. s. v. om Seringapatam. 60,292
innev. (1881). M. var statens hufvudstad till 1831,
då förvaltningens säte flyttades till Bangalore.

Maitani, Lorenzo, italiensk arkitekt från Siena, var
byggmästare för den 1290 började domkyrkobyggnaden i
Orvieto samt anlade och utförde (efter 1310) fasaden,
som är den italienska gotikens praktfullaste och ädlaste verk,
utstyrd med en omätlig rikedom af form och
färg. Alla byggnadsdelar äro från grunden till
korsblommorna fyllda med mosaikmönster, så att
denna fasad kan betraktas såsom det största och
rikaste polykromiska (mångfärgade) monument, som
finnes i verlden. M. uppgifves hafva dött 1330.
C. R. N.

Maitland [metländ], stad i New South Wales,
i Australien, vid floden Hunter. 7,881
innev. (1881). Säte för en romersk-katolsk
biskop. Vigtig handelsplats. Vid M. blir Hunter
segelbar, och staden har jernvägsförbindelser med
hamnstaden Port Hunter och det inre landet.

Maitland [mät-], skotsk ätt. Se Lauderdale.

Maître [mätör], Fr. (af Lat. magister, se d, o.),
herre, herskare, husbonde, lärare, mästare. –
Maîtresse [mäträ’ss], Fr., herskarinna, älskarinna.

Maittaire [mätär], Michel, fransk filolog och
bibliograf, f. 1668, utvandrade vid nantesiska
ediktets upphäfvande (1685) med sina föräldrar
till England samt lefde från 1695 såsom lärare i
London. Död 1747. Han utgaf bl. a. en mängd latinska
auktorer samt de bibliografiska arbetena Historia
typographorum aliquot parisiensium
(1717) och Annales
typographici
(9 bd, 1719–41, upptagande alla till år
1557 tryckta böcker; 2 bd supplement af Denis 1789;
å nyo utg. i en till år 1536 gående bearbetning,
5 bd 1793–97).

Maizena, ett slags dyrt mjöl, som från Nord-Amerika
och England kommer i handeln och utpuffas såsom ett
förträffligt näringsmedel, ehuru det består endast
af majskornens stärkelse och i näringsvärde är
underlägset det mer än hälften billigare hvetemjölet.

Maj (Lat. Majus; se Maia 2), årets femte månad (i
den äldsta romerska kalendern dess tredje), består
af 31 dagar. Dess svenska namn är Blomstermånad;
danskarna kalla den Maimåned. I Skandinavien
håller våren sitt egentliga intåg under loppet
af denna månad, men flertalet växter blommar
först senare. Frostvindar från nordvest göra,
att månaden är förrädisk i klimatiskt afseende
(jfr Luddenätter). Erfarenhetsregeln »Maj våt och
kall fyller bondens hus och lador all» hvilar på det
sakförhållandet att en så beskaffad väderlek hämmar
de för grödan skadliga insekternas utveckling. Hos
de gamle nordboarna, som delade året i 3 delar,
afslöts vintern med April, hvadan våren räknades från
d. 1 M. Denna dag firades med gästabud, och seden
att å densamma »dricka märg i benen» har förblifvit
gängse. Allmogen plägade fordom vid dessa majgillen
tillställa ett festtåg kring bygden, anfördt af en
man, som var prydd med den karga årstidens löf och
blomster samt kallades majgrefve (Lat. comes
florealis
). Ofta hörde det till upptåget, att
majgrefven kämpade med och öfvervann en i snöiga
djurhudar höljd bjesse, som föreställde vintern. Man
brukade allmänt »bära (sjunga) Maj i by», i det man
på valborgsmässoaftonen vandrade från gård till gård med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 15:57:29 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free