Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmström, Karl Robert - Malmsylta, metallurg. Se Sylta - Malmö, sjö- och stapelstad i Malmöhus län samt säte för landshöfdingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anstrykning. Det måste dock anmärkas, att M. alltmera
sökt arbeta sig ifrån den subjektiva känslo-
och fantasiverld, hvari hans ungdomsdiktning var
fången. Friskare stämningar möta i hans senare
dikter, och ur flere af dem, t. ex. Arbeta, Till
Finlands folk m. fl., talar en manlig och upphöjd
verldsåskådning. I tillfällighetsdikten framstår han
genom en oförarglig och uppfriskande humor. M. har
äfven skrifvit ett skådespel, Erik Fleming, som på
sin tid spelades såväl i Helsingfors som på andra
orter. Dessutom har han jämväl öfvat publicistisk
verksamhet såsom medarbetare i tidningen »Åbo
underrättelser» åren 1859–61 (det förstnämnda året var
han bladets redaktör) och från 1876 till senaste tid.
A. H.
Malmsylta, metallurg. Se Sylta.
Malmö, sjö- och stapelstad i Malmöhus län
samt säte for landshövdingen, är beläget på en
fruktbar slätt vid Öresund och södra stranden af
Lommabukten. Stadens hela Areal utgör nära 1,800 har,
med ett taxeringsvärde af 43,158,300 kr. Antalet
bebyggda tomter uppgick 1880 till 1,778. I allmänhet
är staden regelbundet och väl byggd samt erinrar
endast i sitt inre genom trånga och slingrande gator
om sin höga ålder, hvaremot de nyare stadsdelarna
såväl genom utsträckning som i byggnadssätt tydligt
röja den kraftiga utveckling samhället nått under
de sista decennierna. Den egentliga staden är
omfluten af en kanal, hvilken delvis utgöres af
den gamla fästningsgrafven. Dertill komma tvänne
förstäder, en i ö. och en i s., mellan hvilka den i
storstadsstil anlagda Rörsjöstaden håller på att
uppföras. De forna fästningsverken, som nedbrötos
i början af 1800-talet, äro ersatta af grönskande
alléer, till hvilka den vackra Kungsparken sluter
sig i v. Bland offentliga byggnader märkas S:t
Petri kyrka, grundlagd 1319, i ren spetsbågsstil och
näst domkyrkan i Lund den största i södra Sverige,
Caroli kyrka, byggd 1686–93, S:t Pauli, uppförd i
Rörsjöstaden, 1879–82, samt den lilla, i ädel stil
hållna katolska kyrkan från 1871. Slottet i M.,
Malmöhus, efter hvilket hela länet fatt sitt namn,
anlades 1434 af Erik af Pommern och uppfördes, sedan
det nedbränts under »grefvefejden», på nytt 1537 af
Kristian III. Såväl hans son, kronprins Fredrik,
som längre fram länsherrarna och, sedan Skåne
blifvit svenskt, generalguvernörerna hade vanligen
der sitt residens. Inom dess murar hölls grefve
Bothwell, Maria Stuarts tredje gemål, en tid såsom
statsfånge. Befästningarna, hufvudsakligen från Karl
XI:s tid, raserades 1805, och numera användes slottet
endast till straff- och arbetsfängelse. Rådhuset,
i präktig renaissancestil, stammar i sin nuvarande
gestalt från 1864–69. Den der befintliga Knutssalen
är en af de största och vackraste i riket. Vidare må
nämnas allmänna läroverket, landshöfdingeresidenset,
länscellfängelset, byggnaderna för Kronprinsens
husarregemente samt flere privathus af hög ålder,
bland hvilka ett från 1430-talet, som tillhört den
i stadens häfder berömde borgmästaren Jörgen Kock,
är det mest bekanta. – Vid slutet af år 1885 egde
M. 44,532 innevånare (1875: 32,155). Räknadt
från 1805; då folkmängden utgjorde 4,932 pers.,
har den alltså mer än niodubblats, en större relativ
tillväxt, än någon annan svensk stad kan uppvisa. I
jämnbredd härmed står utvecklingen äfven i andra
hänseenden. Orsaken till denna är mindre stadens
egenskap af länets administrativa hufvudort än dess
läge i en folkrik och bördig nejd samt förträffliga
kommunikationer, hvilka efter hand gjort M. till
den förnämsta in- och utförsporten för hela södra
Sverige. Såsom ändpunkt för södra stambanan intager
M. andra rummet bland samtliga stationer i fråga om
såväl antalet resande som mängden af gods. Enskilda
linier ställa M. i förbindelse med Ystad, Trelleborg
och Billesholm. I sin hamnbyggnad, som haft att kämpa
med stora naturliga svårigheter, har M. framförallt
visat hvad driftighet och en god kommunalanda förmå
uträtta. Arbetet härmed, vid hvilket borgaren Frans
Suells namn för alla tider är knutet, började 1775 och
har efter en mer och mer utvidgad plan fortskridit
så, att M. nu eger den största konstgjorda hamn i
vårt land, med ett djup af 5,6 m. samt skeppsvarf,
torrdocka och bassänger. År 1884 var antalet in-
och utklarerade fartyg 10,875, med en sammanlagd
drägtighet af 1,130,210 tons. Hamnafgifterna för
fartyg och varor uppgingo s. å. till 407,922 kr.,
tulluppbörden till öfver 2,7 mill. kr. – Förbindelsen
med Köpenhamn är lifligare än emellan någon annan
svensk och främmande plats. Derjämte utgå från
M. flere direkta linier på utlandet, bland hvilka
den för export af kreatur och mejeriprodukter på
England lofvar att blifva af stor betydelse. Stadens
egen flotta motsvarar dock ingalunda dess rang
af rikets tredje handelsstad. År 1884 räknade den
endast 10 ångare och 15 segelfartyg, om tillhopa
6,558 tons. Antalet handlande utgjorde 811, med 610
biträden. Den industriella verksamheten visar sig
i synnerhet på storslöjdens område. Bland stadens
54 fabriker (1884), hvilkas arbetsstyrka var 2,961
pers. och tillverkningsvärde 8,333,839 kr., märkas
icke mindre än 10 tobaksfabriker, 4 gjuterier och
mekaniska verkstäder samt fabriker för bomulls- och
ylleväfnader, tvål och handskar. Skeppsbyggeriet
har tillvunnit sig stort förtroende både in-
och utomlands. Handtverkarna voro sistnämnda år
462, med 1,349 arbetare. I stadens närhet träffas
kalkstens- och kritbrott samt Malmö sockerfabrik
vid Arlöfs jernvägsstation. Af penningeinrättningar
äro att märka Skånes enskilda bank (hufvudkontor),
afdelningskontor af Riksbanken och Kristianstads
ensk. bank, Skånska inteckningsaktiebolaget
och trenne sparbanker. Försäkringsbolaget Skåne
har sitt hufvudkontor i M. Bildningsanstalter
äro 2 högre allmänna läroverk, af dem ett
för flickor, 6 folkskolor, navigationsskolan,
tekniska elementarskolan samt tekniska söndags-
och aftonskolan. Utom en asyl för sinnessjuka eger
M. åtskilliga andra välgörenhetsinrättningar. På
platsen utgifvas tidningarna »Sydsvenska dagbladet
Snällposten» (daglig morgon- och aftonupplaga),
»Malmö nya allehanda» (2 ggr i veckan), »Malmö
handels- och sjöfartstidning» (2 ggr), »Skånska
aftonbladet» (6 ggr), »Skånes nyheter» (6 ggr),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
