- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
743-744

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malpighiaceæ Juss., bot. - Mal pintado ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och motsatta, enkla, odelade, helbräddade
blad, små eller stundom inga stipler och blommorna
sittande i klase eller qvast. Blomfodret är fritt,
5-bladigt. Kronbladen äro fem och ståndarna efter
regeln dubbelt flere. Frukten består af 2–3 enfröiga
karpeller. Malpighiacéerna tillhöra nästan uteslutande
Amerikas tropiska trakter. De innehålla vanligen
garfämnen, och många hithörande arter begagnas såsom
sammandragande läkemedel i diarréer o. s. v. O. T. S.

Mal pintado, med. Se Mal de los pintos.

Malplacerad (Fr. mal placé), ställd på orätt plats;
illa (på olämpligt ställe l. vid olämpligt tillfälle)
använd.

Malplaquet [-plakä], by i franska depart. Nord, 16
km. s. v. om belgiska staden Mons, var skådeplats
för det blodiga slag, i hvilket de förenade arméerna
(90,000 man) under prins Eugène och Marlborough
den 11 Sept. 1709 besegrade den 80,000 man starka
franska armén under Villars. Segerns enda följd blef
den ostördt fortgående belägringen af Mons.

Malproper (-pråper; Fr. malpropre), osnygg. Jfr
Proper.

Malsta, socken i Stockholms län, Lyhundra härad. Areal
1,577 har. 304 innev. (1884). Annex till Lohärad,
Upsala stift, Lyhundra kontrakt.

Malstatt-Burbach, stad i preussiska regeringsområdet
Trier, vid Saar och jernvägen emellan Saarbrücken
och Trier. 13,158 innev. (1880). Jerngjuterier.

Malström, en våldsam hvirfvelrörelse i vattnet i
trånga sund, framkallad af ebb och flod. Lättare
föremål, som råkat att komma inom en sådan
vattenhvirfvels rand, dragas mot dess midt och
sugas der ned under vattenytan. Dessa hvirflars
farlighet för seglare har emellertid högeligen
öfverdrifvits. Exempel på malströmmar äro
bl. a. Saltströmmen i Saltenfjord nedanför Bodö i
Norge, den s. k. Sumbö-malströmmen vid sydöstra
spetsen af den till Färöarna hörande Suderön samt i
synnerhet Mosköströmmen (se d. o.), hvilken vanligen
rätt och slätt kallas »Malströmmen».

Malt, korn, som fått gro och sedan blifvit
torkadt. Malt beredes i bryggerier och brännerier på
det sätt att korn blötes i vatten och lemnas i högar,
som tid efter annan omskyfflas. Härunder gror kornet
och utsänder rottrådar (s. k. maltgroddar). Sedan
detta skett, torkas kornet vid lägre eller högre
temperatur, alltefter som det skall användas i
brännerierna eller till bryggning af öl och porter,
i hvilket sista fall temperaturen stegras, så
att maltet delvis rostas. Under groningen undergå
kornets beståndsdelar väsentliga kemiska
förändringar. Kornets ägghviteämnen omsättas och gifva
upphof till ett egendomligt ferment (l. enzym),
kalladt diastas (se d. o.). Detta ämne
förvandlar kornets stärkelse i en sockerart,
maltos (se d. ö.), och en gummiart, dextrin (se
d. o.). Till följd af maltoshalten har maltet söt
smak. Om man med ljumt vatten utlakar malt,
erhåller man en infusion, som innehåller maltets
lösliga beståndsdelar: maltos, dextrin och diastas.
Till följd af diastashalten har denna infusion egenskapen att vid lämplig temperatur förvandla
stärkelseklister till maltos och dextrin, hvarför
den användes i brännerierna för att förvandla den i
potates och säd förekommande stärkelsen till maltos,
som sedan genom tillsats af jäst kan försättas
i spritjäsning. Den i bryggerierna på olika sätt
beredda infusionen af malt kallas vört och ger, sedan
den blifvit försatt med humle, efter jäsning öl.
P. T. C.

Malta, en England tillhörig ö i Medelhafvet emellan
Sicilien och den afrikanska kusten, bildar med de
närbelägna öarna Gozzo och Comino samt de obebodda
holmarna Cominotto och Filfola en grupp, som utgör
återstoden af en större kedja öar. M:s areal är
249,2 qvkm. Ön, hvars berg bestå hufvudsakligen
af sandsten, utgör en ända till 230 m. hög platå,
som i s. och s. v. bildar en brant kust, men i
ö. och n. ö. sänker sig långsluttande och der har
några vikar, såsom S:t Paulsviken, der aposteln
Paulus led skeppsbrott, vikarna vid Valetta samt
den stora Marsa Scírocco. M. har endast några få
bäckar, och regnvatten samlas derför sorgfälligt
i cisterner. Anmärkningsvärda äro öns många
grottor. Genom sin brist på skog har ön i allmänhet
ett kalt utseende. Omkr. 1/3 af densamma är berg
och improduktivt land. Marken är ofta terrasserad på
sluttningarna, för att den ofta ytterst tunna jorden
ej skall bortsköljas af vinterregnen. Bördigheten
är mycket stor, och ön lemnar 2, stundom 3 skördar
om året. Vigtigaste produkterna äro tidig potates
för afsättning på England, spanmål, tillräcklig för
öns behof under 4 månader, bomull, hufvudsakligen
för inhemsk förbrukning, sydfrukter (apelsiner och
fikon) samt honing. Floran är ganska yppig och liknar
mest Afrikas, till hvilken verldsdel ön räknades
i forntiden. M:s åsnor och mulåsnor äro utmärkta;
getter hållas i mängd. Ön har tempererade och sunda
vintrar (10–22° C.), nästan tropiska somrar (27–32°
C.). Bland innevånarna, malteserna, äro de högre
klasserna en blandning af spanska, italienska
och franska element, men bland de lägre är det
arabiska öfvervägande. Omkr. 70 proc. ord i språket
äro arabiska, resten är hufvudsakligen rådbråkad
italienska. Innevånarnas antal uppgick 1884 till
156,675 (deraf 153,812 malteser), oberäknadt de
britiska trupperna och deras familjer. På ön finnes
ett af malteserriddarna 1768 grundadt universitet
(med fyra fakulteter), 2 lycéer samt en mängd
folkskolor. Befolkningen är katolsk. Presterskapet
är talrikt och tager afkastningen af ungefär 1/4 af
jordegendomen. Regeringen utöfvas af den engelske
guvernören, biträdd af ett verkställande råd af 6
medlemmar samt ett regeringsråd af 17 medlemmar,
af hvilka 9 utnämnas af kronan och 8 väljas (af
omkr. 2,300 elektorer). – Genom sitt läge midt
i Medelhafvet, emellan vester- och österlandet,
är M. af största vigt för England såväl såsom
hufvudstation för ångbåtarna och nederlagsort som i
strategiskt hänseende. Det bildar ett af stöden för
Englands makt i Medelhafvet, och dess hufvudort,
Valetta, har derför skapats till en ointaglig
fästning. Moderlandets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free